SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “bygget”
Bygget
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; diabase (dolerite);. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bygget
ExteriörbeskrivningByggnadsdelen inrymmer lastkaj. En takterass för restaurangäster är belägen nära entrén och en utvändig trappa går dit upp. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aneby kyrka
HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖRBÄCKSNÄS KYRKA
HistorikOmrådets tidigaste historiska bosättning är belagd till 1760-talet. Ursprungligen dominerade finska kolonisatörer. På grund av det långa avståndet till sockenkyrkan i Lima begärde invånarna 1869 att få anlägga kapell och kyrkogård. Mark för ändamålet anskaffades 1875 och 1879 invigdes där en begravningsplats. Bygget av ett kapell dröjde dock. Lima församling ställde nämligen villkoret att Rörbäcksnäs i så fall skulle bilda egen kommun med fattigvård. Resurser för detta saknades. Tio år senare startade en byggprocess i alla fall, denna gång utan att höra vad Lima församling tyckte. Ritningar upprättades av Gustaf Skarin, stadsbyggmäst… Tidsprofil: 1929–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bönhus
HistorikI februari 1885 höll de troende ett sammanträde och beslöt att, om medel kunde anskaffas, bygga ett missionshus under året. Man skrev ut listor, där den som ville kunde anteckna sig för att bidra med gåvor eller egen arbetsinsats. På listan antecknades 50 timmerstockar och 321:50 i penninggåvor. Sedan man fått gåvobrev på en tomt, där missionshuset kunde uppföras, påbörjades bygget. Man samlades på lördagarna och arbetade med glädje och utan betalning på missionshustomten. Invigningen hölls den 17 oktober 1885. Kostnaden för bygget stannade vid cirka 1300 kronor. Svanviks Missionsförening bildades 1885. Namnet ändrades senare till Sv… Tidsprofil: Cirka 1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikAxvalls Kristliga Förening, som senare bytte namn till Axvalls Missionsförsamling, bildades år 1894. Först samlades man till möten i stugorna, men efterhand ökade verksamheten och behovet av egen lokal aktualiserades. 1895 påbörjades bygget av ett missionshus. Med hjälp av teckningslistor skänkte församlingsmedlemmar och andra intresserade axvallabor såväl pengar som dagsverken till bygget. Den 7 juli 1896 var missionshuset klart och invigdes. Huset är osedvanligt stort, vilket beror på att det även skulle fungera som soldathem för de många soldater, som var förlagda till Axvalla hed. Förutom en rymlig kyrksal finns en mindre samling… Tidsprofil: Cirka 1925. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GULLEREDS KYRKA
Historik1836 uppmanade stiftet Gullereds och Hössna sockenmän till sammanbyggnad av sina kyrkor. Detta gillades ej av gulleredsborna vilka sedan beslöt att bygga en ny egen kyrka. Det skulle uppenbarligen inte bli dyrare än en reparation av den gamla. För finansieringen beviljades stamboksmedel. Kyrkan uppfördes 1844-45 efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom vid Överintendentsämbetet. Byggmästare var Lars Nilsson från Sandhult. Drivande kraft bakom bygget var prosten Anders Essén. Sten till bygget skall bl.a. ha hämtats från Tissereds ödekyrka. 1873 försågs kyrkan med en orgel byggd av Svante Johansson, Liared. 1902 installerades två kamin… Tidsprofil: 1844–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LAXVIKENS BYGDEGÅRD
HistorikFörberedelserna inför bygget av ett föreningshus för logen Ljungblomman pågick under flera år och baserades på ideella insatser. År 1912 var ritningar klara, men inte förrän året därpå påbörjades arbetet med själva husbygget. Jöns Persson från Laxviken utsågs till arbetsledare. Bygget gick framåt, och det beslutades att det skulle ordnas en basar till jul. Till julbasaren 1913 var huset fortfarande omålat, men evenemanget blev en omtalad händelse i Laxviken. Basaren pågick i tre dagar med dans kring granen, musik, sång, diktläsning, lyckohjul, tombola, skjutbana m.m. Det var 30 grader kallt och mycket snö, men ett antal brandvakter… Tidsprofil: 1918–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTBY KYRKA
