HERRÅKRA KYRKA

Verifierad identitet

HERRÅKRA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442545. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1861–1862. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1861–1862.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Uppvidinge · Kronobergs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHerråkra nämns första gången som socken år 1629 i de skriftliga källorna, Heråkra sochnn. Det var troligen vid denna tid den första kyrkan uppfördes, ett litet kapell med sakristia, men utan kor eller läktare. Taket var spåntäckt och fasaden rödfärgad och på kyrkogården fanns en fristående klockstapel. Kyrkan omändrades 1765 och revs 1803, då en ny kyrka med torn uppfördes på samma plats. Ritningar presenterades av Överintendentämbetet 1797 men fick revideras och stadfästes åter 1803. Församlingen ville nämligen av ekonomiska skäl låta uppföra en träkyrka trots det gängse påbudet om stenkyrkor. Bygget startade meddetsamma och kyrkan stod troligen klar att börja tas i bruk redan samma år. Det skulle dock dröja till 1820 innan den officiellt invigdes av biskop Ludvig Mörner. Exteriöra förändringar Vid byggnationen 1803 brädfodrades kyrkobyggnaden liksom tornets nederdel, medan överdelen spåntäcktes. Fasaderna rödfärgades medan taken tjärades. Troligen var ljudluckor, fönsteromfattningar och tornets list vitmålade. Taken, även tornets övre tak, var klädda med spån. Ett kopparinklätt kors placerades på torntaket. Ragnar Östblom förordade inför restaureringen 1902 att kyrkan skulle rödfärgas i nationalromantisk anda, men församlingen ville hellre ha den vit. Den blev dock kra… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442545. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442545. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.