STJÄRNORPS KYRKA

Verifierad identitet

STJÄRNORPS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000020024. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1867–1924. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1867–1924.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Linköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen2006: Omkring 1630 gjorde landshövding Stellan Mörner Högsäter till säteri och det omfattade 12 1/2mantal. 1651 övertogs egendomen av Robert Douglas som var gift med en sondotter till Stellan Mörner och som utökade gården med ytterligare 20 mantal. Stjärnorp blir säteriets namn och 1654 påbörjas byggandet av ett fyra våningar högt stenhus flankerat av två flygelbyggnader där en inreddes till gårdskapell. 1789 brinner huvudbyggnaden och flyglarna, branden lär ha startat i kyrkflygeln. Eftersom det var långt till Vreta Klosters kyrka använde folket i bygden kapellet i stället för sin församlingskyrka. Kapellet återställdes samma år. All inredning och hela taket och vindsbjälklaget gjordes nytt. Även norra flygeln byggdes upp igen och kom därefter att fungera som huvudbyggnad. Kyrkflygeln har en port med genomfart till borggården. Östra delen utgörs av kapellet medan västra delen är bostad. I början av 1900-talet var här inspektorsbostad. Få uppgifter berättar hur kyrkflygeln såg ut före branden. På taket fanns en takryttare eller ett torn och från borggården fanns en särskild ingång till en herrskapsläktare för familjen Douglas. I dag är ingången förlagd i väster via portlidret. Vid renoveringen efter branden 1789 gjordes ett tunnvä… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000020024. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000020024. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.