SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Hargsjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Månsjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skogsjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Svartån, Nederlösabadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
APPUNA KYRKA
Historik kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den första kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten under 1100-talet med rektangulärt långhus med ett smalare kor med absid, som var dekorerad med rundbågefris och lisener. Ett torn tillbyggdes sannolikt i väster på 1200-talet. Kyrkan om- och tillbyggdes vid ett flertal tillfällen under medeltiden. Kyrkan var enligt olika uppgifter redan i dåligt skick under 1700-talet, då tornet och absiden revs. Kyrkobyggnaden utdömdes i slutet av 1700-talet, men renoverades nödtorftigt och först 1869 togs beslut att bygga en ny kyrka. E Ekhoff besökte kyrkan i oktober 1883 och noterade; "Ky… Tidsprofil: 1826–1917. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikBostadshuset, som ligger med långsidan mot torget, är två våningar högt med reveterade och vitkalkade väggar samt tegeltäckt. Huset är ett s k trinnehus med samma typ av konstruktion som korsvirke. Byggnaden torde kunna dateras till 1700-talet och kan möjligen ha varit ett av de hus som undgick stadsbranden 1760. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gravkor / mausoleum
HistorikPå kyrkogården finns ett gravkor för ätten Ehrenkrona på Hulterstad. Det är uppfört i början av 1800-talet i en för tiden typisk nyklassicistisk utformning. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERRBERGA KYRKA (FREDRIKA KYRKA)
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i västöstlig riktning och har tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristian ligger mitt på norra långsidan och i väster står tornet, som avslutas med en klockformad huv med fyrsidig lanternin. Kyrkan är byggd i gråsten. Fasaderna är spritputsade med en delvis mycket finkornig spritputs med slätputsade hörn och omfattningar och avfärgade i brutet vitt. Sockeln är gråmålad och spritputsad med vass spritsten. Långhuset och sakristian är täckt med valmat sadeltak. Taktäckningen består av kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Den klockformade tornhuven, liksom lanterninens svängda top… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOGSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005 KYRKOBYGGNADEN Murverksdokumentation och dendrokronologisk provtagning, d v s datering genom analys av träets årsringar, i samband med senaste restaureringen i början av 2000-talet gav en hel del information om kyrkans tidiga historia. Man kunde också visa på att de tidigare uppgifterna om att kyrkan byggts till i väster på 1700-talet inte stämde. De äldsta dateringarna har man fått från en hanbjälke på långhusvinden daterad till efter 1099 och en vindskiva daterad till efter 1107. Det kan röra sig om delar till en äldre kyrka, som har återanvänts. Nuvarande kyrkan uppfördes enligt dendr… Tidsprofil: 1169–1170. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Häkte / arrest
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - En separat arrestbyggnad ligger intill tingshuset. Det är en envåningsbyggnad av reveterat timmer med tegelklätt sadeltak. Enligt uppgifter från en inventering 1948 finns en källare under byggnaden. Häktet består av två celler som värms upp av en rörspis. Järnbalkar i golv och tak skulle förhindra rymning. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-29 Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: På kyrkans norra sida finns en klockbod från 1807 med spånklätt tälttak och faluröd locklistpanel. Ljudluckor och dörr är svartmålade. På fotografier från 1940-talet kan man se att klockboden tidigare var vitmålad. Lillklockan är gjuten av Jöns Magnus Fries 1773 och omgjuten 1818, medan storklockan sägs vara gjuten på 1500-talet och omgjuten 1741, troligen av Magnus Hultman. Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
ExteriörbeskrivningSöder om kyrkogården ligger gravkapellet. Det invigdes 1939 och ritades av stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee, som svarade för majoriteten av kyrkorestaureringarna i Östergötland vid mitten av 1900-talet. Kapellets fasader är klädda med tjärat spån. Det toppiga taket är skivtäckt med kopparplåt i småplåtsformat. Även portarna är kopparklädda. Över ingången finns en ängel som håller i ett kors och taket kröns av ett förgyllt kors. Till porten leder en trappa av kalksten. En nergång till källaren finns på baksidan. Blyinfattade fönster. Gången fram till gravkapellet markeras av höga tujor. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lundby kapell
