SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “utö kyrka”
UTÖ KYRKA
HistorikUtö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor. Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tävelsås kyrka
HistorikNamnet Tävelsås är första gången nämnt i de skriftliga källorna år 1336, då som Taeflisaas. Socknens gamla kyrka av trä uppfördes troligen i början av 1500-talet, men då den reparerades år 1750 upptäcktes återanvänt virke som tyder på att en ännu äldre kyrka funnits tidigare. Nästan samtidigt som Tävelsås gamla kyrka plockades ner revs även Tofta kyrka. Virke från båda dessa användes 1784 för uppförandet av den nya kyrkan, samtidigt som inventarier från dem båda samlades i denna. Den nya kyrkan var en enkel rektangulär salkyrka i klassicistisk utformning, utan utifrån synlig korindelning. Tolv år efter uppförandet flyttades klockstap… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEDE KYRKA
HistorikSkede kyrka uppfördes 1833-34. Den kom då att ersätta en medeltida kyrka som församlingen ursprungligen hade tänkt att bygga till men som istället kom att rivas och ersättas med enför tiden modern kyrkobyggnad. Kännetecknande för byggnationen av Skede kyrka är att uppförandet var en angelägenhet för alla församlingsbor. Var och en var delaktig efter sin förmåga och de som hade gårdar fick utöver skyldigheten att utföra dagsverken och bidra med en viss penningsumma även lämna byggmaterial i form av sten. De ursprungliga ritningarna till Skede kyrka gjordes redan 1817 och godkändes. När kyrkobygget 1833 påbörjades hade församlingen del… Tidsprofil: 1833–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KATARINA KYRKA
HistorikKatarina kyrka uppfördes under åren 165695 enligt arkitekten Jean de la Vallées ritningar. Redan grundläggningsåret 1656 hölls, under ett provisoriskt tak, den första gudstjänsten, men kyrkan stod inte färdig förrän nästan fyrtio år senare. Jean de la Vallée (162096) var en av de ledande arkitekterna i Sverige under 1600-talets andra hälft. Utöver Katarina kyrka har han i Stockholm bl a stått för ritningarna till Hedvig Eleonora kyrka som började byggas 1669. Bland hans profana byggnadsverk finns en rad palats i Stockholm som t ex Bondeska palatset, numera Högsta Domstolen, och Axel Oxenstiernas palats i Storkyrkobrinken. Han fullbor… Tidsprofil: 1600-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Växjö Domkyrka
HistorikVäxjö socken nämns första gången i de skriftliga källorna år 1170. På 1200-talet skrivs namnet Wexio. Fynd under den nuvarande domkyrkan tyder på att en träkyrka uppfördes på samma plats vid mitten av 1000-talet. Enligt legenden var det Sigfrid som lät bygga denna föregångare till domkyrkan. Den ersattes på 1160-talet av en mindre stenkyrka som sedan successivt byggdes ut. Under 1200-talet förlängdes koret åt öster och korsarmar byggdes. På 1300-talet, då Växjö fick stadsprivilegier, utökades kyrkan med sakristia, kapell och sidoskepp. Stora förändringar gjordes sedan under 1400-talets senare del. Tornet höjdes och tegelvalv slogs öv… Tidsprofil: 1849–1854. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HASSLE-BÖSARPS KYRKA
Historiknull, Om Hassle-Bösarps medeltida kyrka är uppgifterna mycket knapphändiga men den kan antas ha uppförts under 1100- eller 1200-talet och följt traditionellt romansk kyrkobyggnadsmönster. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I närbelägna Solberga revs den medeltida kyrkan och en ny började 1865 uppföras av byggmästare H.F. Möller efter ritningar av Peter Boisen, Ystads förste stadsarkitekt. Hassle-Bösarps nya kyrka uppförs 1866 med Möller som byggmästare. Ofta anges han även ha varit kyrkans arkitekt. Kyrkan är emellertid,… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTILSÄTERS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset. Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda oc… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIG ELEONORA KYRKA
