SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “roma kyrka”
Roma kyrka
ByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Öster, Takryttare, Kor - Smalare, Sakristia - Norr Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRJA KYRKA
ExteriörbeskrivningHÄRJA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1767 med fullbrett tresidigt avslutat kor i öster och norr om detta en sakristia. I västgaveln finns den romanska 1100-talskyrkans murverk och på detta rider ett smäckert västtorn. FASAD - I långhusets västgavel syns tydligt gaveln hos det smalare romanska långhuset. Tornets murverk stöter stumt mot detta, varför tornet får tillskrivas en något senare fas i den romanska kyrkans byggnadshistorik. Båda har skråkantade sandstenssocklar. Det oputsade murverket består av precisionsfullt huggna sandstenskvadrar i höga och jämna skift. Tornväggarna har fyra rader av små bomhål. K… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ausås kyrka
HistorikDen kyrkliga historien i Ausås lär gå tillbaka till 1200-talet, då en romansk kyrka byggdes på samma plats som dagens kyrka. Vid markgrävningar i slutet av 1920-talet påträffades grundmurarna till det gamla långhuset omedelbart innanför de nuvarande murarna. Den forna kyrkan hade en typiskt romansk plan med långhus, ett kor i flykt och en absid. Till byggnaden anslöt ett torn, av samma bredd som långhuset, från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. I övrigt är litet känt om den romanska kyrkans utformning, men det verkar troligt att gestaltningen påverkats av närheten till cistercienserklostret vid Herrevad. Enligt språkforskaren Anna… Tidsprofil: 1905–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYBY KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Lyby kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka vid slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Enligt traditionen ska den ha helgats åt Sankta Anna, varför den än idag även kallas Sankta Annas kyrka. Den ursprungliga planformen bestod av långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Kyrkan hade under romansk tid platt innertak av trä, men senare under medeltiden, sannolikt på 1400-talet, valvslogs långhus, kor samt absid och ett vapenhus adderades i söder. Nuvarande altaruppsats och predikstol tillkom 1624 och är sannolikt tillverkade av den tyske bildhuggaren Statius Otto som var aktiv i Skåne vid… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
ExteriörbeskrivningSamtliga delar av kyrkan har spritputsade och kalkvittade fasader. Den medeltida, romanska, kyrkan representeras av långhusets västra del. Dess västra gavelsida kan vara bevarad upp till murkrönet av långsidorna medan gaveln däröver är samtida med det nuvarande tornet. Långhusets östra tredjedel utgör 1500-talets östförlängning. Murverket till den romanska delen består av fint tuktade kalkstensblock, synligt från långhusvinden. Nedtill på murarna skall enligt äldre beskrivningar ha funnits en skråkantad sockel. Denna är inte synlig längre, kanske dold under nuvarande marknivå, men en skråkantssockel syns inifrån gravkoret… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
öSTRA lJUNGBY KYRKA
HistorikDen kyrkliga historien i Östra Ljungby går tillbaka till senmedeltiden, då en romansk kyrka ska ha byggts på samma plats, där dagens kyrka ligger. Den gamla helgedomen försågs 1841 med ett nytt torn efter S F Bohms ritningar, som även visar ett sannolikt tvåkvadratiskt långhus och ett lägre, smalare kor. Det är således troligt, att den medeltida kyrkan haft en typisk romansk grundplan, avslutad av ett rakt kor eller möjligen en sedermera riven absid. Möjligen var gestaltningen påverkad av närheten till Herrevadskloster, vars cisterciensermunkar tros ha deltagit i flera av traktens kyrkobyggen. Bohm försåg tornet med rundfönster och e… Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Östra Strö kyrka uppfördes under 1100- eller möjligen 1200-talet som en romansk kyrka med långhus och kor med halvrund absid i öster. Kyrkan var i sitt grundutförande sannolikt oputsad, med kvaderritsade fogar och hörnkedjor av kvaderhuggen sandsten. Redan under romansk tid putsades emellertid kyrkan och hörnkedjorna försågs med kimröksavfärgad kvaderimitation. Vissa källor gör gällande att ett brett västtorn ska ha funnits tidigt, möjligen redan från uppförandet. I kyrkans vård-och underhållsplan menar man dock att några belägg för detta påstående inte gått att finna. I en sockenbeskrivning daterad 1747 sägs kyrkan ha… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLUMSLÖVS KYRKA
