Hästveda kyrka

Verifierad identitet

Hästveda kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440193. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1100-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1100–1199.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Hässleholm · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHästveda kyrka antas ha uppförts under slutet av 1100-talet enligt romanskt mönster med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Även det rektangulära västtornet som är bredare än långhuset är ursprungligt, vilket är mer ovanligt. Kyrkan hade ingångar i norr och söder och sannolikt även korportal i söder. Långhus och kor hade plana innertak medan absiden slogs med ett hjälmvalv under vilket östväggen pryddes av ett Majestas Domini-motiv. Tornet förbands invändigt med kyrkorummet genom två rundbågiga valvöppningar. Under senmedeltiden adderades ett vapenhus vid sydportalen och kyrkorummet slogs med kryssvalv som smyckades med kalk- målningar av den s.k. Everlövsverkstaden. Arbetena lär ha bekostats av två jylländska adelsmän, Knud Skielmsen Gere och Axel Lavesen, vars vapensköldar är avbildade i triumfbågen. Det var troligen även kring denna tid som hörnkedjor och port- och fönsterpartier utvändigt försågs med kvadermålningar i kimrök, röd järnoxid och vitt. På 1600-talet var tornet i dåligt skick och dess övre del revs. Under samma århundrade tros även interiörens kalkmålningar ha målats över, för att under 1700-talet ersättas av draperimålningar som möjligen kalkades över redan innan 1800-talets början. På 1700-talet togs dessutom större fönsteröppnin… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440193. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440193. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.