TÄMTA KYRKA

Verifierad identitet

TÄMTA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051510. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1200-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1200–1299.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Borås · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikTämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accepterade dock inte församlingen utan 1849 fick Tämtas invånare tillåtelse att uppföra en egen kyrka. Då var den gamla fallfärdig och 1865 revs den. Platsen rensades upp och en gammal ek frilystes då landsvägen var färdigbyggd vid 1930-talets slut. Idag finns endast stubben kvar. Stenmurar med en enkel smidesgrind av smedmästare Oskar Magnusson i S. Björke uppfördes. Grundmurarna rekonstruerades och en minnessten restes 1942. Vid korets norra sida hittades ett stenfragment av porfyritisk diabas från ett medeltida resealtare (eller relikgömma). Endast fyra ytterligare sådana var kända 1968, varav ett finns i Hedareds stavkyrka i trakten. Platsen v… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051510. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000051510. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.