HistorikGlumslövs kyrka byggdes troligen under slutet av 1100-talet, enligt legenden 1193. Den bestod då, enligt tidens romanska stil, av långhus och ett mindre kor. Ingångsportaler har funnits i norr och söder vilket fortfarande finns synliga spår av. Fönstren var antagligen, likt i många romanska kyrkor, små, högtsittande och rundbågiga. Sannolikt byggdes tornet på 1400-talet och valv slogs i långhuset. Ett vapenhus byggdes på södersidan troligen under 1500-talet. Dagens större fönsteröppningar tillkom 1847 och en bredare dubbelytterdörr sätts in till vapenhuset 1868. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende 1872 genom att det gamla koret revs… Tidsprofil: 1940–1942. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA ÅSUMS GAMLA KYRKA
HistorikSödra Åsums gamla kyrka uppfördes på 1100-talet med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Absidens romanska kalkmålningar har stilhistoriskt daterats till tiden 112550 vilket gör det sannolikt att valvslagningen är samtida med uppförandet. På 1300-talet förses triumfbågen med kalkmålningar av Snårestadsgruppen och samtidigt målas absidens äldre målerier om. Någon gång under medeltiden tillkommer ett vapenhus i söder, möjligen sker det under detta århundrade som är en vanligt förekommande tid för vapenhusbygge på romanska kyrkor i Skåne. På 1400-talet uppförs västtornet och koret valvslås. Valvet har en bildframs… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
HistorikKyrkan är en romansk kyrka troligen byggd i slutet av 1100-talet. Den bestod då av långhus, smalare rakt avslutat kor i öster och i väster ett lågt torn som inte var högre än långhusmurarna. Kyrkan är byggd i etapper med början av koret och sist tornet, samtliga under romansk tid. Kyrkan hade norr- och sydportal och invändigt ett platt trätak. Väggarna kalkmålades i triumfbåge och långhus. Tornets valv med helstenstegel kan vara primärt, det vill säga slaget samtidigt som tornet byggdes. Koret valvslogs under senmedeltid. Kalkmålningar med bilder målades omkring 1500. Tornet byggdes på 1853-54 efter ritningar av C G Brunius. Tornet f… Tidsprofil: 1853–1854. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gottröra kyrka
ExteriörbeskrivningGottröra är en romansk gråstenskyrka vars äldsta delar är från årtiondena kring sekelskiftet 1100 1200-talet. Den har senare genomgått förändringar men har utvändigt ännu en tydlig romansk karaktär. Kyrkan brann 1893, efter branden återstod endast murarna och interiören präglas av den återuppbyggnad som gjordes. Av ursprungskyrkan återstår tornet, långhuset och västra delen av koret. Tornet har från början använts som refugium, tillflyktsplats i orostider. På norra sidan av tornet finns en rund tornliknande utbyggnad som fungerar som trapphus, utbyggnaden gjordes 1894. Tidigare fanns ett trapphus i trä och ursprungligen li… Tidsprofil: 1400-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUDMUNTORPS KYRKA
HistorikDen ursprungliga kyrkobyggnaden uppfördes sannolikt under sent 1100-tal eller tidigt 1200 och utgjordes av långhus, kor, absid och västtorn. Kyrkan byggdes av sandstenskvadrar och gråsten samt hörnkedjor av finhuggen sandsten. På 1300-talet revs troligen den översta delen av det romanska tornet som införlivades i långhuset och ett nytt torn uppfördes väster om detta med ett utvändigt trapphus på norrsidan. Under senmedeltiden revs den romanska absiden till förmån för en korförlängning åt öster. En sakristia tillkom mot korförlängningens norrsida och ett vapenhus framför långhusets norrportal. I kyrkorummet slogs valv som dekorerades… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Konga kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av ett långhus, ett lägre och smalare kor med absid, ett f.d. vapenhus i söder som numera rymmer sakristia och toalett, och ett torn i väster, som rider på långhusets västgavel. Under vapenhuset finns en teknikkällare. Kyrkan är troligen grundlagd på en kallmur av gråsten. Murverket är i sina romanska delar uppbyggt som skalmurar av väl vald gråsten i jämn skiftgång med sandsten i hörnkedjor och omfattningar. Långhusets västförlängning är byggd på liknande sätt men med tunnare murar och oregelbundna stenskift. Dess västra gavel är murad av rött tegel i renässansförband. I mötet mellan de romanska dela… Tidsprofil: 1796. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HAMMARS GAMLA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av långhus med rakslutet kor och västtorn. Långhusets västra del är från 1100-talet, den östra från 1400-talet. Tornet är sannolikt något yngre än det romanska långhuset. Tornkrönen pryds av renässansgavlar från 1600-talet. Kyrkofasaderna är vita, spritputsade och avfärgade med kc-färg. Det romanska murverket är gjort av gråsten lagd i jämna skift, det senmedeltida av tegel. Tegelmurarna anas genom korförlängningens tunna slamning, som skiljer sig från de äldre delarnas tätare puts. Brottet mellan de olika delarna märks också genom takgesimserna; de äldre väggarna har en slätputsad rundbågefris mot ta… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SLÅGARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus, smalare kor och en halvrund absid i öster och ett kvadratiskt smalare torn med spira i väster. Kor, absid och den östra delen av långhuset är romanska. Långhuset förlängdes västerut under 1400-talet. Tornet byggdes 1883. Murarna är vitputsade och dekorerade med rundbågsfriser. Fönsteröppningarna är stora och spetsbågiga. Taken är täckta av plåt. De romanska murarna är uppförda av gråsten i olika storlekar i jämna skift med inslag av flinta och sandsten samt inslag av tegelskolning i långhusets förlängning. Murarna är stänkputsade och vitfärgade. Murarna saknar sockel men grundstenar är delvis synl… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 215, Roma kyrka
MaterialbeskrivningKalksten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BURLÖVS GAMLA KYRKA
HistorikBurlövs gamla kyrka tillhör stiftets äldre kyrkor och är uppförd under slutet av 1100-talet. Ursprungligen var den utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. Av denna kyrka kvarstår långhuset och delar av korets murar. Det nuvarande koret tillkom i samband med att kyrkan utvidgades mot öster på 1400-talet. Tornet i väster tillbyggdes under 1200-talet och påbyggdes på 1400-talet. På södra långsidan vid den ursprungliga södra ingången finns ett medeltida vapenhus, idag använt till sakristia. Det tillbyggdes på 1300-talet. En rundbågsfris och ett strömskift på södra vapenhusväggen visar att delar av tillbyggn… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KYRKA (FALKÖPINGS KYRKA)
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: FALKÖPINGS S:T OLOFS KYRKA - Den ursprungliga romanska kyrkan, d.v.s. koret, absiden och östra delen av långhuset, uppfördes under 1100-talet. Denna ursprungliga del hade västtorn och sakristia. Under 1200-talets mitt eller senare hälft byggdes kyrkan till c:a 3 meter åt väster, västtornet revs och murarna höjdes c:a 1 meter. Vid denna tid fick kyrkan stenvalv istället för det tidigare trätaket och den unggotiska sydportalen tillkom. På norra sidan om kyrkan upptäcktes, vid utgrävningar 1950, grundmurar till ett kornhärbärge eller tiondelada samt två strävbågar. 1566 brann takstolen och… Tidsprofil: 1917–1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA MELLBY KYRKA