HistorikBYGGNADSHISTORIK Utby finns omnämnt i skriftliga källor från 1400- och 1500-talet. Sedan sockenkyrkan hade förstörts under 1500-talet blev Utby en del av Partille socken. Utby kyrka uppfördes efter en insamling av privata medel. Det var de boende i villasamhället Utbynäs, med Hulda Mattsson i spetsen, som var initiativtagare. Genom att kyrkan uppfördes helt på privat initiativ hamnade den vid sidan av de procedurer av granskande och godkännande som vanligen följde med ett kyrkobygge. Bygget utfördes av byggmästarna Gustafsson i Borås efter ritningar av arkitekt Arvid Bjerke (1880-1952). Biskop Edvard Rhode invigde bygget genom att lä… Tidsprofil: 1880–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bönhus
HistorikForsviks missionsförening beslöt 1890 att uppföra ett missionshus. Man skrev till ledningen för Forsviks bruk och begärde att få en tomt för ändamålet. Bruket upplät då ett markområde för missionshuset. Bruket bidrog också till bygget med 21 tolfter byggnadstimmer. En medlem av föreningen, ingenjör Oskar Lundberg teknisk ledare vid bruket, gjorde ritningarna och kostnadsberäknade projektet. Många ställde upp med fria dagsverken, och både missionsvänner och allmänheten visade stor offervillighet, vilket gjorde att första mötet i missionshuset kunde äga rum i oktober 1891. 210 Kompletterande målnings- och inredningsarbeten utfördes und… Tidsprofil: 1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSARNE GAMLA KYRKA
HistorikÅsarne gamla kyrka uppfördes mellan åren 1875- 78 av byggmästare Jöns Berglund från Östersund. Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell byggt 1758- 64 av snickaren Anders Kielsson. En klockstapel uppfördes 1774- 79 av samme man. I kapellet fanns en predikstol övertagen från Bergs kyrka, vilken nu finns i Åsarne nya kyrka. Sedan mitten av 1800- talet fanns planer på en ny större kyrka i Åsarne men först 1875 satte själva bygget igång. Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkplatsen på Västeråsen där kapellet tidigare stod. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik R. Ekberg. Ritningarna var väldigt lika Johan Fredrik Åboms… Tidsprofil: 1875–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Östra Bron
HistorikStadens läge, mitt i ett delta, gör Karlstad till en brostad. Redan i privilegiebrevet, som utfärdades av hertig Karl den 5 mars 1584, angavs att två broar skulle byggas i Karlstad: en vardera över västra respektive östra grenen av Klarälven. Den västra bron blev enligt flera källor uppförd tämligen omgående, medan bygget av den östra drog ut på tiden. Vid 1600-talets mitt konstruerades en träbro över den östra älvgrenen, men denna fick kort livslängd och måste snart ersättas med ytterligare en träbro. Den nuvarande stenvalvbron var ett resultat av att föregångaren blivit så dålig att den riskerade att kollapsa och något måste göras… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALMESÅKRA KYRKA
HistorikDen föregående kyrkan var byggd av timmer 1694 och stod i nuvarande kyrkogårdens nordvästra hörn. Förslag om nybyggnad väcktes 1840 men vann ej gehör. Detta ändrades när boktryckaren och tidningsmannen J A Björck från Jönköping gifte sig med friherrinnan Spaldencreutz på Fredriksdal. Denne drev igenom ett beslut om nybyggnad och var själv ledande i följande arbete. Ritning upprättades 1862 av arkitekt Johan Adolf Hawerman, Överintendentsämbetet. Byggmästare F D Bergström från Ving utanför Skara anlitades. Bygget genomfördes under nödåren 1867-69. Inredningen detaljritades till stor del av arkitekten (altarparti, predikstol och orgelf… Tidsprofil: 1867–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bygdsiljums kyrka
