HASSLE-BÖSARPS KYRKA

Verifierad identitet

HASSLE-BÖSARPS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028679. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1200-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1200–1299.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Skurup · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

Historiknull, Om Hassle-Bösarps medeltida kyrka är uppgifterna mycket knapphändiga men den kan antas ha uppförts under 1100- eller 1200-talet och följt traditionellt romansk kyrkobyggnadsmönster. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I närbelägna Solberga revs den medeltida kyrkan och en ny började 1865 uppföras av byggmästare H.F. Möller efter ritningar av Peter Boisen, Ystads förste stadsarkitekt. Hassle-Bösarps nya kyrka uppförs 1866 med Möller som byggmästare. Ofta anges han även ha varit kyrkans arkitekt. Kyrkan är emellertid, precis som den av Möller 186870 uppförda Katslösa kyrka, i det närmaste en direkt kopia av Solberga kyrka såväl exteriört och interiört som för den fasta inredningen. Den verklige upphovsmannen bakom dessa tre kyrkor måste därmed ofrånkomligen anses vara Peter Boisen. Utöver färgsättning en skiljer sig Hassle-Bösarps kyrka endast från Solberga genom att tornspiran har karnisformad nedre del samt att prästingången i absiden saknar överljus, det senare är emellertid en sentida förändring. Den nya kyrkan uppfördes med delvis återanvänd gråsten och kalkstenskvadrar från den medeltida kyrkan. Gestaltningen var typisk för tiden, där fokus låg på et… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028679. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000028679. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.