SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Bruksdammen
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lilla Havssjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Otterstorpasjön, Valstad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tidan, Fröjered
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tidan, Madängsholm
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
"PLUTTEBO", "Åkeshof"
HistorikArbetarbostaden "Pluttebo", är byggd av korta virkesstumpar från sågen, "pluttar", därav namnet. Huset har också kallats"Åkeshof" efter en av de boende i huset. Byggnadsåret är ej utrett, men är troligen sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Sverker Larsson för projektet "Tillgängliga byggnadsminnen i Västra Götalands län" länsstyrelsen 2008-02-27 Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BALTAKS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes 1917 efter ritningar av arkitekten Georg A Nilsson. Byggmästare var J A Gustafsson, Tidaholm och målarmästare K J R Johansson, Skövde. En orgel färdigställdes av Åkerman & Lund, Stockholm. 1928 installerades en kamin i anslutning till korporten. 1950-52 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. En donation möjliggjorde utförandet av en glasmosaik i korfönstret. Konstnär var Simon Sörman. På altaret placerades en relief av bildhuggaren Arvid Bryth. Det tyska krucifix av trämassa som satt på takstolens främre hanbjälke flyttades till ovanför sakristidörren. Predikstolen försågs med ljudtak oc… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Begravningsplats
BeskrivningÖdekyrkogård, 60x40 m (NÖ-SV), begränsad i SV, NV och NÖ av en sten-mur, intill 1 m h och lagd som en skoning i den nedre delen av sluttningen. Åt SÖbegränsas kyrkogården av den branta, delvis grävda, sluttningen mot Tidan. In-gång till kyrkogården är i N hörnet. Ungefär mitt på kyrkogården,9 m SV omkyrkogårdsmuren (SÖ-NV) och något försänkt i förhållande till kyrkogårdens SÖdel är: Kyrkogrund, 26x9 m (ÖNÖ-VSV), bestående av (från V) grundmurar tilltorn (eller vapenhus?) 6x7 m, långhus 11x9 m, kor 5x6 m… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
DARETORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningDARETORPS KYRKA - Salkyrkan består av ett 1761 - sannolikt utvidgat medeltida - långhus med fullbrett, rakslutet kor i öster och mittport. Norr om koret är en sakristia och i väster ett vapenhus, båda härrörande från 1886. FASAD - Långhus och kor vilar på en något utkragande sockel med stora kattgluggar, vilken är spritputsad och gråmålad. Sakristia och vapenhus har socklar av tuktad gråsten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Vapenhuset har i röstet en slätputsad trappgavel samt korsblindering och längs takfoten tandsnitt i samma utförande. FÖNSTER - Alla ytterfönster tycks härröra från 1886 och har öppningsbara lu… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DIMBO-OTTRAVADS KYRKA
ExteriörbeskrivningDIMBO KYRKA - Den nyklassicistiska kyrkan från 1817 består av ett långhus med fullbrett, rakslutet kor i öster och bred korsarm i söder. Som pendang till sistnämnda står ett centralt placerat torn i norr, vilket ger kyrkan antydan till korsplan. I vinkeln mellan kor och korsarm är en nedgång av betong till pannrum från 1936, täckt med svart plåtlucka. FASAD - Kyrkan vilar på en utkragande slätputsad sockel, avtäckt med kopparplåt. Fasaden är spritputsad och vitkalkad med slätputsade hörn-, fönster- och portalomfattningar. Väst- och sydportalerna utgörs av rundbågade smygar i tre språng med överljus. Ovan sydportalen är en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikFörsamlingen bildades 1907 och samtidigt beslöt man även att bygga ett missionshus. Sedan bolaget i Ödegården skänkt en tomt och pengar samlats in, kunde missionshuset byggas och stod klart 1911. 1914 målades missionshuset. 1963 byggdes missionshuset till med ett rum . 1970 renoverades köket och huset fick en ny tillbyggnad innehållande en hall, ett badrum samt en källare. 1987 revs missionshuset och ersattes med den nya missionskyrkan på samma tomt. