SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Ballingslövssjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjärlångens badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bosarpasjöns badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bubbarp/Lursjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Humlesjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kallsjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lursjöns badplats, Hästveda
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Möllerödssjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Pickelsjöns badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sparrsjöns badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Björkvikens badplats, Finjasjön
Officiell avrådan från bad finns i källan. Kontrollera alltid aktuell status före besök. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Finjasjön, Mjölkalånga
Officiell avrådan från bad finns i källan. Kontrollera alltid aktuell status före besök. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÖNNESTADS KYRKA (MARIAKYRKAN)
HistorikBrönnestads kyrka uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet enligt traditionellt romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Enligt den lokala traditionen bekostades kyrkbygget av Segud eller Segut, en adelsman som i senmedeltida källor också uppges ha gett donationer till prästgården. Möjligen rör sig detta om ett tidigt patronatsförhållande, vilket i övrigt inte känt även om en starkt koppling åtminstone tidvis funnits till ägarfamiljerna på Hovdala slott som bland annat kom att anlägga gravkammare under kyrkan under 1500-, 1600- och 1700-tal (se nedan). Kyrkan är helgad åt jun… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKHOLMENS SÅG
HistorikKvarnplatsen är känd sedan 1600-talet och år 1739 omtalas här både kvarn och såg. Sitt nuvarande utseende erhöll anläggningen omkring 1870. Den består av två panelade och omålade träbyggnader på ömse sidor om Vieån, vilken här passeras av landsvägen mot Vittsjö. Byggnaderna vilar på kraftiga stenmurar, vilka döljer kvarnhjulen i åfåran. Anläggningen vårdas och visas i drift av Vittsjö hembygdsförening. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FARSTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Genom västentrén nås ett smalt vindfång som upptar murverkets djup. Insidan av kyrkporten och pardörren mot öster klädda med gråmålat skivmaterial. Vapenhuset i tornets bottenvåning har liksom kyrkorummet golv av rött tegel lagt på flatan i kvadratiskt mönster och vitputsade väggar. Rummet är slaget med två vitputsade ribbvalv som vilar på knippepelare. De senare är bevarade från senmedeltiden medan själva valven är rekonstruktioner från 1940-talet. Den lilla fönsteröppningen i söder har en polykrom glasmålning framställande aposteln Paulus. Rummet är möblerat med klädhängare, hylla för tryckmaterial och bord. I n… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FINJA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, fullbrett rektangulärt västtorn samt nykyrka i söder. Murverken är uppförda av gråsten i skalmurskonstruktion med hörnkedjor i kvaderhuggen sandsten som har spår av röd bemålning. Tornets hörnkedjor har även inslag av granit och uppvisar färgspår av både rött och svart. Fasaderna är till största del spritputsade med kalkbruk och kalkavfärgade. Inslag av cementhaltigt bruk och silikatfärg förekommer, liksom dekorativa element i slätputs. Absidens hjälmtak och övriga byggnadsdelars sadeltak är avtäckta med kopparplåt i skivtäckning. Västtor… Tidsprofil: 1664. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUNDRASTORPS SÅGKVARN
HistorikVid norra sidan av ån, Gundrastorp, omtalas en skvaltkvarn under 1690-talet. Sågen i Gundrastorps kvarn revs ut och utrymmet gjordes om till bostad åt mjölnaren. Åren 1957-1958 lades driften ner på grund av olönsamhet. Både Gundrastorps sågkvarn och Ekholmens såg är brädfodrade och försedda med spåntak. Såväl exteriör som interiör är väl bevarande liksom tillhörande dammar och kanaler. KÄLLA: Länsstyrelsen i Skåne län. Sitt nuvarande utseende erhöll anläggningen omkring 1870. Den består av två panelade och omålade träbyggnader på ömse sidor om Vieån, vilken här passeras av landsvägen mot Vittsjö. Byggnaderna vilar på kraftiga stenmur… Tidsprofil: 1957–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOVDALA SLOTT