HistorikKyrkan uppfördes 19211922, och den första gudstjänsten firades 1922, men officiell invigning skedde 1924. Ritningarna hade gjorts av byggmästare J. A. Lundmark från Tjärn, Skellefteå, men vid uppförandet gjordes så pass stora avsteg från dessa att länsarkitekt Edvard Lundqvist upprättade en korrigerad ritning i egenskap av byggets kontrollant. Kyrkan har därefter under årens lopp genomgått stora förändringar. Kvar från byggnadstiden är det rektangulära långhuset med ingång från gaveln, och fönster som på långsidan är trägotiskt spetsiga upptill. Byggnaden hade ursprungligen liggande ljusmålad träpanel, spåntäckt sadeltak, integrerad… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄLARYDS KYRKA
Kring Bälaryds kyrkas äldsta historia är mycket fortfarande höljt i dunkel. Kyrkan uppfördes efter en tidigmedeltida grundplan i form av långhus och kor, troligen uppförd under 1100- eller 1200-talet. Kyrkan har en dopfunt från 1200-talets första hälft, vilket också skulle kunna var en trolig tid för bygget. Några daterbara händelser som gäller ändringar i kyrkobyggnaden före 1600-talets finns ej men före denna tid har kyrkan i alla fall genomgått en tillbyggnad mot väster då den även försetts med ett smalare torn, samt att kyrkan valvslagits. Att kyrkan från början har haft en öppen takstol kan ses genom spår av dekor på den medeltida takst… Tidsprofil: 1739–1740. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DJURHULTS KAPELL
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Beläget i norra och mer avlägsna delen av Forshälla socken, och i närhet av Hjärtums socken nordliga och likaledes avlägsna del, erbjöd det nya kapellet i Djurhult en betydligt kortare och enklare väg till kyrkan för invånarna här när det invigdes 1/7 1926. Detta var något som hade diskuterats ända sedan tiden kring sekelskiftet 1900. Bygget skedde 1923-24 efter ritningar av arkitekt Knut Nordenskjöld. Få förändringar skedde i kyrkan fram till 1998, då en ombyggnad skedde i kyrkorummets bakre del. Kyrkorummet kortades då en fönsteraxel, genom att en ny västvägg byggdes, och läktar… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Flemmingelands kapell
HistorikFlemmingelands kapell är beläget nordväst om Nybro mellan samhällena Flerohopp och Flygsfors. Kyrkplatsen ligger på en höjd vid en vägkorsning. Diskussionen om att bygga en kyrka och skapa en annexförsamling i norra delen av Madesjö socken påbörjades redan på 1870-talet men svårigheter att komma överens om var man skulle bygga gjorde att det dröjde flera årtionden innan bygget kom till stånd. Den nordvästra delen av Madesjö socken är en skogsbygd. De båda samhällena Flygsfors och Flerohopp ligger båda utmed Ljungbyån som rinner igenom området. I anslutning till Ljungbyån har det funnits möjlighet att starta industrier vilket lett fra… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FREDRIKSKYRKAN
HistorikFredrikskyrkan fick sitt namn vid invigningen 1744 efter dåvarande kung Fredrik I. Redan i Dahlbergs stadsplan från 1694 fanns en stenkyrka inritad vid Stortorget, då under namnet Stadskyrkan. Senare kom den även att benämnas både Svenska kyrkan (i förhållande till Tyska kyrkan vid torgets södra sida) samt Storkyrkan, det senare ett namn som kom att leva vidare parallellt med Fredrikskyrkan. Ritningarna upprättades under 1690-talet av Nicodemus Tessin d.y., en av landets genom tiderna mest inflytelserika arkitekter. Tessin ritade även Tyska församlingens Trefaldighetskyrka som började uppföras 1697 och invigdes 1709, medan planerna f… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fridhems kapell
