HÄRJA KYRKA

Verifierad identitet

HÄRJA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443587. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1900. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1890–1910.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Tidaholm · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningHÄRJA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1767 med fullbrett tresidigt avslutat kor i öster och norr om detta en sakristia. I västgaveln finns den romanska 1100-talskyrkans murverk och på detta rider ett smäckert västtorn. FASAD - I långhusets västgavel syns tydligt gaveln hos det smalare romanska långhuset. Tornets murverk stöter stumt mot detta, varför tornet får tillskrivas en något senare fas i den romanska kyrkans byggnadshistorik. Båda har skråkantade sandstenssocklar. Det oputsade murverket består av precisionsfullt huggna sandstenskvadrar i höga och jämna skift. Tornväggarna har fyra rader av små bomhål. Klockvåningen har i varje sida en glugg med två kopplade rundbågar och mittkolonn. Kolonnerna vilar på attiska baser och bär tärningskapitäl. De i väster och söder avslutas nedtill med en repstavsvulst. Den västra är helt reliefdekorerad med ett nätmönster som växer upp ur kronblad. Övre hälften på den södra upptages av kubdekor medan den norra utåt pryds av en enkel bladdekor. Vid kyrkans utvidgning 1767 återanvändes den skråkantade sockeln och sandstenskvadrarna från de rivna murarna till den södra långsidan och koret. Även en del stenmaterial från den rivna romanska kvaderstenskyrkan i Ettak användes. Mellan kvaderstensskiften är tre insprä… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443587. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443587. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.