VITTSJÖ KYRKA

Verifierad identitet

VITTSJÖ KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448267. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1200-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1200–1299.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Hässleholm · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikVittsjö kyrkas äldre historia är i flera avseenden inte klargjord och motstridiga uppgifter kring avgörande detaljer i byggnadshistoriken förekommer. I kyrkans underhållsplan redogör antikvarie Caroline Ranby mycket utförligt för kyrkans historia och alternativa tolkningar. Vittsjö kyrka uppfördes sannolikt under 1100- eller 1200-talet med långhus samt lägre och smalare rakavslutat kor. En skriftlig uppgift från 1376 omtalas emellertid byn Havraljunga norr om Vittsjö som socken och därmed kyrkplats. Även 1729 omtalas att Vittsjö gamla kyrka enligt den lokala traditionen varit belägen i Havraljunga vång. Byggnadsdetaljer i den stående kyrkan i Vittsjö, exempelvis korfönstret, triumfbågen och kalkmålningar i form av konsekrationskors, pekar dock på att kyrkan är uppförd under romansk tid. I flera beskrivningar av kyrkan uppges absiden vara från romansk tid, men såväl byggnadsarkeologiska detaljer som arkivuppgifter tyder på att den uppförts som sakristia under 1700- eller 1800-talet. Under medeltiden tillkom ett vapenhus i söder, möjligen under 1400-talet då kyrkorummet valvslogs. På 1590-talet tillkommer altaruppsats och predikstol. 1665 beskrivs kyrkans takfall vara spåntäckta frånsett långhuset mot norr och koret mot söder som var avtäckta med blyplåt. Blyplåt förekomme… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448267. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000448267. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.