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikMissionshuset uppfördes ca 1890. När församlingen bildades är inte känt. Det äldsta dokumentet från församlingen är en kassabok från 1895 där det framgår att man köpt virke till en veranda. Sannolikt var det den veranda med vacker snickarglädje som fanns på västra gaveln fram till 1950-talet då den togs bort vid en ombyggnad av missionshuset. Av församlingens bevarade räkenskaper framgår också att man 1897 inskaffat tegel, kalk och en spis, varför vi antar att man först då fick värme i huset. 1940 installerades elektricitet i huset. Församlingen var aldrig ansluten till SMF, men sannolikt till Västergötlands Missionsförening. 2002 la… Tidsprofil: Cirka 1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikEnligt uppgift är Mobackens missionshus uppfört 1883. Husets yttermått: 17 x 8,30 m. Verksamheten lades ner på 1990-talet. Huset är sålt och under ombyggnad till privatbostad. l Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikHemmansägarna i Kråkeryd byggde 1873 ett hus i Stenäng som tjänstgjorde både som skola och kyrka. Hemmansägaren Otto Rundqvist i Kungsmossen skänkte marken. Huset fungerade till att börja med som ett kapell under Svenska Kyrkan. 1920 byggdes en ny skola och huset blev ett missionshus med en församling 1976 bildade församlingarna i missionshusen i Stenäng, Kåremon och Klippan en gemensam församling som anslöts till Svenska Alliansmissionen (SAM). De gamla missionshusen såldes till privatbostäder. Tidsprofil: 1873. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRÖJEREDS KYRKA
ExteriörbeskrivningFRÖJEREDS KYRKA - Salkyrkan från 1858 består av ett brett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och torn i väster. Öster om koret är en smalare rak sakristia. FASAD - Kyrkan vilar på en låg, något utkragande sockel av gråsten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Alla öppningar och hörn har omfattningar vilka är slätputsade. Ovan västporten sitter en inmurad rektangulär kalkstenshäll med förgylld inskription om kyrkans byggnation. På ömse sida om porten är armaturer från 1950. Varje sida av tornet har ett par rundbågade ljudgluggar i vilka sitter ursprungliga rundbågade parluckor med svart fjällpanel. På sa… Tidsprofil: 1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUVUDBYGGNAD, Kavlås slott, Corps-de-logie
InteriörbeskrivningTexten är Nils Fredrik Beerståhls, hämtad från "Kavlås, byggnadsminnen i Skaraborg nr 6" "Det skall ha tagit hela 25 år innan byggnaden stod inflyttningsklar ca 1775, vilket avspeglas i fasta inredningsdetaljer som kakelugnar och tapeter. Dessa präglas dels av tidig rokoko dels av tidig gustaviansk stil. Under 1800-talets senare hälft tillkom en del interiörer i den tidens stil, men det mesta återställdes vid 1920-talets renovering." "Stora huset" på Kavlås, som är den gängse benämningen på corps-de-logiet i orten, mäter ca 14 x 32 m och består egentligen av fem våningar med en sammanlagd höjd av nära 20 m. Under ungefär h… Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅNGSDALA KYRKA
HistorikKyrkan restes sannolikt under 1100-tales slut. Uppgifter om kolfynd under altaret 1813 kan indikera en föregångare av trä. Kyrkan utgjordes av ett långhus med smalare kor och absid, allt uppfört av huggen kalk- och sandsten. En nordportal blev i senare tid igensatt. Under senmedeltid välvdes kyrkorummet och en sakristia restes i norr. Ett vapenhus restes framför sydporten under 1600-talets förra hälft. En predikstol av Johan Ullberg d.ä. införskaffades 1703 och en altaruppsats av släktingen Jonas Ullberg 1716. Sakristian försågs med fönster 1809. Enligt en inskription förlängdes långhuset åt väster 1813 medelst byggandet av ett träto… Tidsprofil: 1901–1903. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRJA KYRKA
