SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “föra kyrka”
Föra Kyrka
HistorikSammantaget har den sammanhållna miljön kring kyrkan som uppvisar tidsskikt från medeltiden till idag och som har en lång kontinuitet om sockencentrum, ett stort kulturhistoriskt värde. Föra gamla kyrka, av vilken endast tornet återstår idag, omtalas ofta som försvarskyrka och tornet rubriceras ofta som ett försvarstorn. Den äldre bilden av försvarskyrkorna består i att det utmed Ölands kust och längs Smålands östra kust under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet skapades en linje bestående av den typ av kyrkor som kallats fästningskyrkor. För Ölands del handlade det främst om att komplettera befintliga kyrkor med en eller e… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HARLÖSA KYRKA
HistorikHarlösa kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka bestående av långhus samt ett lägre och smalare kor med halvrund absid. Stenkyrkan, som tros ha föregåtts av åtminstone en träkyrka, byggdes sannolikt i slutet av 1100-talet. Senare tillkom ett torn i väster och på 1300-talet ett vapenhus i söder. Kyrkorummet valvslogs troligen på 1400-talet, vilket även föranledde att nya fönster upptogs. Vid slutet av 1500-talet fick kyrkan en ny altaruppsats. 1641 tillverkade den namnkunnige bildhuggaren Jacob Kremberg den predikstol som ännu är bevarad i kyrkan. Runt samma tid anlades en sakristia söder om koret från vilken familjerna von Buchwalds… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYLLETOFTA KYRKA
HistorikHylletofta kyrka hör till de så kallade Njudungskyrkorna som uppfördes under 1100-talets andra hälft. Någon närmre datering av kyrkan har inte gjorts, men Njudungskyrkorna brukar tillskrivas byggnadshantverkare som lämnade Lund och bygget av domkyrkan när den stod färdig 1145. Om den äldsta tiden finns lite uppgifter, den ursprungliga kyrkan förmodas ha bestått av kor, korabsid och långhus, men ett kortare långhus än idag, ca sex-sju meter kortare. Den ovanliga placeringen av sakristian på södra sidan antas bero på att den uppförts där som stöd åt koret, vars södra vägg skulle ha varit instabil. Vid en omputsning av kyrkan 1995 upptä… Tidsprofil: 1100-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tävelsås kyrka
HistorikNamnet Tävelsås är första gången nämnt i de skriftliga källorna år 1336, då som Taeflisaas. Socknens gamla kyrka av trä uppfördes troligen i början av 1500-talet, men då den reparerades år 1750 upptäcktes återanvänt virke som tyder på att en ännu äldre kyrka funnits tidigare. Nästan samtidigt som Tävelsås gamla kyrka plockades ner revs även Tofta kyrka. Virke från båda dessa användes 1784 för uppförandet av den nya kyrkan, samtidigt som inventarier från dem båda samlades i denna. Den nya kyrkan var en enkel rektangulär salkyrka i klassicistisk utformning, utan utifrån synlig korindelning. Tolv år efter uppförandet flyttades klockstap… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSMARKSKYRKAN
HistorikTanken om en kyrka i Karlskronas norra stadsdelar väcks först inom Mariebergs kyrkliga syförening, där den unge komministern och sedermera kyrkoherden Harry Kristensson tillsammans med sin hustru är drivande under 1950-talet. 1956 bildas Mariebergs småkyrkostiftelse och insamling av medel för ändamålet påbörjas. Projektet intensifieras 1969 när kyrkorådet ger församlingens byggnadskommitté i uppdrag att föra frågan om Karlskrona stadsförsamlings första stadsdelskyrka vidare, som nu emellertid planeras uppföras i anslutning till det närbelägna Kungsmarkens miljonprogramsområde som börjat byggas några år tidigare. Kyrkan kommer verklig… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEDE KYRKA
HistorikSkede kyrka uppfördes 1833-34. Den kom då att ersätta en medeltida kyrka som församlingen ursprungligen hade tänkt att bygga till men som istället kom att rivas och ersättas med enför tiden modern kyrkobyggnad. Kännetecknande för byggnationen av Skede kyrka är att uppförandet var en angelägenhet för alla församlingsbor. Var och en var delaktig efter sin förmåga och de som hade gårdar fick utöver skyldigheten att utföra dagsverken och bidra med en viss penningsumma även lämna byggmaterial i form av sten. De ursprungliga ritningarna till Skede kyrka gjordes redan 1817 och godkändes. När kyrkobygget 1833 påbörjades hade församlingen del… Tidsprofil: 1833–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BITTERNA KYRKA
