GISLAVEDS KYRKA

Verifierad identitet

GISLAVEDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549616. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1880–1882. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1880–1882.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Gislaved · Jönköpings län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikGislaveds församling, Båraryds socken, ligger i Gislaveds kommun i Jönköpings läns sydvästra del. I väster angränsar socknen till Halland. Vid mitten av 1800-talet inleddes en diskussion kring var man skulle uppföra en ny kyrka. Gislaved som hade kommit att utvecklas till en centralort var föreslagen men även andra möjliga platser presenterades, såsom Ödegärde, Smörhult eller Gislaveds Buskegård. Tanken var då att man skulle gå samman från flera mindre församlingar, främst för att kunna klara de omfattande investeringar som uppbyggnaden av en ny kyrka skulle innebära. Processen pågick under många år och man hann ändra besluten vid ett flertal tillfällen. 1880-1882 uppfördes en ny kyrka i Båraryd på platsen för den medeltida kyrkan. Ungefär samtidigt lät man anlägga en begravningsplats i Gislaved. Det kom dock att dröja fram till 1901 innan man beslutade att bygga ett kapell alldeles norr om kyrkogården. Arkitekt Ludvig Peterson tog fram ritningar och 1904 kunde arbetet med kapellet sättas igång. Två år senare, 1906, var byggnationen klar. Kapellet invigdes och kom, sin placering till trots, att få namnet Båraryds kapell. Båraryds kapell var en väl sammanhållen byggnad med en stor tornhuv placerad i den östra delen av det valmade sadeltaket. Kapellet hade som idag ett lån… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549616. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000549616. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.