SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Huvudsta strandbad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANNELUND
HistorikDen nuvarande huvudbyggnaden, en envånings timmerbyggnad med reveterade och ockrafärgade fasader samt plåttäckt brutet tak, som uppfördes som sommarställe vid 1700-talet slut. År 1822 inköptes gården av "den svenska gymnastikens fader" Per Henrik Ling, som lät bygga om huset till dess nuvarande utseende med frontspenser och en halvrund utbyggnad för en oval matsal i norr. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGSHAMRA KYRKA
InteriörbeskrivningFrån torget kommer besökaren genom entrén in i vapenhuset. Härifrån har man kontakt med kyrkorummet rakt fram, sakristian i väster och brudkammaren i öster. En trappa leder upp till läktaren. Kyrkorummet har en enkel och konsekvent planlösning. Väggar med yta i rå betong är platsgjutna med vertikalt ställda, ohyvlade bräder som gjutformar. Den självbärande läktaren längs norra väggen är utförd i samma material som rummets väggar. Glaspartiet i väggen under läktaren är tillkommet senare. Golvet består av hyvlad, grå kalksten i fallande längder. I koret finns partier med större kvadratiska ytor av hyvlade kalkstensblock. Tak… Tidsprofil: 1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CONFIDENCEN
HistorikConfidencen har som kärna ett ridhus, som uppfördes 1671 och som tillbyggdes på 1740-talet efter ritningar av C Hårleman. Byggnaden inrättades 1753 till teater efter ritningar av C F Adelcrantz. Karl XV lät senare ändra teatern till jaktsal. En stiftelse bildades senare och återställde Confidencen i dess 1700-skick. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1740-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DIANAS TEMPEL (K0062.017)
HistorikDianas tempel kallades ursprungligen Neptunustemplet och uppfördes 1790-92 efter C C Gjörwells ritningar. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1790–1792. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKOTEMPLET
HistorikEkotemplet uppfördes 1790 efter C.C Gjörwells ritningar som en sommarmatsal nära Gustav III:s paviljong. Templet har oval grundplan och består av tolv pelarpar, som bär upp ett kupoltak. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1790. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FATBUREN (K0062.026)
HistorikEn fatbur hade hört till slottet sedan tidigare och varit placerad nära vattnet väster om slottet. Denna äldre byggnad var bristfällig och det var nödvändigt att ersätta den med en ny, då behovet av en byggnad för klädernas skötsel var angeläget. Den uppfördes på samma plats som den äldre efter Gjörwells ritningar och finns fortfarande kvar, till det yttre så gott som oförändrad. Den smala byggnaden har två våningar under ett sadeltak. Den rymde förutom klädmagasin även rum för textilvård som tvättstuga, tork- och mangelrum. KÄLLA: Holmquist, Bengt M. Karlberg Slott och Skola del 2. Föreningen Krigsskolan Karlberg Vänners skriftserie… Tidsprofil: 1992. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FISKARSTUGAN
HistorikDen timrade och rödfärgade Fiskarstugan vid stranden stod färdig senast 1854 men kan vara ännu äldre, kanske från 1700-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FYRKANTEN
HistorikFyrkanten, linneförrådet, nära högra flygeln, är nu verkstadsbod. Det lila rödmålade huset med pyramidtak härrör från 1700-talet. Efter en brand 1936 restaurerades det och flyttades därvid några meter. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FYRVERKARHUSET (K0062.018)
HistorikVäster om slottsparken låg den sedan 1600-talet gamla djurgården. Alldeles där den tog vid ligger det lilla fyrverkarhuset på en bergshöjd. Det är en närmast kvadratisk reveterad träbyggnad med sadeltak. Den har en omisskännlig gustaviansk karaktär med port och hörn inramade av rusticerade lisener och dekorativt fält i gavelpartiet. KÄLLA: Holmquist, Bengt M. Karlberg Slott och Skola del 2. Föreningen Krigsskolan Karlberg Vänners skriftserie (Västervik: Ekblad & Co tryckeri) 1992. ISBN: 91-971833-1-8 Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA HAGA, STORA BYGGNADEN
HistorikGamla Haga var Gustav III:s bostad på Haga från 1772 och dess till att en större byggnad blev färdig. Byggnaden har flyttats från sin tidigare plats och är idag privatbostad. KÄLLA: De Kungliga Slotten http://www.royalcourt.se/ 2006-10-18 Tidsprofil: 2006–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA STALLET (GAMLA ORANGERIET, K0062.007)
HistorikGamla stallet (kallat gamla orangeriet i 1935 års beslut) uppfördes 1734-35 enligt ritningar av C Hårleman. Gamla stallet byggdes 1796 om till kasern. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1734–1735. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAV III PAVILJONG
