SANKT OLOFS KYRKA (FALKÖPINGS KYRKA)

Verifierad identitet

SANKT OLOFS KYRKA (FALKÖPINGS KYRKA) är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426468. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1917–1918. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1917–1918.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Falköping · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: FALKÖPINGS S:T OLOFS KYRKA - Den ursprungliga romanska kyrkan, d.v.s. koret, absiden och östra delen av långhuset, uppfördes under 1100-talet. Denna ursprungliga del hade västtorn och sakristia. Under 1200-talets mitt eller senare hälft byggdes kyrkan till c:a 3 meter åt väster, västtornet revs och murarna höjdes c:a 1 meter. Vid denna tid fick kyrkan stenvalv istället för det tidigare trätaket och den unggotiska sydportalen tillkom. På norra sidan om kyrkan upptäcktes, vid utgrävningar 1950, grundmurar till ett kornhärbärge eller tiondelada samt två strävbågar. 1566 brann takstolen och spåren efter detta indikerar att nuvarande västtorn tillkommit innan denna händelse. En prästingång på korets södra sida murades igen efter reformationen. 1780 fick kyrkan sin första orgel som såldes då en ny införskaffades 1869. Vid en renovering c:a 1850 togs vapenhuset utanför sydportalen bort, nuvarande västportal togs upp, samt att äldre sakristia, strävbågar och sockenmagasin revs. En ny sakristia uppfördes på norra sidan, mellan långhuset och koret, tornspiran togs ned och tornet sänktes c:a 10 meter. Äldre skulpturer och bilder togs bort. Sannolikt tillkom fast inredning såsom bänkar, altarring m.m. vid denna renovering. 1881 byttes… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426468. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000426468. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.