STORA TUNA KYRKA

Verifierad identitet

STORA TUNA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442308. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1550. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1540–1560.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Borlänge · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningStora Tuna Kyrka är en treskeppig hallkyrka, till stilen sengotisk beträffande de murade strukturerna. I sin ursprungliga sena 1400-talsgestaltning med tegelornamentik var den av nordiskbaltisk karaktär. Sidoskeppen har en fortsättning i öster som bildar koromgång kring högaltaret, koret har en polygonal avslutning. I väster finns ett tillbyggt torn (1550) och i norr en sakristia som är samtida med långhuset (1400-tal). Till sakristian hör ett litet tillbyggt gravkor från 1750-talet. Utöver västporten finns två ingångar i söder; en port på norra långsidan igenmurades på 1910-talet. Västra porten på södra långsidan hade ursprungligen ett vapenhus (troligen samtida med långhuset) som revs 1810. Till större del har dock kyrkan behållit sin ursprungliga planlösning. Stora Tuna kyrkas gestaltning följer de stora katedralernas byggnadsschema och skiljer sig markant från samtida sockenkyrkor. Byggnaden är till största del murad i gråsten, murkrön, västgavel, dörr- och fönsteromfattningar är emellertid utförda i tegel. Långhusets fasader och koret har kraftiga strävpelare men saknar sockel. Kyrkans murverk är numera putsade och avfärgade i vitt, en följd av 1910-talets restaurering. Tornet, långsidorna och gavlarna har i sina övre delar dekorativa friser av tegelmönst… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442308. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442308. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.