ALMESÅKRA KYRKA

Verifierad identitet

ALMESÅKRA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442955. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1867–1869. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1867–1869.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Nässjö · Jönköpings län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikDen föregående kyrkan var byggd av timmer 1694 och stod i nuvarande kyrkogårdens nordvästra hörn. Förslag om nybyggnad väcktes 1840 men vann ej gehör. Detta ändrades när boktryckaren och tidningsmannen J A Björck från Jönköping gifte sig med friherrinnan Spaldencreutz på Fredriksdal. Denne drev igenom ett beslut om nybyggnad och var själv ledande i följande arbete. Ritning upprättades 1862 av arkitekt Johan Adolf Hawerman, Överintendentsämbetet. Byggmästare F D Bergström från Ving utanför Skara anlitades. Bygget genomfördes under nödåren 1867-69. Inredningen detaljritades till stor del av arkitekten (altarparti, predikstol och orgelfasad). Hawerman gjorde även ett förslag till dekorationsmålning som noggrant följdes av målaremästaren O Månsson, Jönköping, vid kyrkorummets målning 1869. Samma år färdigställdes ett 13-stämmigt orgelverk av E A Setterquist, Örebro. De första kända arbetena efter invigning bestod i putslagningar och kalkfärgning av fasaderna 1924. Året därpå installerades nya kaminer för uppvärmningen. 1935 genomgick exteriören en större reparation. All plåttäckning byttes ut mot galvaniserad. Nya stuprör uppsattes. Rötat trä i takkonstruktionerna utbyttes. Långhustaket var vid denna tid skiff ertäckt. Södra takfallet omlades. Lös puts på tornet och södra lå… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442955. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442955. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.