HistorikHedvig Eleonora kyrka invigdes 1737 men hade börjat byggas redan 1669. Byggnadsarbetet låg nere 50 år och återupptogs 1724. Kyrkans torn stod inte klart förrän 1868. De första ritningarna till kyrkan gjordes av Jean de la Vallée (162096). Han var hov- och stadsarkitekt och har ritat Katarina kyrka samt Askersunds landskyrka i Närke, 166470. Till hans profana verk hör Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken och Bondeska palatset, nu Högsta Domstolen. Han fullbordade sin fars Simon de la Vallées verk Riddarhuset och deltog i den stora ombyggnaden av Stockholms slott. Efter det långa uppehållet fortsatte bygget, då efter Göran Jos… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÄMTA KYRKA
HistorikTämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accept… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄBY KYRKA
ExteriörbeskrivningSäby kyrka är en medeltida långhuskyrka som under 1700-talet utökades till en korskyrka, med korsarmar i norr och söder. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med kor i öster och torn med vapenhus i väster. I söder finns även två gravkor, tillbyggt i vinkeln mellan långhus och korsarm respektive på korets södra sida. Kyrkan är putsad och vitkalkad och vilar på en svart putsad och avsatt sockel. Taket är ett brant sadeltak lagt med tjärat kyrkspån, det östra koret undantaget som är lagt med skivtäckt kopparplåt. Tornet är säreget utformat efter förebild från Erik Dahlbergs torn på Kristine kyrka i Jönköping med fyra s… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GISLAVEDS KYRKA
HistorikGislaveds församling, Båraryds socken, ligger i Gislaveds kommun i Jönköpings läns sydvästra del. I väster angränsar socknen till Halland. Vid mitten av 1800-talet inleddes en diskussion kring var man skulle uppföra en ny kyrka. Gislaved som hade kommit att utvecklas till en centralort var föreslagen men även andra möjliga platser presenterades, såsom Ödegärde, Smörhult eller Gislaveds Buskegård. Tanken var då att man skulle gå samman från flera mindre församlingar, främst för att kunna klara de omfattande investeringar som uppbyggnaden av en ny kyrka skulle innebära. Processen pågick under många år och man hann ändra besluten vid et… Tidsprofil: 1880–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lottefors kapell
InteriörbeskrivningByggnaden har sin ursprungliga planlösning kvar som en variant av den sexdelade planen. Från huvudentrén når man nedre hallen med salen rakt fram och två rum längs vardera kortsidan. Till vänster finns ett genomgångsrum med pentry, ett hissrum med handikappanpassad entré och en salong. Till höger har tidigare funnits en separat lägenhet med egen entré, kök och badrum, samt trappa ner till källaren. Numera används denna till kyrkans barnverksamhet. Nedre salen, med utgång till altanen, är inredd med pelare, boaserade väggar, väggfasta skåp och synliga takbjälkar av fernissat trä. Detta dämpade rum fungerar idag som samlings… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tannåkers kyrka
HistorikDet äldsta bevarade skriftliga dokument där Tannåker nämns är testamentet efter änkefru Margareta på Bolmsö, daterat den 1 september 1350. Där stavas namnet Tanakir. Tannåkers gamla kyrka, från den senare delen av 1500-talet, ansågs i slutet av 1700-talet vara i så dåligt skick att den inte gick att fortsätta reparera. 1782 beslöts om att låta uppföra en ny kyrka, men sedan dröjde det innan något mer hände. Pastor Anders Odéen skrev 1787 till biskopen i Växjö och beklagade sig över att Tannåckers kyrka är så aldeles upruten at hvarken präst eller åhörare kunna i blåsväder vara säkre at hon icke ramlar öfver ända. Då församlingen var… Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AUGERUMS KYRKA