ExteriörbeskrivningBITTERNA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1807 med medeltida murverk i söder och väster. I öster är ett tresidigt avslutat kor från samma år. Norr om detta är en sakristia från 1840. I väster är ett torn från 1857, vars ena mur rider på långhusgaveln. FASAD - Långhus och kor har putsad och omålad sockel. Tornets låga granitsockel är något utkragande. Sakristian har en hög sockel av huggen granit i tre skift, sannolikt tillkommen i samband med byggande av pannrum i sluttningen år 1936. Kyrkans väggar är spritputsade och vitkalkade, omfattningarna är slätputsade. Tornets bjälklag är förankrade med ankarjärn. Över… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDSVÄRA KYRKA
ExteriörbeskrivningEDSVÄRA KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan från 1859 består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster. Bakom detta är en smalare och lägre sakristia, likaså rak. I väster är ett torn som rider på långhusgaveln. FASAD - Kyrkan vilar på en något utkragande sockel av granit och gnejs med inslag av huggen sand- och kalksten från den gamla kyrkan. I väster syns delvis grundstenarna. Fasaden har något ojämna murytor, vilka bär en borstad puts med vitkalkning. Läktaren är förankrad med ankarjärn. Kring mittportalen är en utkragning med vimperg. I denna är en enkel korsblindering över porten. Över västporten är en rektangu… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÖSA KYRKA
InteriörbeskrivningÄven kyrkorummets interiör speglas av den tidstypiska blandstil där nyklassicismen samsas med i detta fall framförallt nygotiken. Kyrkorummet är uppfört med nyklassicistiska grundformer och dess interiör är enkel, öppet och ljus och har stora symetriskt placerade fönster som släpper in ljus både i långhus och kor. Kyrkorummets slutna, enkelt utförda, bänkinredning bidrar till förankringen i den klassicistiska stilriktningen. Det nyfunna intresset för gotiken visar sig i en rad olika inslag i interiören. Till att börja med är taket uppfört med ett trågvalv. Väggarna bakom nummertavlorna artikuleras av rektangulära, i putsen… Tidsprofil: 1838–1885. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYTTERNE KYRKA
HistorikFörsamlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn med samma namn. Åtminstone fyra olika kyrkobyggnadsförslag upprättades tills valet slutligen föll på Samuel Enanders ritningar till en tidsenlig, nyklassicistisk kyrka. Den uppfördes 1815-19 under ledning av byggmästare Olof Sjöström. Vid invigningen den 31/5 1819 var byggnaden färdigställd till sitt yttre, bestående av västtorn med öppen lanternin, ett stort tunnvälvt långhus med absid och mitt på norra långsidan en utbyggd sakristia. F… Tidsprofil: 1815–1819. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANTENS KAPELL
HistorikAntens kapell (numer benämnd kyrka) uppfördes 1914-15 efter ritningar av arkitekt Johan Jerlén från Göteborg under ledning av byggmästare A. Dahlén från Alingsås och är idag utvändigt i det närmaste oförändrad. Kyrkan kan föras till en grupp av byggnader från början av 1900-talet som saknar nygotiska drag, vilket många annars hade, till fördel för mer renodlat nationalromantiska och jugendbetonade former. Över ingångsgaveln sitter ett litet torn, vilket ytterligare tre kyrkor inom denna grupp i Västergötland har (Hindås, Ubbhult, Trogared). Men påfallande små torn är vanligt överlag i Kullings- och Gäsenebygden, vilket antas bero på… Tidsprofil: 1914–1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTERIANERNAS KAPELL
