SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “östra ny kyrka”
ÖSTRA NY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Det är mycket litet känt om Östra Nys medeltida kyrka. Den var uppförd av sten, men dess utformning är inte klarlagd. Kyrkan hade dock ett flertal högkvalitativa medeltida inventarier, däribland en S:t Olovsskulptur. Den har daterats till tiden 1310-20 genom dendrokronologi, d v s årsringsdatering. Den har stilistiska likheter med skulpturer i Linköpings domkyrka och anses ha tillverkats i samma verkstad och med anknytning till domkyrkohyttan. I kyrkan finns också ett altarskåp från 1400-talet med en sällsynt rik skulptural framställning och anses vara tillverkat i Lübeck… Tidsprofil: 1310–1320. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA TOLLSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Under 1100-talet eller tidigt 1200-tal uppfördes en stenkyrka i Östra Tollstad med stomme av kalksten och gråsten. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett smalare absidförsett kor. Det är oklart när kyrkans torn tillkom. Det finns en uppgift om att ett torn byggdes 1774, men det rör sig troligen om en ny tornöverbyggnad. 1682 sattes en predikstol upp tillverkad av Petter Bengtsson Holm. Han var en av bildhuggarna i den s k "Wernerska verkstaden" och bodde i byn Mathem i Östra Tollstad. Verkstaden startades av Holms svärfar Johan Werner d ä, som var "hovconterfejare" hos… Tidsprofil: 1730–1731. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tävelsås kyrka
HistorikNamnet Tävelsås är första gången nämnt i de skriftliga källorna år 1336, då som Taeflisaas. Socknens gamla kyrka av trä uppfördes troligen i början av 1500-talet, men då den reparerades år 1750 upptäcktes återanvänt virke som tyder på att en ännu äldre kyrka funnits tidigare. Nästan samtidigt som Tävelsås gamla kyrka plockades ner revs även Tofta kyrka. Virke från båda dessa användes 1784 för uppförandet av den nya kyrkan, samtidigt som inventarier från dem båda samlades i denna. Den nya kyrkan var en enkel rektangulär salkyrka i klassicistisk utformning, utan utifrån synlig korindelning. Tolv år efter uppförandet flyttades klockstap… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOO KYRKA
ExteriörbeskrivningBo kyrka är en korsformig timmerkyrka med panelklädda fasader och takryttare med öppen lanternin i korsmitten. Koret och sakristian är placerat i den östra korsarmen. TAK - Kyrkan har ett korsformat tak. Takfallen är belagda med enkupigt lertegel med mörka vatt- och nockbrädor. Över korsmitten är taket sedan 1973 täckt med kopparplåt som lagts med förskjutna hakfalsar. I takets korsmitt finns en åttkantig takryttare med öppen åttkantig lanternin, krönt av en kopparspira med kulkors. Det femkantiga trapphuset på östra korsarmen har ett plåtklätt pulpettak. FASAD - Kyrkans fasader är klädda med locklistpanel i fallande bredd… Tidsprofil: 1973. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
öSTRA lJUNGBY KYRKA
HistorikDen kyrkliga historien i Östra Ljungby går tillbaka till senmedeltiden, då en romansk kyrka ska ha byggts på samma plats, där dagens kyrka ligger. Den gamla helgedomen försågs 1841 med ett nytt torn efter S F Bohms ritningar, som även visar ett sannolikt tvåkvadratiskt långhus och ett lägre, smalare kor. Det är således troligt, att den medeltida kyrkan haft en typisk romansk grundplan, avslutad av ett rakt kor eller möjligen en sedermera riven absid. Möjligen var gestaltningen påverkad av närheten till Herrevadskloster, vars cisterciensermunkar tros ha deltagit i flera av traktens kyrkobyggen. Bohm försåg tornet med rundfönster och e… Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EMMISLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudingången i väster kommer man in i en liten förhall inredd under orgelläktaren i tornets bottenvåning. Orgelläktaren sträcker sig ett stycke åt öster med en tresidig barriär in mot kyrkorummet. En trävägg under läktaren delar av underbyggnaden i en västlig och en östlig hälft. Den östra halvan är integrerad med kyrkorummet. Golvet i förhallen är liksom övriga gångytor i kyrkan av rött handslaget murtegel. Ytterväggarna är putsade och vitmålade. Läktarens undersida är klädd med handhyvlade och gråmålade brädor. Vid norra sidan finns ett litet wc och vid södra sidan en trätrappa upp till orgelläktaren. En p… Tidsprofil: 1450–1475. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT NICOLAI KYRKA