HistorikStora Mellby kyrka är ursprungligen medeltida, sannolikt från 1100-talet, och var då en romansk stenkyrka med smalare kor i öster. Den äldsta kända klockstapeln uppfördes 1690. Långhuset vidgades 1724 och 1828 fick kyrkan dagens utformning, ritad av arkitekt M. Gyllenhoff. Tornet restes 1762-65, nuvarande kor 1828 och sakristia 1956, ritad av arkitekterna Ärland Noréen och Hampus Bergman. Den är Bjärke härads största kyrka. Från den medeltida kyrkan finns dopfunten bevarad. Av denna kyrka återstår idag den sydvästra väggen. Predikstolen härstammar troligen från 1600-talets slut. 1720 göts stora klockan, eller göts om av en äldre kloc… Tidsprofil: 1762–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alskog kyrka
HistorikKyrkans byggnadshistoria Alskog kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Även stigluckan i den östra kyrkogårdsmuren är av medeltida ursprung. Redan på 1100-talet fanns här troligen en träkyrka, varav några plankor återanvänts i tornet. Träkyrkan avlöstes vid decennierna kring sekelskiftet 1200 av en tornlös, romansk stenkyrka, vars absidkor i sin tur revs hundra år senare när det nuvarande koret med sakristian byggdes. En portal och ett par fönsteromfattningar därifrån har återanvänts i dagens kyrka, vars äldsta del således är det kvarvarande romanska långhuset, uppfört i början av 1200-talet. Tornet kom till ett par decenni… Tidsprofil: 1964–1965. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Boglösa kyrka
HistorikBoglösa kyrka är ursprungligen en romansk kyrka från 1100-talet eller 1200-talets början med långhus och smalare kor. Kyrkan förlängdes under 1300-talets första hälft åt öster och förvandlades till en salkyrka med ett kor lika brett som långhuset. Samtidigt byggdes förmodligen också sakristian och vapenhuset. Kyrkan försågs även med trätunnvalv av vilket spår syns på de gotiska takstolarna på vinden. Takstolarna har med dendrokronologisk metod daterats till 1319/20. Takstolar från det romanska skedet finns också kvar och har daterats till efter 1165. Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CAROLI KYRKA
HistorikTorpa kyrkby runt nuvarande Caroli kyrka blev 1621 Borås stad. Första kyrkan på platsen antas ha varit en stavkyrka, vilken ersattes med en romansk stenkyrka kring 1200-talets början. Detta antagande bygger på fynd i Caroli kyrka av en dopfunt av sandsten, utförd med största sannolikhet av mäster Anders/Andreas, verksam vid denna tid. En grov dörrpost (anslagssten) i sandsten, ett hugget överstycke till ett litet romanskt fönster, samt grundmurar och en väggmur i Caroli kyrkas södra vägg är andra fynd som styrker dateringen. Storlek och plan är känd. Marken runt kyrkan var begravningsplats och på gravarna lades stenhällar för Borås k… Tidsprofil: 1912–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DREVS GAMLA KYRKA
HistorikDrevs socken är belägen nordost om Växjö, sydväst om sjön Örken. Norra och södra delarna av socknen är starkt kuperade, åker- och ängsmarken upptar bara en obetydlig del av områdets areal. Talrika fornlämningar visar att den på vattendrag rika bygden redan tidigt var bebodd. Drevs kyrka uppfördes i centrum av en gammal bygd. Den lilla romanska stenkyrkan är belägen på en höjd ovanför Drevsjön, vars strandlinje tidigare sträckte sig betydligt närmare 2 kyrkan. Drevs gamla kyrka är sannolikt uppförd under senare delen av 1100-talet eller första hälften av 1200-talet, viket gör den till den äldsta bevarade kyrkan i Kronobergs län. Under… Tidsprofil: 1624–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Follingbo kyrka
HistorikFollingbo kyrka är med undantag för sakristian i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta delar är långhuset och tornet, vilka byggdes omkring år 1200. Till denna romanska kyrka hörde ursprungligen ett absidförsett kor från slutet av 1100-talet, vilket dock revs efter ca 100 år för att lämna plats åt det nuvarande koret. Sakristian tillkom 1821. Förutom nybyggnaden av sakristian har kyrkan undgått få utvändiga föränd¬ringar se-dan byggnadstiden. På 1700-talet togs två nya fönster upp i långhuset och ett annat förstorades. Sannolikt belades yttertaken vid samma tid med tegel, och tornhuven fick av allt att döma sin beklädn… Tidsprofil: 1955–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRLÖVS KYRKA
