RÖRBÄCKSNÄS KYRKA

Verifierad identitet

RÖRBÄCKSNÄS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442492. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1929–1931. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1929–1931.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Malung-Sälen · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikOmrådets tidigaste historiska bosättning är belagd till 1760-talet. Ursprungligen dominerade finska kolonisatörer. På grund av det långa avståndet till sockenkyrkan i Lima begärde invånarna 1869 att få anlägga kapell och kyrkogård. Mark för ändamålet anskaffades 1875 och 1879 invigdes där en begravningsplats. Bygget av ett kapell dröjde dock. Lima församling ställde nämligen villkoret att Rörbäcksnäs i så fall skulle bilda egen kommun med fattigvård. Resurser för detta saknades. Tio år senare startade en byggprocess i alla fall, denna gång utan att höra vad Lima församling tyckte. Ritningar upprättades av Gustaf Skarin, stadsbyggmästare i Falun. De omarbetades av Överintendentsämbetets arkitekt Folke Zettervall och fastställdes av Kunglig Majestät 1891. Under följande år insamlades medel och material till bygget. Byggstarten ägde rum 1898, ledd av byggmästare Olof Sterner. Vid bygget frångicks Zettervalls ritningar. Av ekonomiska skäl valdes att göra kapellet smalare. Stommen till långhuset stod färdig 1899, men tornet var inte påbörjat. Medlen hade tagit slut och det ofullbordade kapellet stod under några år illa skyddat för väder och vind. Bygget återupptogs 1902, då tornet restes, yttertaket täcktes och fönster sattes in. Följande år började kapellet komma i användnin… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442492. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442492. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.