Skerike kyrka

Verifierad identitet

Skerike kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040736. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1674–1675. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1674–1675.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Västerås · Västmanlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Regionalt ankare i samma arvslager; Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikDå Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 1400-talets senare hälft slogs istället de alltjämt befintliga två valven. Bevarade målningar finns på triumfbågens undersida och runt sakristians portal. Samtidigt byggdes ett vapenhus utanför kyrkans sydportal. Dessutom anskaffades ett altarskåp, ett triumfkrucifix och den tidigast kända predikstolen, varav delar återstår, inbyggda i den nuvarande från 1651/1852. Att kyrkan står på instabil lera, intill ett vattendrag, har tiderna igenom orsakat svåra sättningsskador. Äldsta kända uppgiften är från en biskopsvisitation 1623, då norra och västra väggarna hade rämnat, valven spruckit och vapenhuset var fallande. Tornets mur skred ifrån kyrkan i… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040736. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000040736. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.