VÄSTRA HARGS KYRKA

Verifierad identitet

VÄSTRA HARGS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000028276. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1823–1856. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1823–1856.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Mjölby · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Det är inte mycket känt om den medeltida kyrkan eller om diskussionerna inför ett nytt kyrkbygge. Detta beror bl a på att prästgården, där alla handlingar förvarades, brann ned 1797. Vid en arkeologisk schaktkontroll år 2004 fann man delar av den medeltida kyrkans murar strax norr om nuvarande kyrkan. Några inventarier från gamla kyrkan finns bevarade, bl a dopfunten av vätternsandsten. Den är från första halvan av 1200-talet, en period då många kyrkor i Östergötland skaffade dopfunt. 1689 byggde man till kyrkan åt norr med en "lillkyrka" eller "nykyrka" i trä. Åtminstone ett 20-tal kyrkor i Östergötland byggdes till på detta sätt för att bereda plats för en ökande befolkning och Västra Harg hör till de tidiga exemplen. På 1700-talet dekormålades taket i kyrkans långhus och i "lillkyrkan". Delar av det målade brädtaket finns bevarade dels på Boo, som ligger i närheten av kyrkan, och dels i kyrkans torn och i det nuvarande församlingshemmet. Det är inte känt vem som utfört målningarna, men de påminner om målningar i Gammalkils kyrka, som utfördes av Sven Gustavsson Stoltz på 1750-talet. Bland de bevarade inventarierna från den gamla kyrkan kan de två brudbänkarna från första halvan av 1700-talet nämnas. De är… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000028276. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000028276. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.