HistorikAugerums medeltida kyrka tros ha uppförts under senare delen av 1300-talet. Avbildningar eller mer noggranna beskrivningar av kyrkan saknas men den har ha bedömts varit en salkyrka med rektangulärt långhus och rakt avslutat kor. Om så var fallet var den Blekinges enda kända medeltida landsortskyrka med salform. På 1630-talet beskrivs byggnaden vara i så dåligt skick att den borde rivas. Gråstensmurarna var då vitputsade och taket spåntäckt. Ett klockhus av trä fanns intill den västra långhusmuren som också fungerade som förhall till kyrkans ingång. Inredningen var både i dåligt skick och bristfällig, bland annat saknades såväl bibel… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DÄDESJÖ NYA KYRKA
HistorikDädesjö är länets fornlämningsrikaste socken. Ungefär 500 meter väster om kyrkan ligger ett stort järnålders gravfält. Intill detta ligger även en marknadsplats, vilket gör det tänkbart att Dädesjö utgjort en mötesplats även innan kyrkan byggdes och socknen bildades på 1100-talet. Dädesjö socken ligger mitt emellan Växjö och Vetlanda inne i de småländska skogarna. Sockencentrum består av kyrka, prästgård, sockenstuga, skolhus, sockenmagasin och kyrkstallar. Sockencentrumet har två kyrkobyggnader och två kyrkoherdeboställen. På ena sidan landsvägen ligger den gamla kyrkan och den gamla prästgården med sina nyare motsvarigheter på andr… Tidsprofil: 1741–1753. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekeberga kyrka
HistorikPå Ekeberga kyrkogård, hundratalet meter sydväst om den nuvarande kyrkan, stod tidigare en träkyrka från slutet av 1100-talet eller 1200-talets början. Det var troligen en stavkyrka lik Granhults kyrka, men mycket knapphändiga uppgifter finns att tillgå. Den gamla kyrkan ansågs för trång redan i mitten av 1700-talet. 1754 skrev kyrkoherde N. M. Grönqvist till Växjö domkapitel: Ekeberga kyrka, av början ganska liten byggd, är numera, sedan Kosta glasbruk kommit till, alldeles otillräcklig så att en stor del av dem som komma att Höra Guds ord ej få rum i kyrkan utan måste stå ute på kyrkogården, vilket giver anledning till stort oskick… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MIKAELSKYRKAN
HistorikKYRKANS FÖREGÅNGARE Miljön runt kyrkan är av stor historisk betydelse för Askim. Området är ett gammalt sockencentrum där utvecklingen kan följas från förhistorisk tid till nutid. Precis sydväst om klockstapeln ligger ett gravfält, daterat till järnåldern, som visar på den långa kontinuiteten av boende i området. Kyrkogården söder om kyrkan, med bevarade äldre stigportar och murar, är mycket gammal och har tidigare tillhört socknens medeltida kyrka. Kyrkan brann ner mitt under en gudstjänst år 1876. Den gamla kyrkan beskrivs under "Askims kyrka" http://www.bebyggelseregistret.raa.se/byggnad_hist.asp?id=212339&inv=934&depth=1 MIKAELSK… Tidsprofil: 1975–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKIRÖ KYRKA
HistorikSkirö socken ligger i Vetlanda kommun, i Jönköpings läns östra del, knappa fem kilometer från länsgränsen mot Kalmar län. Där uppfördes Skirö kyrka 1837 och lades då i nord-sydlig riktning på kyrkotomten. Den nya kyrkan ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter sydväst om nämnda nybygge. Platsen för den gamla kyrkan är ännu tydligt markerad både genom den tidigare kyrkans grund och den fristående klockstapeln som uppfördes 1951. Den nya kyrkobyggnaden utgör att tydligt exempel på en nyklassicistisk kyrka, både till volym och sättet på hur formspråket har använts. Kyrkotomten placerades på en högt belägen kulle, varifr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÖLABY KYRKA
Historik1832 fattade kyrkostämman beslut om att bygga en ny kyrka. En ritning upprättades av lantmäteridirektör P G Friberger och insändes till Överintendentsämbetet. Där omarbetades ritningen av J Carlberg som ändrade koret så att dess avslutning blev rundad och mer modern än den avsedda tresidiga. Byggmästare Erik Persson, Sandhult, byggde ändå ett kor enligt den gamla ritningen när kyrkan uppfördes 1836. Lanterninens huv fick ävenså karnisprofil istället för den planerade pyramidformen. Som förebild skall den nu rivna kyrkan i Norra Åsarp ha tjänat. 1867 reparerades kyrkan utvändigt och man införskaffade en orgel, byggd av Erik Setterqvis… Tidsprofil: 1836. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Malå kyrka