HistorikKyrkans äldsta delar består av ett långhus med torn i väster samt ett kor i öster med absid. Tornet som har tolkats som ursprungligt är ett så kallat tvillingtorn, ett brett, rektangulärt torn som från tredje våningsplanet delas av i två smala kvadratiska torn. Färlövs kyrka är numera den enda kyrkan i Skåne med bevarat romanskt tvillingtorn. Endast ytterligare två tvillingtorn är kända från medeltida Skånska kyrkor nämligen i Vä kyrka och domkyrkan i Lund. Båda räknas som ursprungliga romanska torn men tornen i Lunds domkyrka revs på 1800-talet och i Vä är endast första och andra våningsplanet bevarat. På Själland finns eller har fu… Tidsprofil: 1882–1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grötlingbo kyrka
HistorikGrötlingbo kyrka är med undan¬tag för sakristian, som tillkom 1828, i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Grötlingbo församling, och används fortfarande för detta ändamål. Kyrkans äldsta del är tornet som uppfördes i början av 1200-talet. Övriga delar av en romansk kyrka på platsen långhus och kor (ev. med absid) från slutet av 1100-talet revs omkring 1350 då det nuvarande koret och långhuset kom till. Kyrkan har förutom tillkomsten av sakristian undergått ett fåtal utvändiga föränd-ringar se¬dan byggnadstiden. Den mest iögonfallande är att man under 1700-talet sänkte yttertaken över kor och lån… Tidsprofil: 1986–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HASSLE-BÖSARPS KYRKA
Historiknull, Om Hassle-Bösarps medeltida kyrka är uppgifterna mycket knapphändiga men den kan antas ha uppförts under 1100- eller 1200-talet och följt traditionellt romansk kyrkobyggnadsmönster. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I närbelägna Solberga revs den medeltida kyrkan och en ny började 1865 uppföras av byggmästare H.F. Möller efter ritningar av Peter Boisen, Ystads förste stadsarkitekt. Hassle-Bösarps nya kyrka uppförs 1866 med Möller som byggmästare. Ofta anges han även ha varit kyrkans arkitekt. Kyrkan är emellertid,… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJÄRTLANDA KYRKA
HistorikHjärtlanda kyrka ingår i den homogena grupp av romanska stenkyrkor som fi nns och funnits i Njudungs folkland. Deras datering är något osäker. Eftersom de taklag som bevarats övervägande är av gran så har dendrokronologiska serier som regel saknats. Skepperstads äldsta takstolar har dock kunnat dateras till omkring 1160 och i Nävelsjö har absidens takstol kunnat dateras till tidigt 1180- tal. Föregångaren till Vrigstads nuvarande kyrka anses ha uppförts i tidigt 1100-tal av en lokal storman och tjänat som något av en förebild för övriga Njudungskyrkor. Murmästare från arbetena med den vid 1100-talets mitt fullbordade domen i Lund ell… Tidsprofil: Cirka 1160. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ignaberga gamla kyrka
HistorikIgnaberga gamla kyrka uppfördes på 1100-talet med den lokala ignabergakalkstenen efter romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. På 1400-talet valvslogs kyrkorummet och ett vapenhus tillkom i söder. Långhuset utvidgades 1717 åt väster och den tillkommande delen avtäcktes genom en valmning av det medeltida sadeltaket. Från denna tid härstammar troligen även läktaren som är placerad i tillbyggnaden. Kyrkan dömdes på 1880-talet ut som undermålig och för liten för den växande församlingen. Därtill ansågs kyrkogårdens mark olämplig för begravningar, vilket ledde till att en ny kyrka kom att u… Tidsprofil: 2007–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKHEDDINGE KYRKA
HistorikKyrkheddinge kyrka är till i sina äldsta delar uppförd under 1100-talet. Ursprungligen var den utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. I väster fanns ett torn av samma bredd som långhuset. Av den romanska kyrkan kvarstår idag västra delen av långhuset och nedre delen av tornet. Spår finns av tidigmedeltida fönsteröppningar och av syd- och nordingångar. Kyrkan präglas av den stora om- och tillbyggnad som gjordes 1869. Då tillkom långhusets östra del, koret, den femsidiga sakristian och tornet. Bottenvåningen i det medeltida tornet behölls och utgör nu långhusets västligaste parti. Kalkmålningar upptäckte… Tidsprofil: 2005–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.