HistorikPaviljongen påbörjades 1787 efter ritningar av Olof Tempelman. Kung Gustav III var mycket engagerad i byggprojektet och gjorde både egna ritningar samt förändringar då bygget redan var igång. Paviljongens interiörer skapades under ledning av Louis Jean Masreliez i pompeijisk anda. Efter mordet på Gustav III brukades paviljongen tidvis av hertig Karl. Byggnaden har sedan restaurerats i olika omgångar. Bland annat av Oskar I på 1840-talet då fasaden utsmyckades med gipsskulpturer. Spegelsalongens glasvägg gjordes om och trappan utanför kläddes med vit marmor. Denna restaurering utfördes med hjälp av arkitekten George Theodor Chiewitz.… Tidsprofil: 1937–1946. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAGA SLOTT
HistorikHaga slott kallades ursprungligen Drottningens paviljong och uppfördes 1802-04 efter ritningar av C.C Gjörwell. Byggnaden resturerades 1932 under ledning av R. Hjorth. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Gustav IV Adolf lät 1802-05 uppföra det nuvarande Haga slott. Arkitekten Carl Christoffer Gjörwell ritade byggnaden i italiensk villastil. Flera kungligheter bodde i slottet fram till första världskrigets slut. Därefter blev det koloni åt hemlösa barn men stod seda… Tidsprofil: 1802–1804. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAGA SÖDRA GRINDAR
HistorikHaga södra grindar stod från början i Kungsträdgården och flyttades hit 1817 av Karl XIII, som lät ställa i ordning den södra entrén till Hagaparken. Kungens namnchiffer kröner portalen. Vaktkurerna på ömse sidor har ljusröd rusticerad puts, svart plåttak med skorstenar och gröna dörrar och fönsterluckor. KÄLLA: Solna stad http://www.solna.se/ 2006-10-24 Tidsprofil: 2006–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAGA SÖDRA GRINDAR
HistorikHaga södra grindar stod från början i Kungsträdgården och flyttades hit 1817 av Karl XIII, som lät ställa i ordning den södra entrén till Hagaparken. Kungens namnchiffer kröner portalen. Vaktkurerna på ömse sidor har ljusröd rusticerad puts, svart plåttak med skorstenar och gröna dörrar och fönsterluckor. KÄLLA: Solna stad http://www.solna.se/ 2006-10-24 Tidsprofil: 2006–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAGALUNDS KYRKA
HistorikHagalunds kyrka uppfördes mellan 1904 och 1906 efter ritningar av arkitekten Sigge Cronstedt. Kyrkan invigdes den 25 februari 1906. Sigfrid Sigge Cronstedt (18691958) var en betydande svensk arkitekt. Han var arkitekt för den stora Gävleutställningen 1901 och ritade dessutom badhotell, sjukhus, kraftverksbyggnader och bostadshus. Några av Cronstedts andra verk utgörs av Sturebadet i Stockholm, Hotell Fjällgården och bergbanan i Åre samt ombyggnaden av Ulriksdals slott i Solna. Cronstedt fick uppdraget att rita Hagalunds kyrka och utförde det utan kostnad för församlingen. Det är obekant om han har ritat några andra kyrkor Hagalunds k… Tidsprofil: 1904. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLBERGS SLOTT (K0062.001)
HistorikPå platsen för en tidigare sätesgård lät Carl Carlsson Gyllenhielm på 1630-talet uppföra en slottsbyggnad i tysknederländsk stil, som han gav namnet Karlberg. På 1670-talet lät Magnus Gabriel De la Gardie om- och tillbygga slottet under Jean de la Vallées ledning. Slottet fick H-formig plan genom att två flyglar tillbyggdes mot sjösidan och flyglarna mot parken förlängdes. En terrass uppfördes och förvandlade den ursprungliga bottenvåningen till källarvåning. Genom reduktion övertog Kronan slottet 1688. Karlberg var efter Tre Kronors brand 1697 kungligt lustslott i nära hundra år. Karlberg inrättades 1792 som krigsakademi (numera kri… Tidsprofil: 1630-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KINESISKA PAGODEN
HistorikDen kinesiska pagoden ritades av Louis Jean Desprez och uppfördes 1787 på en av holmarna i Brunnsviken. Paviljongens drakhuvuden var ursprungligen försedda med små klockor, som klämtade i vinden. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1787. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningI förgårdens sydvästra hörn reser sig ett 22 meter högt klocktorn likt en medeltida kampanil och krönt av en förgylld tupp formgiven av konstnären Erik Höglund. Tornet är uppfört av prefabricerade byggnadselement i vitbetong. I ett klockhus, som täcks av rostfritt stål, hänger längst ner storklockan "Kärleken", mellanklockan "Tron" och överst lillklockan "Hoppet". Klockorna är gjutna 1967 av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KONTROLLTORNET
HistorikByggnaden är en förvaltningsbyggnad uppförd för Statens järnvägar i Tomteboda år 1912. Arkitekt var Folke Zettervall, inredningen utformades av A Ekengren. Det är en byggnad i typisk nationalromantisk stil med tunga och slutna tegelfasader, artikulerade med en hög granitsockel, burspråk, utskjutande gavlar och gavelrösten. Interiören är ljus med breda korridorer och stora, öppna trapphus med konstfullt smidda hisschakt och välbevarade snickerier. Personalrestaurangen har en ursprunglig, välbevarad kassettpanel. Entrévestibulen är konstfullt utsmyckad med tunga ekportar, smidesarmatur och utsmyckat tak. Förvaltningsbyggnaden är ett vä… Tidsprofil: 1992–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄGENHETEN STENBROTTET (GAMMELGÅRDEN)