HistorikÅr 1863 bildades Nordöstra Smålands Missionsförening på initiativ av kyrkoherdarna i Tuna och Hjorted. Till en början hölls mötena växelvis i de båda prästgårdarna men redan senare samma år byggdes missionshuset. Tomten där bönehuset byggdes skänktes av godsägare Thunberg från Hökfors. Platsen kallades Smemåla backe. Byggnadsmaterial skänktes och grovarbetet utfördes utan kostnad av folk från de större gårdarna. Betald arbetskraft anlitades bara för att leda bygget. På sommaren 1863 kunde kapellet tas i bruk och den 10 oktober samma år invigdes det. Namnet Fridhem fanns ännu inte, utan kapellet kallades till en början Tuna bönehus. U… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikSventorps Missionsförsamling bildades 1875. Vid ett sammanträde antecknade sig en grupp om cirka 15 personer för att medverka till att ett missionshus uppfördes i Sventorp. Medel till byggandet samlades in genom teckningslistor och Sventorps gård skänkte en tomt. Många skänkte också gåvor eller gjorde frivilliga arbetsinsatser till bygget och 1878 stod missionshuset färdigt. Senare byggdes även ett bostadshus samt ett stall för kyrkbesökarnas hästar på tomten. Missionshuset har en nästan kvadratisk plan och torde ursprungligen ha bestått av ett enda stort rum med betydligt högre rumshöjd än den nuvarande kyrksalen och med plats för c… Tidsprofil: 1875. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikHistorik År 1878 grundades missionsförsamlingen på Svartsö och två år senare byggdes ett missionshus vid Alsvik. Efter konvertikelplakatets upphävande 1858 blomstrade frikyrkorörelsen, inte minst i skärgården där rörelsen ck starkt fäste. Till Missionsförbundet kallades Carl Ulltin (1854-1938) som predikant och föreståndare på Svartsö. Han var en av de ledande personerna i församlingen och verkade som predikant fram till 1889. Till en början hölls bönemötena i hemmen men då församlingen växte fanns ett behov av ett eget bönehus. En av de drivande krafterna var August Södergren i Alsvik som upplät mark för bygget på den s.k trädgårdsu… Tidsprofil: 1854–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FUNÄSDALENS KYRKA
HistorikKyrkan i Funäsdalen är uppförd för insamlade medel som distriktskyrka i Tännäs församling 1926-28, efter ritningar av arkitekterna Curt Björklund och Martin Westerberg, Stockholm. Initiativet till ett kyrkbygge i Funäsdalen hade tagits redan 1878. Innan kyrkan byggdes fanns endast en klockstapel här. Arbetsledare under bygget var klockaren Salomon Ericsson. Den konstnärliga utsmyckningen av kyrkorummet leddes av konstnären Edvard Berggren. Tidsprofil: 1926–1928. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA GYMNASIET
HistorikByggnaden uppfördes under åren 1696-1715 för Katedralskolan. Sten till bygget hämtades från Kronobergs slottsruin. 1831 insattes eldstäder i skolan. Bottenvåningen användes till klassrum, medan övre våningen var uppdelad i ett större och ett mindre auditorium. Det förra kalas även Tegnérsalen efter Esaias Tegnérs berömda skoltal som hölls här. Byggnaden har efter en tid använts som bibliotek och senare till domkapitlet. Till skolans mest kända elever hör Carl Linnaeus och Viktor Rydberg. Gamla gymnasiet är en tvåvåningsbyggnad av sten i klassicistisk stil. Fasaden var tidigare spritputsad med slätputsade pilastrar och fönsteromfattni… Tidsprofil: 1696–1715. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAV III PAVILJONG
HistorikPaviljongen påbörjades 1787 efter ritningar av Olof Tempelman. Kung Gustav III var mycket engagerad i byggprojektet och gjorde både egna ritningar samt förändringar då bygget redan var igång. Paviljongens interiörer skapades under ledning av Louis Jean Masreliez i pompeijisk anda. Efter mordet på Gustav III brukades paviljongen tidvis av hertig Karl. Byggnaden har sedan restaurerats i olika omgångar. Bland annat av Oskar I på 1840-talet då fasaden utsmyckades med gipsskulpturer. Spegelsalongens glasvägg gjordes om och trappan utanför kläddes med vit marmor. Denna restaurering utfördes med hjälp av arkitekten George Theodor Chiewitz.… Tidsprofil: 1937–1946. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖTENE MISSIONSKYRKA
HistorikGötene Missionsförening bildades 1906. Samma år bildades också en baptistförsamling i Götene. Båda församlingarna saknade predikolokaler och hyrde därför ordenshuset för sina sammankomster. På hösten 1907 invigde baptistförsamlingen ett nybyggt kapell, och där fick även missionsförsamlingen hyra in sig. 1910 beslutade missionsförsamlingen att bygga ett eget missionshus, men av någon anledning fullföljdes inte beslutet. 1912 togs frågan upp på nytt, och ritningar anskaffades, gjorda av disponent J A Karlsson. Nu kom bygget igång, och huset stod färdigt 1913. Byggkostnaden uppgick till cirka 3000 kronor. Missionshuset bestod ursprungli… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIG ELEONORA KYRKA
