EFTRA KYRKA

Verifierad identitet

EFTRA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439673. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1768–1788. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1768–1788.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Falkenberg · Hallands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikDe äldsta dokumentärt bevarade uppgifterna om kyrkan är från 1662. Uppgifter som berör tiden före 1662 är hämtade från pastoratets kyrkoherde Severinus Jacobi Ströms anteckningar. Han var kyrkoherde 1768-1788. I Petterssons och Litzéns herdaminne omtalas att i samband med kriget mot Danmark 1564 blev den danske generalen Rantzow slagen vid Eftra högar och många av de flyende drunknade i Eftra å. Vid de svenskes antågande från Dahlasidan hade de danske satt eld på prästgården. Dåvarande kyrkoherden, Herr Hans, flyttade därför sin bostad till stomhemmanet i Slöinge, som därefter kom att bebos av pastoratets senare kyrkoherdar. I samband med detta blev Slöinge moderkyrka och Eftra annex till denna. Den gamla kyrkan var mindre och det enda som finns kvar från den är nedre delen av tornet. Den nuvarande kyrkan invigdes 1824. Arkitekt var C G Blom anställd hos Överintendentsämbetet i Stockholm. Den nya kyrkan skulle bli dubbelt så lång som den gamla. Kyrkan förankrades i det 1779 nybyggda tornet. Kyrkan hade mittgång samt sidogångar och bänkar med bänkdörrar. Långhusets tak var täckt med tjärade spån. På sakristians tak lade man kopparplåt 30x24 tum stora. Kyrkans arkitekt följde helt Gustav den III:s instruktioner; rena, enkla och raka former som ingick i den romerska antiken… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439673. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000439673. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.