ExteriörbeskrivningHÄRJA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1767 med fullbrett tresidigt avslutat kor i öster och norr om detta en sakristia. I västgaveln finns den romanska 1100-talskyrkans murverk och på detta rider ett smäckert västtorn. FASAD - I långhusets västgavel syns tydligt gaveln hos det smalare romanska långhuset. Tornets murverk stöter stumt mot detta, varför tornet får tillskrivas en något senare fas i den romanska kyrkans byggnadshistorik. Båda har skråkantade sandstenssocklar. Det oputsade murverket består av precisionsfullt huggna sandstenskvadrar i höga och jämna skift. Tornväggarna har fyra rader av små bomhål. K… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningKLOCKSTAPEL - Den infodrade klockstapeln har kvadratisk plan och smalnar av uppåt. Fasaderna är klädda med rödfärgad lockpanel och har en rak pardörr i sydost. Varje sida av klockvåningen upptags helt av två kvadratiska träjalusier. Ovan dessa reser sig ett spetsigt fyrsidigt torntak med järnkors och täckning av tjärad kluven spån. Hängränna och stuprör är av plåt. Bottenvåningen har golv av betong och nyttjas som förråd. I klockvåningen hänger en klocka från 1954. Tidsprofil: 1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kruttle kvarn
HistorikKvarnen har anor från 1600-talet. Den nuvarande kvarnen är byggd 1916. Kvarnen drevs från början av det vattenhjul som fortfarande finns kvar. Det var redan då en anmärkningsvärt föråldrad teknik. Kvarnen försågs med vatten först via en ränna och sedan via en tub från några dammar uppe i bergen öster om anläggningen. Vattenhjulet var i drift fram till slutet av 1950-talet och kvarnen lades ner under 1960-talet. Den då ångdrivna sågen låg tidigare i anslutning till kvarnen men flyttades under 1940-talet till nuvarande plats norr om sågen. Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullö kraftstation
HistorikKullö kraftverk uppfördes 1895. Kraftstationsbyggnaden byggdes till västerut redan på 1910-talet med en bostadsdel. Under 1940-talet gjordes ännu en tillbyggnad västerut för bostadsändamål. Därefter har ytterligare två tillbyggnader skett västerut, en på 1960-talet och en på 2000-talet. Ytterligare historik finns under anläggningsnivå. Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Madängs kvarn och såg
HistorikMadängs kvarn har anor från 1700-talet och dagens äldsta delar byggdes sannolikt 1859. Sedan dess har den blivit om- och tillbyggd flera gånger, senast troligen 1937 då nytt kvarnverk installerades. Under 1936 byggdes en kraftstation som levererade ström till kringliggande gårdar. Kvarnen lades ner på 1960-talet. Sågen uppfördes under 1940-talet och var i drift till 1973, men sågverksamhet har funnits på platsen redan tidigare men sedan hur långt tillbaka är okänt. För efter ett ägarbyte 1909 installerades två turbiner och klingsågen byttes ut mot en ramsåg. Turbiner bör alltså ha drivit både kvarn och såg sedan detta årtal och tidig… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA KYRKOGÅRDENS KAPELL
ExteriörbeskrivningNORRA KYRKOGÅRDENS KAPELL - Det historiserande kapellet uppfördes 1934 och har ceremonisal med smalare rakt kor i norr och tillbyggt vapenhus i söder från 1983. I den östra vinkeln mellan kor och sal är en utbyggnad för källartrappa. FASAD - Kapellet vilar på en gråmålad betongsockel. Väggarnas tegel är slammat och målat med en gräddvit något rosaaktig kalkfärg. Vapenhusgavelns port och fönster har något utkragande omfattningar. FÖNSTER - Alla fönster har smygar som följer deras form med sluttande solbänkar av lågerhuggen kalksten. På långsidorna är en rundbågad trefönstergrupp med ursprungliga enkla vita järnlufter. I des… Tidsprofil: 1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SUNTAKS GAMLA KYRKA
ExteriörbeskrivningSUNTAKS GAMLA KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med smalare kor och absid i öster från 1100-talets mitt. Norr om koret är en sakristia från 1600-talet. FASAD - Kyrkan ligger på en delvis synlig grund av utkragande kalkstenshällar. Den höga sockeln i två skift är av huggen sandsten och avslutas med en skråkant. Fasaderna består av sandstenskvadrar i jämna skift med två olika höjder. Det storskiftiga murverket dominerar i långhusets södra sida, medan det i koret regelbundet avbryts av låga skiftgångar som sedan dominerar i den norra långsidan. Sakristian saknar sockel och har en ojämn fasad av marksten. Alla murytor bär e… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIDAHOLMS KYRKA