HistorikAvståndet till sockenkyrkan i Arvidsjaur var långt och under 1800-talet blev behovet av en egen kyrka allt större för den växande befolkningen i trakten runt Malå. År 1848 gav domkapitlet tillstånd att uppföra ett kapell, och detta byggdes 185052. Malå blev kapellförsamling under Arvidsjaur 1862 och eget pastorat 1880. Kapellets tillkomst innebar större självständighet, och sedan vägen till Norsjö byggts på 1870-talet bröts banden med Arvidsjaur allt mer medan kontakten med Norsjö och kustlandet utökades. Vägen och kapellet gjorde Malå till en viktig handels- och samlingsplats i området. Kyrkan byggdes av församlingsborna under ledni… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIEHOLMSKYRKAN
HistorikMARIEHOLMSKYRKAN - Ett beslut om uppförandet av en distriktskyrka i det expanderande Marieholmsområdet fattades 1965. Kyrkan byggdes 1972 och invigdes 7 oktober detta år. Kyrkan ritades av Janne Feldt vid arkitektfirman Skanark, Karlstad. Entreprenör var Bröderna Asp, Töreboda. Från byggnadstiden härstammar huvuddelen av inredningen inklusive bänkar, predikstol, en vävnad från ateljé Tre Bäckar, Varnhem, Orgeln är byggd av Lindgrens orgelbyggeri, Göteborg, 1976. 1987 utökades orgelstämmorna till 17 stycken. Kyrkans samlingslokaler utbyggdes i nordöst 1994, troligen 1995 inköptes en altarprydnad av Erwin Wortelkamp och skulpturen "Bri… Tidsprofil: 1965. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅNGEDALA KYRKA
InteriörbeskrivningRångedala kyrka är en rent nyklassicistisk salkyrka i byggmästare Petter Petterssons stil. Koret i öster är rundat och har något indragna väggar men är i det närmaste fullbrett, fönstren stora och rundbågade, sydväggen har en centrerad port, tornet är i väster med vapenhus och sakristian i norr med trappa till predikstolen. Läktarunderbyggnaderna är diskret uttryckta i rummet med släta väggytor i samma färg som väggarna i övrigt. Färgsättningen är ljust hållen i grå toner. LÅNGHUS - Långhuset är stort och ljust och med endast ljushållare som utsmyckningar utöver den fasta inredningen. En koppling till den gamla kyrkan finn… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDBY KYRKA
HistorikDen tidigaste kyrkan på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet och var en romansk absidkyrka med högt västtorn som utökades på 1200-talet. Den nuvarande nyklassicistiska kyrkan byggdes 1851-53 norr om den plats där den medeltida föregångaren stått. Smedby kyrka är en salskyrka med smalare rakt avslutat kor, utbyggd femsidig sakristia i öster samt torn i väster. Tornet är krönt av en lanternin. Arkitekt till kyrkan var J A Hawerman och byggmästare P Isberg. Extriören är i stort sätt oförändrad sedan byggnadstiden. År 1952 förändrades interiören en kraftig, främst i och med korets ombyggnad. Ett tunnvalv och två sidorum byggdes och k… Tidsprofil: 1851–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOLBERGA KYRKA
Historiknull, Solbergas medeltida kyrka uppfördes troligen på 1100- eller 1200-talet och följde den romanska kyrkobyggnadstraditionen med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Senare under medeltiden adderades ett västtorn som var bredare än långhuset och sannolikt även ett vapenhus i söder. Under 1700-talet utökades kyrkan med ett gravkapell för ätten Lewenhaupt. Vid tiden för uppförandet utgjorde inte Solberga en egen socken vilket gör det troligt att anta att kyrkan ursprungligen var patronatskyrka till närbelägna Torsjö gård. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrk… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STJÄRNORPS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen2006: Omkring 1630 gjorde landshövding Stellan Mörner Högsäter till säteri och det omfattade 12 1/2mantal. 1651 övertogs egendomen av Robert Douglas som var gift med en sondotter till Stellan Mörner och som utökade gården med ytterligare 20 mantal. Stjärnorp blir säteriets namn och 1654 påbörjas byggandet av ett fyra våningar högt stenhus flankerat av två flygelbyggnader där en inreddes till gårdskapell. 1789 brinner huvudbyggnaden och flyglarna, branden lär ha startat i kyrkflygeln. Eftersom det var långt till Vreta Klosters kyrka använde folket i bygden kapellet i stället för sin församlings… Tidsprofil: 1867–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA TUNA KYRKA
