HYLLETOFTA KYRKA

Verifierad identitet

HYLLETOFTA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442977. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1100-talets andra hälft. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1150–1199.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Sävsjö · Jönköpings län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHylletofta kyrka hör till de så kallade Njudungskyrkorna som uppfördes under 1100-talets andra hälft. Någon närmre datering av kyrkan har inte gjorts, men Njudungskyrkorna brukar tillskrivas byggnadshantverkare som lämnade Lund och bygget av domkyrkan när den stod färdig 1145. Om den äldsta tiden finns lite uppgifter, den ursprungliga kyrkan förmodas ha bestått av kor, korabsid och långhus, men ett kortare långhus än idag, ca sex-sju meter kortare. Den ovanliga placeringen av sakristian på södra sidan antas bero på att den uppförts där som stöd åt koret, vars södra vägg skulle ha varit instabil. Vid en omputsning av kyrkan 1995 upptäckes under takfoten ett band med rött dekorationsmåleri. . Liknande finn spå andra Njudungskyrkor såsom Hjärtlanda, Norra Sandsjö, Lannaskede och Norra Ljunga. Där har man kunnat datera dem till åtminstone efter 1500-talets mitt. Idag finns de fragmentariskt bevarade under befintlig puts på kor och absid. Ingången har som på de flesta medeltida kyrkor ursprungligen varit på södra sidan, under det valv som nu finns markerat i putsen. Den ingången kompletterades även med ett vapenhus som stod kvar fram till dess att kyrkan fick sitt torn 1783. Vi den ombyggnaden förändras kyrkan radikalt. . Kyrkan förlängs åt väster där tornet uppförs med ingån… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442977. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442977. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.