STORA HAMMARS GAMLA KYRKA

Verifierad identitet

STORA HAMMARS GAMLA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548896. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1100-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1100–1199.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Vellinge · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av långhus med rakslutet kor och västtorn. Långhusets västra del är från 1100-talet, den östra från 1400-talet. Tornet är sannolikt något yngre än det romanska långhuset. Tornkrönen pryds av renässansgavlar från 1600-talet. Kyrkofasaderna är vita, spritputsade och avfärgade med kc-färg. Det romanska murverket är gjort av gråsten lagd i jämna skift, det senmedeltida av tegel. Tegelmurarna anas genom korförlängningens tunna slamning, som skiljer sig från de äldre delarnas tätare puts. Brottet mellan de olika delarna märks också genom takgesimserna; de äldre väggarna har en slätputsad rundbågefris mot taket, medan de yngre avslutas av en rak list som kragar ut i två språng. Kyrkan saknar synlig sockel. Östra korväggen avslutas med ett typiskt gotiskt trappgavelmotiv med cirkulära och höga, spetsbågiga blinderingar och tinnar avtäckta med munk- och nunnetegel. Gaveln kontrasterar mot de sirliga tornkrönen i dansk- holländsk renässansstil. Mot taket på tornets norra- och södra sidor finns en gesims i två raka språng. Som stöd för tornets västra- och östra murar finns två olika utformade strävor. Den västra är högre med en halvt rundbågig öppning och överst tre tinnar med munk- och nunnetegel på sadeltaken. Den östra stöttan har en liknande öpp… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548896. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000548896. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.