InteriörbeskrivningKyrksalen består av större delen av vindsvåningen. Utrymmet var tidigare spannmålsmagasin. Golvet är belagt med obehandlade breda golvplank som är spikade med handsmidd spik. Det branta sadeltaket är inklätt med vitlaserad ohyvlad panel. Takstolarna är målade i en mörkt blå kulör. Takstolarna är förstärkta med en sammanbindande enkel konstruktion som består av brunmålade träreglar. Timmer konstruktionen är synlig i gavelröstet som utgör korväggen i öster och mellanvägg mot trappan och sakristian. Två timmervarv är synliga på långsidorna. Timret är målat i en mörk rödbrun ton. I väster sitter murstocken som är putsad och vi… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mjölby gravkapell
ExteriörbeskrivningGravkapellets exteriör Beskrivning och fotografier hör huvudsakligen till dokumentationen från 2007. Det åttkantiga kapellet är uppfört i nygotisk stil av rött tegel i koppförband. Byggnaden vilar på en sockel av kvaderhuggen gråsten med finhuggen övre del. Väggarna kröns av gavelfrontoner. Entrén i sydöst har utbyggt entréparti med hög gavel med tre rundbågiga och en rund nisch i gavelfältet, som kröns av en profilerad list, troligen av kalksten. I nordväst finns lägre tillbyggnader: dels ett tillbyggt kor med två sidorum från början av 1960-talet och dels ett s k inlastningsrum som är en fortsättning på koret. Den första… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORMLÖSA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Det saknas en närmare datering av när den medeltida kyrkan uppfördes i Normlösa. Troligen är den byggd under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Den kan ha föregåtts av en träkyrka. I vapenhuset förvaras nämligen fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor. De brukar förknippas med de tidiga kyrkor, som byggdes i trä. Inga spår av en sådan kyrka har dock hittats i Normlösa. Stenkyrkan uppfördes i kalksten, men det är inte känt hur planlösningen såg ut. Vid en arkeologisk undersökning hittade man delar av långhusmurarna, men det gick inte att avgöra korets ut… Tidsprofil: 1766–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skänninge gravkapell
ExteriörbeskrivningGravkapellets exteriör Gravkapellet ligger i nordöst/sydväst, med huvudingången i nordöst. Det är en rektangulär byggnad med en lägre tillbyggnad i sydväst. Tillbyggnadens formspråk stämmer till stora delar med kapellet i övrigt, om än något enklare. Gravkapellet vilar på en grund av rektangulära granitblock med finhuggna kanter. Fasaden är murad av tegel i koppförband med rundade åsfogar. På kapelldelen står strävpelare mellan fönstren och i hörnen. De är avtäckta med en kalkstensskiva och pelarna mellan fönsteraxlarna har ankarslutar utformade som treklöverblad i järnsmide. Kapelldelen har ett brant sadeltak, skivtäckt m… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÄNNINGE RÅDHUS
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en klassiserande tvåvåningsbyggnad med inredd vind, uppförd i gulputsat tegel med listverk och hörnkedjor i vit puts. Mansardtaket är täckt med svart plåt. Entrén är centralt placerad och nås via en naturstenstrappa. I frontonen ovan entrén syns ett urverk och mittpartiet kröns av en plåtbeklädd takryttare med klocka. Vid besöket 1998 pågick en restaurering av rådhuset som då till stora delar doldes av byggnadsställningar. Rådhusrättens sal finns bevarad och ligger en trappa upp i den östra delen av huset. En bred kalkstenstrappa förbinder våningsplanen. Salen res… Tidsprofil: 1895–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, HOGSTAD
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en timrad tvåvåningsbyggnad klädd med locklistpanel. Det valmade sadeltaket täcks av enkupigt tegel. Entrén är centralt placerad på långsidan mot vägen. Mittpartiet markeras av en fronton och en balkong som vilar på släta träkolonner. I bottenvåningen finns en affärslokal som nås från ena gaveln och i övervåningen en bostad. Invändigt har huset genomgått stora förändringar sedan det slutade användas som tingshus. Tingssalen låg ursprungligen i västra delen av bottenvåningen och rätten satt med ryggen mot fönstret längs ena långsidan (Berggvist, 1948). På… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, MJÖLBY