HistorikS:t Nicolai kyrka började byggas under 1100-talet och motsvarade då ungefär de östra delarna av det som idag utgör kyrkans kor. Koret, som än idag är intakt men delvis ombyggt, är murat i sandsten på en sockel av kalksten med rakt avslut i öster. Fasaderna var dekorerade med halvkolonner i kalksten vilka delade in fasaden i fält. När kyrkan år 1161 annekterades av Premonstratenserklostret i Thumatorp inleddes en ombyggnad enligt klostrets byggnadsideal. Detta är också det tillfälle då S:t Nicolai kyrka omnämns för första gången. I kyrkans östra gavel togs tre korfönster upp och en del av fasaddekorationerna i form av halvkolonner rev… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLSTADS DOMKYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Från mitten av 1300-talet har bevarats en urkund, som berättar att det då fanns en kyrka på Tingvallaön, den centrala stadsdelen i det nuvarande Karlstad. Den benämndes Tingvalla kyrka. Om det var samma kyrka, som fanns kvar på Karl IX:s tid, då Tingvalla år 1584 fick stadsrättigheter och erhöll namnet Karlstad, kan inte med säkerhet fastslås. Den då befintliga kyrkan låg nere vid Klarälven, i det kvarter Stadshotellet nu är beläget. Tillsammans med så gott som hela staden brann denna kyrka ned vid en eldsvåda 1616. Vid återuppbyggnad fick den nya kyrkan behålla den tidigare kyrkoplatsen nere vid ä… Tidsprofil: 1915–1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i väster kommer man in i ett litet vindfång eller en förhall till kyrkorummet. Västra halvan av utrymmet under läktaren rymmer olika inbyggnader medan den östra halvan är integrerad med kyrkorummet. På var sida om vindfånget finns dörrar till inbyggnaderna under läktaren. Det norra utgör förråd och i södra finns ytterligare ett mindre förråd och en trappa till läktaren. Läktaren är uppbyggd på pelare målade i en gröngrå nyans. Innertaket som är läktarens brädtäckta undersida är gråmålad. Övriga snickerier går i pärlgrått eller gråbeige. Innerdörrarna är spegeldörrar av enkelt utseende med kammarlå… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINDÄRVA KYRKA
InteriörbeskrivningLINDÄRVA KYRKA - Lindärva kyrka består av ett litet och lågt långhus, smalare och lägre kor, vapenhus i östra delen av tornets bottenvåning samt sakristia norr om koret. Långhuset avdelas från koret genom en smal triumfbåge. Det präglas av de romanska kryssribbvalven med fragment av dekormålning. Det handlar om två lager målningar, som framträder om vartannat. 1300-talets målningar på väggar i kor och i långhusets östra del går i cinnoberrött och blått. Målningarna på korets väggar och valv samt långhusets väggar och valvribbor från ca 1500 går i rött och svart. Den låga, mörka kyrkan har behållit en stor del av sin medelt… Tidsprofil: 1400–1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekeberga kyrka
HistorikPå Ekeberga kyrkogård, hundratalet meter sydväst om den nuvarande kyrkan, stod tidigare en träkyrka från slutet av 1100-talet eller 1200-talets början. Det var troligen en stavkyrka lik Granhults kyrka, men mycket knapphändiga uppgifter finns att tillgå. Den gamla kyrkan ansågs för trång redan i mitten av 1700-talet. 1754 skrev kyrkoherde N. M. Grönqvist till Växjö domkapitel: Ekeberga kyrka, av början ganska liten byggd, är numera, sedan Kosta glasbruk kommit till, alldeles otillräcklig så att en stor del av dem som komma att Höra Guds ord ej få rum i kyrkan utan måste stå ute på kyrkogården, vilket giver anledning till stort oskick… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA EDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Fiskare och skärgårdsbor hade lång väg till sockenkyrkan i Ed, vilket resulterade i att ett skärgårdskapell uppfördes 1607 vid Åsviks säteri. Det byggdes med biskopens tillstånd och på initiativ av Anna Skytte