HistorikHjorters kapell, Hjorterianernas kapell eller Missjonshuset vid Lindarfve är Gotlands äldsta kapell från väckelserörelsen, och Gotlands enda inhemska väckelserörelse. Jöns Hjorter, född 1820 i Näs socken, blev väckt i 30-års ålder. Han blev snart själv predikant, i början reste han runt och predikade, på förfrågan från Burs flyttade han dit (1857), där han fick hjälp att föra upp sitt hem. Mötena hölls på gårdarna runt om och snart uppstod behovet av en lokal, kapellet uppfördes av gemensamma krafter. Den Hjorterska tron rymdes inom kyrkan men var strängare, rörelsen fanns i hu-vudsak i tre socknar Burs, När och Rone. Kapellet uppför… Tidsprofil: 1986–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningSKOGSBYGDENS KLOCKSTAPEL - Klockstapeln är förankrad i en betongsockel. Två hjärtstolpar och sex strävor av tjärat fyrkantsvirke bär ett brant sadeltak. Sistnämnda och dess rösten är klädda med tjärad lockpanel. I klockstapeln hänger en tidigmedeltida klocka deponerad från Nårunga kyrka. Enligt traditionen skall den ha tillhört en medeltida sockenkyrka vid gården Skjul. Klockan är försedd med elektrisk ringning från 1976. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANDHEMS KYRKA
HistorikDen nya kyrkan uppfördes 1841 efter ritningar av C Ståhl vid Överintendentsämbetet, godkända av Fredrik Blom. Eventuellt sammanfaller kyrkans sydvästra hörn med föregående kyrkas medeltida murverk. 1865 införskaffades en orgel, byggd av Johan Niklas Söderling, Göteborg. Fasaden ritades av arkitekt Ludvig Hedin. Följande år utfördes en altartavla av socknens son Anders Gustaf Ljungström, kring vars krön denne målade ett språkband och två änglar. Därvid igenmurades korgavelns lunett. 1912-13 renoverades kyrkan efter ritningar av arkitekt Anders Roland. Exteriör och interiör kalkavfärgades. Innertaket målades i befintlig vit oljefärg. L… Tidsprofil: 1912–1913. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORSJÖ KYRKA
HistorikFjällsocknen Storsjö är utbruten ur Hede socken. Från det att Storsjö kapell byggdes 1751 fram till 1922 betraktades Storsjö som en kapellförsamling. Det stora avståndet till Hede föranledde att Storsjöbönderna ansökte om att få uppföra ett kapell med kyrkogård. Sannolikt timrades också kapellet med vidbyggd sakristia av bönder från trakten. 1812 ombyggdes dagens träkyrka kraftigt och flyttades något högre upp i sluttningen under ledning av Johan Fransman från Särvsjö i Hede. Byggnaden försågs med torn och 1700-talsinredningen flyttades med till det nya kyrkorummet. Kyrkan har sedan 1812 bevarat sin yttre form frånsett en mindre inby… Tidsprofil: 1751. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ENVIKENS KYRKA
InteriörbeskrivningInnanför västra ingången följer ett litet vindfång, med kalkstensgolv. Vapenhuset i söder har en takpanel med målad färggrann dekoration och golvtegel lagt i fiskbensmönster. Kyrkorummet efterliknar en basilika, täckt av ett plant tak, buret av öppna bjälkar som med järnstänger förankrats i takstolarna. Bjälkarna är laserade i grå nyans, mellanliggande råspontad panel i rödbrun. Väggarna har slammats, rivits med kvast och avfärgats vita. Fönsterbänkarna sluttar brant och är belagda med mejslad kalksten. I gångarna ligger lackat tegel i rutmönster och under bänkarna en gråstrimmig linoleummatta. Bänkinredningen är öppen, me… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Älmhult kyrka
HistorikÄlmhult har Kronobergs enda kyrka som är uppförd enligt 1920-talets klassicistiska stilideal. Allt sedan Älmhult fick köpingsrättigheter år 1900 har behovet av en kyrka gjort sig gällande, vid denna tid ingick orten i Stenbrohults socken Omfattande insamlingar hölls och 1929 kunde byggnationerna inledas efter ritningar av arkitekten Knut Nordenskjöld. Först 1933 blev orten egen församling och 1941 bildades ett eget pastorat. En stor skara människor samlades vid invigningen 1930 då biskop Edgar Reuterskiöld utförde ceremonin, efter lång väntan hade man erhållit sin egna kyrka. Byggnaden ger ett kraftfullt intryck med massiva murverk d… Tidsprofil: 1979–1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEJONSTRÖMSBRON
HistorikDen första bron på det gamla färjestället över Skellefteälven vid Lejonström togs i bruk 1737. Reparationer och förbättringar/förändringar finns dokumenterade i Rudolf Kolms "Lejonströmsbron i Skellefteå", Vägverket 1972. Bron har sedan tillkomsten förändrats och förlängts, men i sitt ursprungliga läge. Dagens bro visar huvudsakligen den utformning som bestämdes vid reparationer och byggnationer under 1860-70-talen. Skala, material, läge och broöverbyggnad har dock en äldre förankring. Brons kulturhistoriska värden, dess proportioner och material samt ursprungliga karaktär, tillsammans med dess centrala plats i den kulturhistoriskt v… Tidsprofil: 1860–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖREBODA KYRKA