HistorikLägenheten Stenbrottet var ursprungligen torp under Karlbergs slott. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 1770-talet, då stället arrenderades av den ryktbare lönnbrännaren och stockholmsbagaren Sasse. Byggnaden tillbyggdes vid 1800-talets början. Sedan den renoverats används den nu som matservering för personalen på Karolinska institutet. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1770-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORANGERI
HistorikOrangeriet, även det enligt ritningar av L.J Desprez, anlades omkring 1788 som värdshus vid Övre Haga. Det är en tvåvånings stenbyggnad med förhöjt och framskjutande mittparti. Till värdshuset hörde även två fristående flygelbyggnader, varav den ena flyttats dit från Brahelund. Gustav IV Adolf lät förändra värdshuset till orangeri. Numera inrymmer byggnaden ateljéer. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: Cirka 1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORANGERIET (VÄXTHUSET)
HistorikByggnaden uppfördes av änkedrottning Hedvig Eleonora 1693-1708, efter ritningar av Nikodemus Tessin d.y., som en etappvis ombyggnad av ett tidigare orangeri från 1660-talet på samma plats. Byggnaden har förändrats, främst under 1860-talet under Karl XV:s tid, då längorna förhöjdes och byggnaden breddades med en rumsfil mot norr, men har ändå bevarat Tessins ursprungliga arkitektoniska huvudform. Den består av en välvd mittpaviljong, två långa orangerilängor med takfönster och stora fönster åt söder, två välvda sidopaviljonger samt flyglar längst i öster resp. väster, återuppbyggda 1990, och även de försedda med stora fönster åt söder… Tidsprofil: 1693–1708. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIDOBYGGNADEN
HistorikSidobyggnaden består av en tvåvåning träbyggnad, som enligt traditionen flyttats från Spånga kyrka, där den varit tiondebod. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SILVERTÄLTET
HistorikKoppartälten uppfördes 1787-88 enligt L.J. Desprez ritningar. De avsågs till gardeslogement, med de romerska härlägren som förebild, och består av tre tältliknande byggnader, vilkas huvudfasader klätts med koppar. Den mellersta byggnaden ödelades av en brand 1953. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Koppartälten uppfördes på uppdrag av Gustav III under åren 1787-90 för att användas som logement för kungens livvakter. De kopparklädda och dekormålade tältfasaderna ri… Tidsprofil: 1787–1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STATIONSHUSET
HistorikStationshuset uppfördes 1892 efter ritningar av Adolf Edelsvärd. Det är en tegelmurad byggnad med valmat plåttak. Funktionen som stationshus upphörde på 1910-talet. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1997 Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA FINNSTUGAN
HistorikFinnstugan är en av Hagaparkens äldsta byggnader på ursprunglig plats. Den nämns första gången i ett arrendekontrakt från 1756 och ägdes då av Solna församling. Vid denna tid kallades Finnstugan också "Haga krog", och här bodde bland andra "Kongens laquai Hedström". Eventuellt kan det redan tidigare ha funnits ett äldre torp på platsen. Finnstugan ingick i Gustav III:s köp 1771 och är på en karta från den tiden redovisad som en högreståndsgård flankerad av två flyglar och har en allékantad infartsväg. Efter Gustav III:s tid fungerade Finnstugan till stor del som tjänstebostad för arbetsfolket på Haga. Här bodde vaktkarlar, trädgårdsm… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA VÄSTRA FLYGELN (K0062.003)
HistorikKarlberg inrättades 1792 som krigsakademi (numera krigsskolan). Slottsanläggningen byggdes då om i sin helhet för den nya användningen under C C Gjörwells ledning. Två fristående, långa, trevåniga flyglar byggdes 1793-96 på ömse sidor om slottet. Den östra inrymde bostäder för kadetterna, den västra för chef och lärare. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X I den västra flygeln låg kadetternas fyra stora matsalar - en för varje kompani. I anslutning till dessa låg i… Tidsprofil: 1793–1796. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA ÖSTRA FLYGELN (K0062.002)
HistorikKarlberg inrättades 1792 som krigsakademi (numera krigsskolan). Slottsanläggningen byggdes då om i sin helhet för den nya användningen under C C Gjörwells ledning. Två fristående, långa, trevåniga flyglar byggdes 1793-96 på ömse sidor om slottet. Den östra inrymde bostäder för kadetterna, den västra för chef och lärare. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Den östra flygeln vad avsedd som logement för kadetterna och dess planlösning var den enklast tänkbara. De två… Tidsprofil: 1793–1796. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.