säters kyrka

Verifierad identitet

säters kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443552. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1100–1249. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1100–1249.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Skövde · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2002: Säters kyrka uppfördes sannolikt under tidig medeltid, dvs 1100-1249. Enligt avbildning i Monumenta från 1671 bestod den tornlösa kyrkan vid denna tid av ett rektangulärt långhus, ett smalare, rakt kor, halvrund absid och vapenhus i söder. Kyrkan har relativt tidigt tillbyggts i väster. På 1700-talet tillbyggdes koret och fick en tresidig avslutning. Predikstolen tillkom ca 1750-1800 och altaruppsatsen av Johan Ullberg 1774. Dopfunten från 1100-talet tjänstgjorde ca 1900-1958 som fot till predikstolen. Trätornet med lanternin och spira är byggt på 1800-talet, troligen på 1830-talet. 1899 fick kyrkan värme i form av en kamin, som placerades i den gamla koringången. 1909 fick kyrkan ett välvt innertak och sin första orgel, tillverkad av CA Härngren, Lidköping. Samtidigt byggdes läktaren om och försågs med nya stolpar, ny trappa och nytt läktarbröst. Kyrkan fick också nya bänkar, ny altarring och nytt altare. 1922 hade man problem med fukt och svamp i kyrkans inre delar. 1934 uppstod problem med röta i det gamla innertaket, vilket åtgärdades. Samtidigt byttes fönstrens innerbågar och sakristian fick skåp och vindfång. Arkitekt var Allan Berglund. 1937 fick insändes ritningar för installation av panna för lågtrycksånga med ledn… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443552. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443552. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.