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Göstrings härads tingshus i Mjölby är byggt i suterräng och ligger på en höjd strax utanför stadens centrum, i närheten av järnvägsstationen och stadshotellet. Framför huset öppnar sig en torgliknande plats som idag (1998) brukas som parkeringsplats. Åt framsidan är tingshuset byggt i två fulla våningar med inredd vind och åt baksidan i en våning med inredd vind och hög källarvåning. Huset, som står på en granitsockel, har röda tegelfasader med listverk och pilastrar i ljus slätputs och ett valmat oregelbundet sadeltak täckt med röd falsad plåt. Entrén är förlagd till… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, SYA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en träbyggnad uppförd i en våning med inredd vind. Fasaderna är klädda med gulmålad liggande panel och sadeltaket täcks av tegel. Entrén är centralt placerad och mittpartiet markeras ytterligare av en frontespis som enligt en uppgift (som dock saknar källangivelse) skall ha tillkommit under senare tid. Även mot järnvägen markeras mittpartiet av en frontespis. Tingssalen låg ursprungligen centralt placerad på bottenvåningen och var ungefär 14 x 7 meter. Häradshövdingen och nämnden satt i fonden mot långväggen, med ryggen mot fönstren. Ett skrank skilde pa… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅRFRUKYRKAN
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Vårfrukyrkan uppfördes av tegel i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300 som en treskeppig hallkyrka med rakslutet kor i öster och indraget torn i väster. Kyrkan är ovanligt stor och påkostad och är en av få kyrkor i Östergötland som under medeltiden uppfördes helt av tegel. Kyrkan helgades åt jungfru Maria - Vår Fru - och lades vid stadens stora torg. Dess uppförande har satts i samband med de tyska köpmän som inflyttade till Skänninge vid den här tiden. Flera tyska stadsbor donerade ansenliga summor till Vårfrukyrkan och många fick också sin gravplats där. I kyrkans… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HARGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Det är inte mycket känt om den medeltida kyrkan eller om diskussionerna inför ett nytt kyrkbygge. Detta beror bl a på att prästgården, där alla handlingar förvarades, brann ned 1797. Vid en arkeologisk schaktkontroll år 2004 fann man delar av den medeltida kyrkans murar strax norr om nuvarande kyrkan. Några inventarier från gamla kyrkan finns bevarade, bl a dopfunten av vätternsandsten. Den är från första halvan av 1200-talet, en period då många kyrkor i Östergötland skaffade dopfunt. 1689 byggde man till kyrkan åt norr med en "lillkyrka" eller "nykyrka" i trä. Åtminstone… Tidsprofil: 1823–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA TOLLSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Under 1100-talet eller tidigt 1200-tal uppfördes en stenkyrka i Östra Tollstad med stomme av kalksten och gråsten. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett smalare absidförsett kor. Det är oklart när kyrkans torn tillkom. Det finns en uppgift om att ett torn byggdes 1774, men det rör sig troligen om en ny tornöverbyggnad. 1682 sattes en predikstol upp tillverkad av Petter Bengtsson Holm. Han var en av bildhuggarna i den s k "Wernerska verkstaden" och bodde i byn Mathem i Östra Tollstad. Verkstaden startades av Holms svärfar Johan Werner d ä, som var "hovconterfejare" hos… Tidsprofil: 1730–1731. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Marstad
Marstad är nature_reserve i Mjölby i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2018. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skogssjöområdet
Skogssjöområdet är nature_reserve i Mjölby i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Solberga
Solberga är nature_reserve i Mjölby i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Haddebo
Stora Haddebo är nature_reserve i Mjölby i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stämma
Stämma är nature_reserve i Mjölby i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vreta
Vreta är nature_reserve i Mjölby i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2020. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Hargs lövskogar
Västra Hargs lövskogar är nature_reserve i Mjölby i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.