HistorikHedvig Eleonora kyrka invigdes 1737 men hade börjat byggas redan 1669. Byggnadsarbetet låg nere 50 år och återupptogs 1724. Kyrkans torn stod inte klart förrän 1868. De första ritningarna till kyrkan gjordes av Jean de la Vallée (162096). Han var hov- och stadsarkitekt och har ritat Katarina kyrka samt Askersunds landskyrka i Närke, 166470. Till hans profana verk hör Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken och Bondeska palatset, nu Högsta Domstolen. Han fullbordade sin fars Simon de la Vallées verk Riddarhuset och deltog i den stora ombyggnaden av Stockholms slott. Efter det långa uppehållet fortsatte bygget, då efter Göran Jos… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERRÅKRA KYRKA
HistorikHerråkra nämns första gången som socken år 1629 i de skriftliga källorna, Heråkra sochnn. Det var troligen vid denna tid den första kyrkan uppfördes, ett litet kapell med sakristia, men utan kor eller läktare. Taket var spåntäckt och fasaden rödfärgad och på kyrkogården fanns en fristående klockstapel. Kyrkan omändrades 1765 och revs 1803, då en ny kyrka med torn uppfördes på samma plats. Ritningar presenterades av Överintendentämbetet 1797 men fick revideras och stadfästes åter 1803. Församlingen ville nämligen av ekonomiska skäl låta uppföra en träkyrka trots det gängse påbudet om stenkyrkor. Bygget startade meddetsamma och kyrkan… Tidsprofil: 1861–1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOLSLJUNGA KYRKA
HistorikHOLSLJUNGA KYRKA i uppfördes i sten 1834-35 på medeltida kyrkplats och ersatte då en äldre kyrka med okänd utformning. För bygget svarade byggmästare Johan Wennberg från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Byggmästaren använde sig av ritningar upprättade av arkitekten Samuel Enander. Kyrkan uppfördes av gråsten och putsades ut- och invändigt. Målningsarbetet utfördes av kyrkomålaren Julius August Löfstedt från Ulricehamn. Kyrkan renoverades första gången 1865. Sättningar i grunden hade uppstått och järnstag uppsattes tvärs igenom kyrkan. Nästa renovering utfördes 1892, då bland annat altaret och predikstolen förgylldes. Kyrkans m… Tidsprofil: 1834–1835. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYLLETOFTA KYRKA
HistorikHylletofta kyrka hör till de så kallade Njudungskyrkorna som uppfördes under 1100-talets andra hälft. Någon närmre datering av kyrkan har inte gjorts, men Njudungskyrkorna brukar tillskrivas byggnadshantverkare som lämnade Lund och bygget av domkyrkan när den stod färdig 1145. Om den äldsta tiden finns lite uppgifter, den ursprungliga kyrkan förmodas ha bestått av kor, korabsid och långhus, men ett kortare långhus än idag, ca sex-sju meter kortare. Den ovanliga placeringen av sakristian på södra sidan antas bero på att den uppförts där som stöd åt koret, vars södra vägg skulle ha varit instabil. Vid en omputsning av kyrkan 1995 upptä… Tidsprofil: 1100-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖSSNA KYRKA
Historik1822 besiktigades den gamla kyrkan som uppvisade rämnor och takskador. Skadorna var omfattande och kyrkan var för övrigt för liten. Sockenstämman fattade beslut om nybygge. Finansieringsproblemet gjorde att planerna drog ut på tiden. Socknen var fattig och hade lidit av missväxt. Ändock var sockenmännen ovilliga att ansöka om rikskollekt, emedan villkoret var att kyrkan brandförsäkrades. 1838 lyckades dock nyblivne kyrkoherden Anders Essén att driva igenom ansökan om rikskollekt och stambok, vilket även beviljades av konungen. 1839 kunde bygget bli av. Ritningar hade upprättats av arkitekt G L Westerling vid Överintendentsämbetet. De… Tidsprofil: 1838. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.