GLUMSLÖVS KYRKA

Verifierad identitet

GLUMSLÖVS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043440. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1940–1942. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1940–1942.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Landskrona · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikGlumslövs kyrka byggdes troligen under slutet av 1100-talet, enligt legenden 1193. Den bestod då, enligt tidens romanska stil, av långhus och ett mindre kor. Ingångsportaler har funnits i norr och söder vilket fortfarande finns synliga spår av. Fönstren var antagligen, likt i många romanska kyrkor, små, högtsittande och rundbågiga. Sannolikt byggdes tornet på 1400-talet och valv slogs i långhuset. Ett vapenhus byggdes på södersidan troligen under 1500-talet. Dagens större fönsteröppningar tillkom 1847 och en bredare dubbelytterdörr sätts in till vapenhuset 1868. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende 1872 genom att det gamla koret revs och långhuset förlängdes mot öster och att ett nytt bredare kor med en absid byggdes. Taklaget förnyades även detta år. Vid en invändig renovering 1900 byttes tegelgolvet till viktoriaplattor och nya bänkar sattes in som målades med ekådring. Vid nästa renovering 1924 målades all inredningen pärlgrå, tornet och klockbocken förstärktes, tegeltaken koltjärades och den äldre altartavlan återfick sin plats. Handlingarna var av arkitekt Nils Blanck. 1940-42 breddades den södra ingången till långhuset och nya snidade dörrar sattes in. Den romanska portalen av sandsten ovanför ingången frilades i vapenhuset. Korets glasmålningar av R Bergholtz satte… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043440. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000043440. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.