ExteriörbeskrivningStora Tuna Kyrka är en treskeppig hallkyrka, till stilen sengotisk beträffande de murade strukturerna. I sin ursprungliga sena 1400-talsgestaltning med tegelornamentik var den av nordiskbaltisk karaktär. Sidoskeppen har en fortsättning i öster som bildar koromgång kring högaltaret, koret har en polygonal avslutning. I väster finns ett tillbyggt torn (1550) och i norr en sakristia som är samtida med långhuset (1400-tal). Till sakristian hör ett litet tillbyggt gravkor från 1750-talet. Utöver västporten finns två ingångar i söder; en port på norra långsidan igenmurades på 1910-talet. Västra porten på södra långsidan hade urs… Tidsprofil: Cirka 1550. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÅVADS KYRKA
Historik1848 restes fråga om nybyggnad, vilken dock föll till förmån en nödtorftig reparation av den trånga kyrkan. 1863 beslöts slutligen om nybygge så fort ekonomin tillät. Efter ritningar av arkitekt Axel Nyström uppfördes en kyrka år 1873. En orgel kom inte på plats förrän 1902. År 1936 togs den gamla kyrkans altaruppsats i barock till heders. Den konserverades och uppsattes jämte ett mindre epitafium. På korväggen målades en drapering i syfte att framhäva förändringen. I korfönstren insattes antikglas. År 1951 företogs en större renovering av arkitekt Axel Forssén. Kaminerna ersattes av elvärme. Under läktaren inrymdes förråd, kapprum o… Tidsprofil: 1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖLJEHULTS KYRKA
HistorikI Öljehult uppfördes 1754 ett timrat kapell med hexagonal planform som enligt en karta från 1797 även hade mindre utbyggnader i söder och öster. Här hölls gudstjänst tre gånger om året, ett antal som vid slutet av århundradet utökades till tolv, men i övrigt var församlingsmedlemmarna i skogsbygden hänvisade till Bräkne-Hoby kyrka. Då befolkningen under 1800-talets första hälft fortsatte växa blev kapellet för trångt. Under åren 183840 skedde en ombyggnad, där kyrkorummet utvidgades till en långsmal, oktagonal och skeppsliknande form med vapenhus i norr och sakristia i söder, båda med rektangulär planform. Byggmästare och därmed sann… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRICEHAMNS MISSIONSKYRKA
HistorikMissionskyrkan uppfördes 1943 som en ersättning för Ulricehamns Missionshus, som inte längre motsvarade församlingens behov av lokaler för barn- och ungdomsverksamheten. Den nya missionskyrkan var däremot rikt utrustad i detta avseende och kom att ses som en förebild för andra församlingar som också hade byggnadsplaner. Kyrkan kostade cirka 24000 kronor att uppföra. Arkitekt var John Hellstrand. 1977 gjordes en renovering och tillbyggnad. 1995 gjordes ytterligare en om- och tillbyggnad, då kyrkan fick en ny entré och församlings- och ungdomslokalerna utökades. Arkitekt var denna gång Sture Billhed. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Almundsryds kyrka
HistorikAlmundsryds socken omnämns första gången i skriftliga källor 1427 och skrivs då Almeseryd socken. Under tidig medeltid utgjorde Almundsryds församling tillsammans med Urshult en församling benämnd Hvaembo vars första kyrka var belägen på Vemboö. I mitten av 1300-talet delades Hvaembo församling, varvid nuvarande Almundsryds församling tillskapades och kom att bilda annex till Urshult. Den nya kapellförsamlingen fick namnet Nykyrka, senare Ytra socken och slutligen Almundsryd. I samband med den nya församlingens tillkomst uppfördes den första kyrkan, en liten träkyrka, som var belägen alldeles intill den nuvarande kyrkan. Med tiden bl… Tidsprofil: 1828–1831. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.