HEDVIG ELEONORA KYRKA

Verifierad identitet

HEDVIG ELEONORA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000312812. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1600-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1600–1699.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHedvig Eleonora kyrka invigdes 1737 men hade börjat byggas redan 1669. Byggnadsarbetet låg nere 50 år och återupptogs 1724. Kyrkans torn stod inte klart förrän 1868. De första ritningarna till kyrkan gjordes av Jean de la Vallée (162096). Han var hov- och stadsarkitekt och har ritat Katarina kyrka samt Askersunds landskyrka i Närke, 166470. Till hans profana verk hör Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken och Bondeska palatset, nu Högsta Domstolen. Han fullbordade sin fars Simon de la Vallées verk Riddarhuset och deltog i den stora ombyggnaden av Stockholms slott. Efter det långa uppehållet fortsatte bygget, då efter Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Han har bl a ritat tornet på S:t Jacobs kyrka och deltog även han i Riddarhusets tillkomst. Tornet ritades av Fredrik Wilhelm Scholander (181681). Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. På Östermalm, den del av Stockholm som tidigare kallades Ladugårdslandet, bosatte sig under 1600-talet många av flottans män. De arbetade på nuvarande Blasieholmen och firade gudstjänst i en egen kyrka, där Nationalmuseum ligger idag. Från 1653 hörde amiralitetets folk till en egen församling medan civilbefolkningen i samma område hörde till S:t Jacobs församling. En mer ståndsmässig kyrka än Blasieholms… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000312812. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000312812. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.