RYTTERNE KYRKA

Verifierad identitet

RYTTERNE KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442153. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1815–1819. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1815–1819.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Västerås · Västmanlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Regionalt ankare i samma arvslager; Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikFörsamlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn med samma namn. Åtminstone fyra olika kyrkobyggnadsförslag upprättades tills valet slutligen föll på Samuel Enanders ritningar till en tidsenlig, nyklassicistisk kyrka. Den uppfördes 1815-19 under ledning av byggmästare Olof Sjöström. Vid invigningen den 31/5 1819 var byggnaden färdigställd till sitt yttre, bestående av västtorn med öppen lanternin, ett stort tunnvälvt långhus med absid och mitt på norra långsidan en utbyggd sakristia. Fönsteröppningarna var rundbågiga med klarglas och yttertaket spåntäckt. Kyrkorummets inredning var de första åren provisorisk, med en hel del återanvända inventarier från de tidigare församlingskyrkorna. Det kyrkorum som successivt färdigställdes blev i tidens anda vitlimmat och sparsamt dekorerat, upplyst av stora fönster och täckt med ett väldigt, murat tunnvalv. Mitt- och sidogångarna var belagda med kalksten. De fyra slutna bänkkvarteren på brädgolv rymde nästan 900 besökare. Altare med inbyggd predikstol tillkom 1832, ritad och tillverkad av bildhuggare Ernst Philip Thoman i Stockholm. Något senare byggdes en läktare, uppburen av runda k… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442153. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442153. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.