HistorikDe äldsta byggnaderna på Hovdala härstammar från början av 1500-talet. Mangården anlades då på en holme i ån och den med stadigas stenladugårdar, murar och ett starkt försvarstorn skyddade ekonomigården anlades på fastlandet med broförbindelse till mangården. Hovdala brändes 1678 av snapphanar men återuppbyggdes snart. Av byggnader som någorlunda klarade branden märks mangårdens norra länga, vars ankarjärn bär årtalet 1511 och ekonomigårdens port- och försvarstorn, som torde ha uppförts av Sigvard Grubbe omkring 1600. Mangårdens östra länga bär årtalet 1681. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står u… Tidsprofil: Cirka 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄGLINGE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av ett fem fönsteraxlar långt långhus, smalare och lägre kor med femsidig absid i väster samt ett kvadratiskt och relativt lågt torn i öster, delvis indraget i långhuset. Grundläggningen utgörs enligt anbudsunderlaget inför uppförandet av en undre del av kallmurad granit samt en övre del av granit satt i bruk. Den synliga sockeln består av murad granit med inslag av sandsten. Murverken är uppförda av gråsten, sannolikt delvis av återvunnet material från den rivna medeltida kyrkan, som är spritputsade och avfärgade i vitt. Fönster- och dörromfattningar är liksom den rundbågefris som vid takfoten avsl… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hässleholms kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av ett långhus med utanpåliggande trapphus i norr och söder, ett fullbrett och rakt avslutat kor i öster samt ett västtorn som i sin nedre del är bredare än långhuset. På tornets sydfasad finns ett halvrunt trapptorn. Samtliga fasader indelas av grunda strävpelare. Under koret finns en källare som bland annat inrymmer sakristia och konfirmandrum. Grundmuren är gjuten av betong med utanpåliggande sockel av krysshamrad och skråkantad granit. Murverken är utförda i handslaget rött tegel, med schatteringar från ljust rött till nästan svart, murat i tvåskifts munkförband med stående kopp. Fönstren är med… Tidsprofil: 2022–2108. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄSSLEHOLMS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en tvåvåningsbyggnad med inredd vind, uppförd i kryssförbandsmurat rött tegel under tegelklätt sadeltak. Fasaden mot staden är helt täckt av vildvin och runt byggnaden löper en dekorativ takfris med rundbågemotiv. Huvudentrén är centralt placerad på långsidan, men det finns också en entré på gaveln vilken leder till tingssalarna. Den stora tingssalen på andra våningen markeras i fasaden av tre rundbågiga franska fönster som öppnar sig i både fram- och baksidan. Byggnadens mittaxel markeras en fronton på respektive långsida. På framsidan finns en urtavla… Tidsprofil: 1961–1962. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hästveda kyrka
HistorikHästveda kyrka antas ha uppförts under slutet av 1100-talet enligt romanskt mönster med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Även det rektangulära västtornet som är bredare än långhuset är ursprungligt, vilket är mer ovanligt. Kyrkan hade ingångar i norr och söder och sannolikt även korportal i söder. Långhus och kor hade plana innertak medan absiden slogs med ett hjälmvalv under vilket östväggen pryddes av ett Majestas Domini-motiv. Tornet förbands invändigt med kyrkorummet genom två rundbågiga valvöppningar. Under senmedeltiden adderades ett vapenhus vid sydportalen och kyrkorummet slogs med kryssvalv som smy… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ignaberga gamla kyrka
HistorikIgnaberga gamla kyrka uppfördes på 1100-talet med den lokala ignabergakalkstenen efter romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. På 1400-talet valvslogs kyrkorummet och ett vapenhus tillkom i söder. Långhuset utvidgades 1717 åt väster och den tillkommande delen avtäcktes genom en valmning av det medeltida sadeltaket. Från denna tid härstammar troligen även läktaren som är placerad i tillbyggnaden. Kyrkan dömdes på 1880-talet ut som undermålig och för liten för den växande församlingen. Därtill ansågs kyrkogårdens mark olämplig för begravningar, vilket ledde till att en ny kyrka kom att u… Tidsprofil: 2007–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA MELLBY KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av ett fyra travéer långt långhus med smalare och lägre kor samt halvrund absid med kraftiga strävpelare i öster. I norr återfinns det närmast kvadratiska vapenhuset från 1300-talet och i väster ansluter tornet från 1917. Tornet är indraget, endast svagt framskjutande, i en samtidigt tillkommen lågdel som exteriört utgör en förlängning av långhuset med gemensamt takfall och fasadliv. Kyrkan är sannolikt grundlagd på en kallmur av marksten. Murverken av fältsten är utförda i skalmurskonstruktion med hörnkedjor av oputsade sand- och kalkstenskvadrar på långhus, kor och vapenhus. Samma utförande har om… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA MELLBY SKOL- OCH FATTIGHUS
