Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod

GUSTAV III PAVILJONG

HistorikPaviljongen påbörjades 1787 efter ritningar av Olof Tempelman. Kung Gustav III var mycket engagerad i byggprojektet och gjorde både egna ritningar samt förändringar då bygget redan var igång. Paviljongens interiörer skapades under ledning av Louis Jean Masreliez i pompeijisk anda. Efter mordet på Gustav III brukades paviljongen tidvis av hertig Karl. Byggnaden har sedan restaurerats i olika omgångar. Bland annat av Oskar I på 1840-talet då fasaden utsmyckades med gipsskulpturer. Spegelsalongens glasvägg gjordes om och trappan utanför kläddes med vit marmor. Denna restaurering utfördes med hjälp av arkitekten George Theodor Chiewitz.… Tidsprofil: 1937–1946. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

01 Kanonisk kunskapsnod 02 Påståenden med ursprung 03 Återanvänds i portaler

KUNSKAPSPASS

Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.

Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.

Senast verifierad 2026-07-24
Källor98
Fördjupning89
Samband72
Bildlager0
Rättigheter100
Tillgänglighet94
Källor
1
Relationer
2
Bilder
0

KULTUR- OCH NATURARV

Platsen i Sveriges arvsatlas.

Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.

KLASSIFICERING
Kulturhistorisk byggnad89%

Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 173578.

Platsvisning: dold
SKYDD OCH BESLUT0

Ingen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.

SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN

Delvis spårbar

Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.

Påståenden
10
Med källspår
10
Källor
1
Täckning
100%

Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.

Senast verifierad 2026-07-24
  • Dokumenterat6
  • Sannolikt2
  • Redaktionell tolkning2

Verifierad identitet

GUSTAV III PAVILJONG är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000355603. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1937–1946. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1937–1946.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Solna · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikPaviljongen påbörjades 1787 efter ritningar av Olof Tempelman. Kung Gustav III var mycket engagerad i byggprojektet och gjorde både egna ritningar samt förändringar då bygget redan var igång. Paviljongens interiörer skapades under ledning av Louis Jean Masreliez i pompeijisk anda. Efter mordet på Gustav III brukades paviljongen tidvis av hertig Karl. Byggnaden har sedan restaurerats i olika omgångar. Bland annat av Oskar I på 1840-talet då fasaden utsmyckades med gipsskulpturer. Spegelsalongens glasvägg gjordes om och trappan utanför kläddes med vit marmor. Denna restaurering utfördes med hjälp av arkitekten George Theodor Chiewitz. Under ledning av slottsarkitekten Ragnar Hjorth återställdes interiören 1937-46 med ledning av spår i byggnaden och genom fyndet av Masreliez´ hoprullade originalkartonger till rumsdekorerna som återfanns på gamla Konstfacksskolans vind. Både våningsindelning, planlösning och interiör från 1790-talet kunde återskapas. KÄLLA: Statens Fastighetsverk http://www.sfv.se/ 2006-10-17 Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000355603. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000355603. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.

PLATS I HELHETEN

Var hör detta hemma?

Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.

KoordinaterSaknas eller är inte geografiskt relevant
SVKUNSKAPSNOD

EN SAK · FLERA SAMMANHANG

Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.

SAMMANBUNDET MED

Fortsätt genom relationerna.

NAMN OCH SPRÅK

Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.

svByggnadsbeteckningLOCAL · Pass 38 · explicit undertitel eller alternativt källnamn

SÅ VET VI DETTA

Påståenden med ursprung.

Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.