BRÖNNESTADS KYRKA (MARIAKYRKAN)

Verifierad identitet

BRÖNNESTADS KYRKA (MARIAKYRKAN) är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440186. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1100-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1100–1199.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Hässleholm · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBrönnestads kyrka uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet enligt traditionellt romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Enligt den lokala traditionen bekostades kyrkbygget av Segud eller Segut, en adelsman som i senmedeltida källor också uppges ha gett donationer till prästgården. Möjligen rör sig detta om ett tidigt patronatsförhållande, vilket i övrigt inte känt även om en starkt koppling åtminstone tidvis funnits till ägarfamiljerna på Hovdala slott som bland annat kom att anlägga gravkammare under kyrkan under 1500-, 1600- och 1700-tal (se nedan). Kyrkan är helgad åt jungfru Maria och går allmänt under tilltalsnamnet Mariakyrkan. Den ursprungliga kyrkobyggnaden hade ingångar i norr och söder och utöver absidens hjälmvalv plant innertak eller öppen takstol. Vid okänt tillfälle senare under medeltiden tillkom ett vapenhus framför sydportalen och kring 1440-talet slås kyrkorummet med kryssvalv som förses med kalkmålningar. Runt samma tid men mest sannolikt något senare påbörjas ett tornbygge i väster som emellertid avstannar och tornets nedre del införlivas istället i långhuset. Det är troligen även under senmedeltiden som kyrkan putsas för första gången. Någon gång under 1500-talet tillkommer ett stickbågigt f… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440186. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440186. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.