HistorikTÖREBODA/BJÖRKÄNGS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1868-1870 på den så kallade Börstorps backe. Anledning till kyrkans nord-sydliga orientering sägs vara dåliga grundförhållanden. Arkitekt var Albert Törnqvist. Denne tycks även ha ritat predikstol och en ännu bevarad orgelfasad. Gustaf Andersson och Johan Larsson, Varola, var byggmästare. Skiffertaket lades på 1893. Kyrkan föregicks av Björkängs medeltidskyrka på annan kyrkplats. Denna avlöstets av en ny kyrka på 1600-talet. Från föregångaren har bevarats en medeltida dopfunt, storklockan, en altaruppsats från 1738 (målad1766) med skulpturer från 1400-talet (nu placerad på östra långhusvägg… Tidsprofil: 1868–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VÅNGA KYRKA
ExteriörbeskrivningNORRA VÅNGA KYRKA - J A Hawermans kyrka uppfördes i sin helhet år 1876 efter en latinsk korsplan. Den består av ett långhus med breda korsarmar och fullbrett rakt kor i öster. Sistnämnda avslutas med en bred absid, något högre än koret. I vinkeln mellan norra korsarmen och koret är en sakristia. I väster är ett torn. FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av huggen granit. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade med kontrasterande dekor av gult lertegel. Långhusets och korsarmarnas hörn markeras av lisener. Dessa avslutas upptill med abakus av tegel. Mellan dessa löper på fasaderna sågtandsskift av tegel. De bildar m… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
säters kyrka
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2002: Säters kyrka uppfördes sannolikt under tidig medeltid, dvs 1100-1249. Enligt avbildning i Monumenta från 1671 bestod den tornlösa kyrkan vid denna tid av ett rektangulärt långhus, ett smalare, rakt kor, halvrund absid och vapenhus i söder. Kyrkan har relativt tidigt tillbyggts i väster. På 1700-talet tillbyggdes koret och fick en tresidig avslutning. Predikstolen tillkom ca 1750-1800 och altaruppsatsen av Johan Ullberg 1774. Dopfunten från 1100-talet tjänstgjorde ca 1900-1958 som fot till predikstolen. Trätornet med lanternin och spira är byggt på 1800-talet, troligen på 1830-talet. 189… Tidsprofil: 1100–1249. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VITTSJÖ KYRKA
HistorikVittsjö kyrkas äldre historia är i flera avseenden inte klargjord och motstridiga uppgifter kring avgörande detaljer i byggnadshistoriken förekommer. I kyrkans underhållsplan redogör antikvarie Caroline Ranby mycket utförligt för kyrkans historia och alternativa tolkningar. Vittsjö kyrka uppfördes sannolikt under 1100- eller 1200-talet med långhus samt lägre och smalare rakavslutat kor. En skriftlig uppgift från 1376 omtalas emellertid byn Havraljunga norr om Vittsjö som socken och därmed kyrkplats. Även 1729 omtalas att Vittsjö gamla kyrka enligt den lokala traditionen varit belägen i Havraljunga vång. Byggnadsdetaljer i den stående… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HARGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Det är inte mycket känt om den medeltida kyrkan eller om diskussionerna inför ett nytt kyrkbygge. Detta beror bl a på att prästgården, där alla handlingar förvarades, brann ned 1797. Vid en arkeologisk schaktkontroll år 2004 fann man delar av den medeltida kyrkans murar strax norr om nuvarande kyrkan. Några inventarier från gamla kyrkan finns bevarade, bl a dopfunten av vätternsandsten. Den är från första halvan av 1200-talet, en period då många kyrkor i Östergötland skaffade dopfunt. 1689 byggde man till kyrkan åt norr med en "lillkyrka" eller "nykyrka" i trä. Åtminstone… Tidsprofil: 1823–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Östra Strö kyrka uppfördes under 1100- eller möjligen 1200-talet som en romansk kyrka med långhus och kor med halvrund absid i öster. Kyrkan var i sitt grundutförande sannolikt oputsad, med kvaderritsade fogar och hörnkedjor av kvaderhuggen sandsten. Redan under romansk tid putsades emellertid kyrkan och hörnkedjorna försågs med kimröksavfärgad kvaderimitation. Vissa källor gör gällande att ett brett västtorn ska ha funnits tidigt, möjligen redan från uppförandet. I kyrkans vård-och underhållsplan menar man dock att några belägg för detta påstående inte gått att finna. I en sockenbeskrivning daterad 1747 sägs kyrkan ha… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EFTRA KYRKA
