LAXVIKENS BYGDEGÅRD

Verifierad identitet

LAXVIKENS BYGDEGÅRD är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001469920. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1918–1919. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1918–1919.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Krokom · Jämtlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikFörberedelserna inför bygget av ett föreningshus för logen Ljungblomman pågick under flera år och baserades på ideella insatser. År 1912 var ritningar klara, men inte förrän året därpå påbörjades arbetet med själva husbygget. Jöns Persson från Laxviken utsågs till arbetsledare. Bygget gick framåt, och det beslutades att det skulle ordnas en basar till jul. Till julbasaren 1913 var huset fortfarande omålat, men evenemanget blev en omtalad händelse i Laxviken. Basaren pågick i tre dagar med dans kring granen, musik, sång, diktläsning, lyckohjul, tombola, skjutbana m.m. Det var 30 grader kallt och mycket snö, men ett antal ”brandvakter” hade att sköta eldning i kaminer samt belysning i form av fotogenlampor och stearinljus. Ett 40-tal personer var inbjudna från andra loger som inkvarterades runt om i byn. Basarer kom sedan att bli ett återkommande evenemang i föreningshuset. För vinsten som basaren 1913 gav, köptes ett 50-tal böcker in till biblioteket, samt tyg till gardiner som syddes upp i byn. Inte förrän året därpå beslutades att köpa in sittbänkar och att måla huset invändigt. Elektricitet installerades 1918. När Spanska sjukan grasserade 1918-19 utnyttjades föreningshuset som sjukhus. Från 1921 och ända in på 50-talet användes lilla salen som skolsal för småskolan. E… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001469920. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21000001469920. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.