UTÖ KYRKA

Verifierad identitet

UTÖ KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445166. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1800-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1800–1899.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Haninge · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikUtö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor. Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Namnet Utö avser ursprungligen socknens huvudö och syftar på dess läge längst ut mot havet. Förutom huvudön omfattar Utö socken ett antal mindre öar och skär. De äldsta kända fynd som tyder på bosättning på Utö härrör från yngre järnålder. Lämningen som ligger vid Skogsbyn utgörs av ett bygravfält bestående av runt femton gravar. Kanske har det funnits en bofast befolkning på Utö ända sedan dess. Fynd av slagg från Utö har gjorts i lämningar från 11001200-talen i Visby. Fyndet kan tyda på att brytning har skett på Utö redan under tidig medeltid. Att man bröt järnmalm på ön i början av 1600-talet vet man med säkerhet. Brytningen… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445166. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000445166. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.