Historik1822 drev baronerna Rudbeck och von Essen igenom en sammanbyggnad av medeltidskyrkorna i Agnetorps och Baltaks församlingar. Särskilt Baltaksborna var motsträviga och opponerade sig emot att man kallat deras kyrka för "ful och skröplig". Rudbeck skänkte ett stycke mark för bygget invid Tidaholms bruk, inte långt från den sedermera raserade gamla kyrkan i Agnetorp. Ritningar upprättades av Överintendentsämbetets arkitekt Fredrik Blom. Grunden lades 1838 och byggnadsarbetet var helt avslutade 1841. Byggmästare var Jan Bergström från Slöta. Baron Rudbeck bekostade även införskaffandet av en Söderlingorgel. Kyrkan genomgick en inre och y… Tidsprofil: 1934–1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, TIDAHOLM
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en tvåvåningsbyggnad i rött tegel. Det används idag (1998) som polisstation. Vindsutrymmena på tredje våning är inredda liksom tornrummen som har både en tredje och en fjärde våning. Frontfasaden mot gatan består av ett mittparti med gavelkrön samt två flankerande torn med kupolliknande plåttäckta tak. Torntakens svällande former och lukarnernas volutformade omfattningar visar på influenser från barocken. I övrigt har huset ett tegeltäckt sadeltak som tidigare var klätt med skiffer. Entrén är förlagd till mittpartiet och nås via två breda stentrappor vil… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VARVS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes 1861 efter ritningar av arkitekt Per Ulrik Stenhammar. Sakristian var inrymd i absiden och skiljdes från koret av ett altarskrank med hjulkors av trä. En barockorgel inköptes på 1870-talet från Röks kyrka och ombyggdes av P A Kullbom, Broddetorp. 1901 fick skeppets tak täckning av glaserat, rött tegel från Fröjereds tegelbruk. En ny predikstol insattes, ritad av Bror Almqvist. Altarskranket påbyggdes och nya portar tillkom. 1914 byggdes ett nytt altare istället för den dittills brukade gravhällen. Altarkorset ersattes med en gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur. 1922 försågs orgeln med nytt pneumatiskt verk och spe… Tidsprofil: 1946–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA FLYGELN
HistorikDen äldre mangårdsanläggningen med manbyggnad och två flyglar härstammar troligen från tiden då gårdens ägare var Per Brahe dy 1665-1680. Sverker Larsson för projektet "Tillgängliga byggnadsminnen i Västra Götalands län" länsstyrelsen 2008-02-26 KÄLLA: Kavlås, byggnadsminnen i Skaraborg nr 6, Nils Fredrik Beerståhl, Länsstyrelsen & Länsmuseet i Skaraborgs län 1988. ISBN 91-85884-55-3 Tidsprofil: 1665–1680. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA GERUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningÖSTRA GERUMS KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med smalare kor och absid i öster från 1100-talets mitt. Norr om koret är sakristia från 1892 och söder om långhuset vapenhus från 1734. FASAD - Långhus och kor vilar på en låg något utkragande sockel av grovt tuktad kalksten, övriga byggnadskroppar saknar sockel. Långhusets västgavel vilar på en sockel av skråkantad sandsten, vilken avbryts över mitten av förtagningarna till ett 1722 rivet torn. Kyrkan är uppförd av kalksten och dess något ojämna murytor är försedda med en borstad och vitkalkad puts. Långhus och kor har oputsade hörnomfattningar av sandstenskvadrar, vilka… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA KYRKOGÅRDENS KAPELL
ExteriörbeskrivningÖSTRA KYRKOGÅRDENS KAPELL - Gravkapellet är uppfört i sin helhet under slutet av 1800-talet. Det har planformen av ett grekiskt kors med trubbigt vinklade hörn mellan armarna. Koret utgörs av den östra armen och ingången är belägen i den västra. Under kapellet är en källare med förråd, personalutrymme och toalett. FASAD - Kapellet vilar på en skråkantad sockel av huggen granit i två skift. I denna är i hörnvinklarna rektangulära gluggar med ursprungliga, dekorativt stjärnformade järngaller. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade. I korgaveln är en stor rundbågsblindering, vars krön i likhet med fönster och port omfattas a… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.