HistorikDet nya skol- och fattighuset stod klart 1816, på en tomt mitt emot den äldre sjukstugan. Byggnaden uppfördes som en backstuga med en förstuga i husets mitt vilken rymde kök och bakugn. På ömse sidor fanns två rum, varav det ena var större. Byggnadens ena del beboddes av skolmästraren och den andra av sex av socknens mest behövande medlemmar. Lärarbostadens största rum användes i veckorna som skolsal, medan det på helgerna kunde användas för sockenstämmor och liknande. Enligt flera uppgifter ska lärarbostaden inte ha varit bebodd förrän 1839 då skolmästaren Mattias Lindholm kom till byn. Införandet av skolstadgan 1842, som innebar at… Tidsprofil: 2004–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄVLINGE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, fullbrett kor med halvrund absid i öster samt fullbrett torn i väster. Under långhusets nordöstra del finns en källare där värmepannan tidigare var placerad. De spritputsade och vitkalkade murverken är uppförda av gråsten. Dörr- och fönsteromfattningar är murade i rött tegel och är sedan mitten av 1900-talet slätputsade och vitkalkade. Markerad sockel saknas men utskjutande grundstenar är bitvis synliga. Samtliga fasader utom gavlarna avslutas upptill av takfotsgesimser murade i rött tegel, tornets och absidens i tre språng medan de på långhus och kor är utförda i fyra språng. Tornets ge… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stoby kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av ett tre fönsteraxlar långt långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, kvadratiskt västtorn samt nykyrka i norr. Nykyrkan upptar hela längden av det ursprungliga långhuset medan västra delen av det nuvarande långhuset är bredare och utgörs av resterna av ett tidigare västtorn. Murverken är uppförda av natursten i skalmursteknik. De vitmålade fasaderna och gråmålade socklarna är spritputsade. Frånsett den västra, bredare delen av långhuset är socklarna utskjutande och skråkantade, medan tornet saknar markerad sockel. Dörrar och fönster är till största del av trä och målade i en brut… Tidsprofil: 2022–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖRBY KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, lägre och smalare rakavslutat kor i öster samt rektangulärt västtorn. Under koret finns en tunnvälvd gravkammare. I långhusets möte med tornet finns ett förhöjt väggparti, troligen rester från det medeltida västtornet. De ursprungliga byggnadsdelarna, koret och långhusets två östliga travéer, är uppförda i rött tegel i munkförband och skalmurskonstruktion. Murverken i den västra delen av långhuset, som utgörs av det senmedeltida tornets nedre del, är utförda i gråsten med inslag av tegel, sannolikt återanvänt från den ursprungliga västgaveln. Tornet från 1870-talet är murat i tegel. Fasa… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tvärskogs kapell
InteriörbeskrivningInteriör Genom den nuvarande huvudentrén i öster nås vapenhuset med golvbeläggning av rött rektangulärt tegel med ljusa fogar. Väggarna är slätputsade och vitmålade, troligen med silikatfärg, och mot golvet finns en låg sockel av brun klinker. Innertaket är utfört av mörkbetsad panel som vilar på synliga, relativt klena bjälkar. Ytterportens insida är klädd med stående ekpanel och har sparkplåt i koppar samt nyckelskylt och trycke i oxiderad mässing. På södra och norra väggarna finns hatthyllor och i taket hänger en armatur i metall med stearinljusimiterande ljuskällor. En fanérklädd rakt avslutad pardörr leder i öster in… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VITTSJÖ KYRKA
HistorikVittsjö kyrkas äldre historia är i flera avseenden inte klargjord och motstridiga uppgifter kring avgörande detaljer i byggnadshistoriken förekommer. I kyrkans underhållsplan redogör antikvarie Caroline Ranby mycket utförligt för kyrkans historia och alternativa tolkningar. Vittsjö kyrka uppfördes sannolikt under 1100- eller 1200-talet med långhus samt lägre och smalare rakavslutat kor. En skriftlig uppgift från 1376 omtalas emellertid byn Havraljunga norr om Vittsjö som socken och därmed kyrkplats. Även 1729 omtalas att Vittsjö gamla kyrka enligt den lokala traditionen varit belägen i Havraljunga vång. Byggnadsdetaljer i den stående… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.