HistorikDe äldsta dokumentärt bevarade uppgifterna om kyrkan är från 1662. Uppgifter som berör tiden före 1662 är hämtade från pastoratets kyrkoherde Severinus Jacobi Ströms anteckningar. Han var kyrkoherde 1768-1788. I Petterssons och Litzéns herdaminne omtalas att i samband med kriget mot Danmark 1564 blev den danske generalen Rantzow slagen vid Eftra högar och många av de flyende drunknade i Eftra å. Vid de svenskes antågande från Dahlasidan hade de danske satt eld på prästgården. Dåvarande kyrkoherden, Herr Hans, flyttade därför sin bostad till stomhemmanet i Slöinge, som därefter kom att bebos av pastoratets senare kyrkoherdar. I samban… Tidsprofil: 1768–1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRJA KYRKA
ExteriörbeskrivningHÄRJA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1767 med fullbrett tresidigt avslutat kor i öster och norr om detta en sakristia. I västgaveln finns den romanska 1100-talskyrkans murverk och på detta rider ett smäckert västtorn. FASAD - I långhusets västgavel syns tydligt gaveln hos det smalare romanska långhuset. Tornets murverk stöter stumt mot detta, varför tornet får tillskrivas en något senare fas i den romanska kyrkans byggnadshistorik. Båda har skråkantade sandstenssocklar. Det oputsade murverket består av precisionsfullt huggna sandstenskvadrar i höga och jämna skift. Tornväggarna har fyra rader av små bomhål. K… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skerike kyrka
HistorikDå Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 14… Tidsprofil: 1674–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DIMBO-OTTRAVADS KYRKA
ExteriörbeskrivningDIMBO KYRKA - Den nyklassicistiska kyrkan från 1817 består av ett långhus med fullbrett, rakslutet kor i öster och bred korsarm i söder. Som pendang till sistnämnda står ett centralt placerat torn i norr, vilket ger kyrkan antydan till korsplan. I vinkeln mellan kor och korsarm är en nedgång av betong till pannrum från 1936, täckt med svart plåtlucka. FASAD - Kyrkan vilar på en utkragande slätputsad sockel, avtäckt med kopparplåt. Fasaden är spritputsad och vitkalkad med slätputsade hörn-, fönster- och portalomfattningar. Väst- och sydportalerna utgörs av rundbågade smygar i tre språng med överljus. Ovan sydportalen är en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GREVBÄCKS KYRKA
HistorikMed sina branta takfall och enkla gråstensmurar hör Grevbäcks kyrka hemma i gotiken. Byggnadskronologin bestäms av det faktum att det ursprungliga kortakets västra ände är överbyggd av långhustaket. Det gedigna utförandet och patinan talar för att koret uppfördes först och stod i minst hundra år innan det nuvarande långhuset tillkom. Emedan koret torde höra hemma i tidigt 1300-tal så måste det ha byggts intill en föregående stavkyrkas lägre långhus. På nordsidan tycks koret ha haft en sakristia, vilket en igenmurad öppning kantad av storformatstegel visat. Byggnaden uppvisar flera likheter med den gotiska anläggningen i Norra Fågelås… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GULLEREDS KYRKA
Historik1836 uppmanade stiftet Gullereds och Hössna sockenmän till sammanbyggnad av sina kyrkor. Detta gillades ej av gulleredsborna vilka sedan beslöt att bygga en ny egen kyrka. Det skulle uppenbarligen inte bli dyrare än en reparation av den gamla. För finansieringen beviljades stamboksmedel. Kyrkan uppfördes 1844-45 efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom vid Överintendentsämbetet. Byggmästare var Lars Nilsson från Sandhult. Drivande kraft bakom bygget var prosten Anders Essén. Sten till bygget skall bl.a. ha hämtats från Tissereds ödekyrka. 1873 försågs kyrkan med en orgel byggd av Svante Johansson, Liared. 1902 installerades två kamin… Tidsprofil: 1844–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.