på Kråkviks säteri, var under även Åsvik tidvis lydde. Kapellet, som även kallades Skyttekapellet eller Eds kapell var byggt av trä, men dess ursprungliga utformning är oklar. Det tillbyggdes med korsarmar i slutet av 1600-talet för att rymma den växande församlingen och i början av 1700-talet tillkom ett trätorn i väster. Kyrkan uppges ha haft spåntak och tjärade f… Tidsprofil: 1901–1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Östra Strö kyrka uppfördes under 1100- eller möjligen 1200-talet som en romansk kyrka med långhus och kor med halvrund absid i öster. Kyrkan var i sitt grundutförande sannolikt oputsad, med kvaderritsade fogar och hörnkedjor av kvaderhuggen sandsten. Redan under romansk tid putsades emellertid kyrkan och hörnkedjorna försågs med kimröksavfärgad kvaderimitation. Vissa källor gör gällande att ett brett västtorn ska ha funnits tidigt, möjligen redan från uppförandet. I kyrkans vård-och underhållsplan menar man dock att några belägg för detta påstående inte gått att finna. I en sockenbeskrivning daterad 1747 sägs kyrkan ha… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKIRÖ KYRKA
HistorikSkirö socken ligger i Vetlanda kommun, i Jönköpings läns östra del, knappa fem kilometer från länsgränsen mot Kalmar län. Där uppfördes Skirö kyrka 1837 och lades då i nord-sydlig riktning på kyrkotomten. Den nya kyrkan ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter sydväst om nämnda nybygge. Platsen för den gamla kyrkan är ännu tydligt markerad både genom den tidigare kyrkans grund och den fristående klockstapeln som uppfördes 1951. Den nya kyrkobyggnaden utgör att tydligt exempel på en nyklassicistisk kyrka, både till volym och sättet på hur formspråket har använts. Kyrkotomten placerades på en högt belägen kulle, varifr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLÖSA KYRKA
Historiknull, Vallösa kyrka, eller Sjörups nya kyrka, uppfördes 1882 efter ritningar utförda av byggmästare H F Möller i Ystad. H F Möller är troligen byggmästare Hans Fredrik Möller, f 1825 i Svendborg i Danmark. Han var 1880 bosatt i Ystad, men avled innan 1890. Möller har även ritat bl. a Östra Torps kyrka, som invigdes 1886, men brann 1909 och Björnbergska huset i Ystad 1852. Även domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall fick i uppdrag att ta fram ritningar, vilket dock blev för dyrt. Möllers andra ritningsförslag, daterat 1879, godkändes av Överintendentsämbetet 1880. Enligt uppgift i förteckningen över kyrkoarkitekter av Krister Malmström ska… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA KARABY KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Östra Karaby kyrka uppfördes under romansk tid, de flesta byggnadsarkeologiska spåren pekar mot en tidpunkt kring sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. På 1200- eller 1300-talet valvslogs det två valvtravéer långa långhuset och något århundrade senare försågs även koret med valv. Från sent 1600-tal och framåt finns bevarade skriftliga källor som ger en bild av att kyrkan skötts väl och underhållits löpande. Till stor del rör kyrkans räkenskaper under 1700-talet underhåll av tak, murverk och klockstapeln, som nyuppfördes 1713. En ny predikstol installerades 1719 och året därpå ny bänkinredning. 1728 sägs vapenhuset ånyo… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
YXNERUMS KYRKA
Det är okänt när Yxnerums medeltida kyrka var uppförd. Den var placerad på den nuvarande kyrkans plats och eventuellt ingår delar av de medeltida murarna i den nya kyrkans östra del. Den nuvarande kyrkan uppfördes mellan åren 1798-1802 av byggmästare Johan Erik Berg efter ritningar av arkitekt Per Wilhelm Palmroth. P W Palmroth (1765-1825) var verksam vid Överintendentsämbetet och ritade ett stort antal kyrkor. Kyrkan uppfördes av sten utan torn med ett rektangulärt långhus, i öster avdelat i ett rakslutet korparti och sakristia. Exteriören är något varierad mot den för tiden vanliga långhusbyggnaden. Långsidorna avslutas med två breda hörnr… Tidsprofil: 1798–1802. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA NY KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Södra Ny kyrka är Värmlandsnäs största kyrkobyggnad med plats för cirka 400 besökare. Anledningen till att denna kyrka byggdes så stor kan bero på att de intilliggande storgårdarna Sjönnebol och Ramstad hade många anställda och att det till kyrkan dessutom kom tillresta båtfolk som lade till vid Staviken. Åtminstone en kyrka har funnits före den nuvarande. Det var en träkyrka, timrad med spåntak, med fristående klockstapel som var belägen något om väster från dagens kyrkobyggnad. Den lär enligt uppgift ha sålts i delar på auktion 1774 efter det att den nya kyrkan stod klar. Enligt kyrkans arkiv sta… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HASSLE-BÖSARPS KYRKA
Historiknull, Om Hassle-Bösarps medeltida kyrka är uppgifterna mycket knapphändiga men den kan antas ha uppförts under 1100- eller 1200-talet och följt traditionellt romansk kyrkobyggnadsmönster. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I närbelägna Solberga revs den medeltida kyrkan och en ny började 1865 uppföras av byggmästare H.F. Möller efter ritningar av Peter Boisen, Ystads förste stadsarkitekt. Hassle-Bösarps nya kyrka uppförs 1866 med Möller som byggmästare. Ofta anges han även ha varit kyrkans arkitekt. Kyrkan är emellertid,… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bockara kyrka
ExteriörbeskrivningBockara kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning med ingång i norr och en rakavslutad absid i söder. Sakristian ligger i öster och vapenhuset i norr. Taket är högt med stora takytor och utskjutande takutsprång. Det är belagt med skiffer. Vid nockarna sitter förgyllda smideskors. Hängrännor och stuprör är av svartmålad plåt. På kapellets östra sida, i vinkeln mot sakristian, finns en hög skorsten av rött tegel. Byggnaden är uppförd av trä och fasaderna är klädda med stående träpanel och locklister målade i falurött. Sockeln är putsad. Alla snickerier till dörrar och fönster är målade i ljust grönt. Vapenhuset i norr har e… Tidsprofil: 1930–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA STENBY KYRKA
Kyrkobyggnaden Kyrkans byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men sannolikt uppfördes de äldsta delarna under 1100-talet. Kyrkan bestod då av ett kort rektangulärt långhus med smalare kor med oklar avslutning mot öster. Samtidigt eller kort därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Från denna äldsta period kvarstår sannolikt ett murparti i norr. Under 1200-talet tillbyggdes långhuset med korsarmar i söder och norr. Den norra korsarmen är bevarad intakt, medan den södra bl a har förlängts åt söder. Den första domkyrkan i Linköping, Askeby klosterkyrka och Vreta klosters kyrka uppfördes med en korsformad plan under 1100-talet. Under 1200… Tidsprofil: 1817–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA SKRUKEBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN I slutet av 1800-talet påträffades en lockhäll till en s k eskilstunakista inmurad över kyrkans sydportal. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och kyrkogårdar i anslutning till sina gods oc… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÖDA KYRKA
ExteriörbeskrivningFörslaget till ombyggnad av Böda kyrka hade diskuterats under en lång tid och redan under 1700-talet fanns ritningsförslag framtagna. Det dröjde dock till slutet av århundradet innan arbetet på allvar påbörjades. Det blev då ett ritningsförslag av arkitekt Gustaf af Sillén vid Överintendentsämbetet (ÖIÄ) som i stort sett genomfördes. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 (då det omvandlades till byggnadsstyrelsen) hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. Gustaf af Sillén arbetade också med granskningen… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BY KYRKA
HistorikBygden kring By kyrka koloniserades tidigt, vilket styrks av talrika fynd och lämningar från stenåldern. Länge utgjorde åsen en viktig förbindelse mellan Mälardalen och Dalarna. Kring åsen och sjösystemet utbreder sig ett bördigt odlingslandskap men i bygdens utveckling har också järnhanteringen spelat en betydande roll. Bys nuvarande kyrka är troligen den fjärde på platsen. Det strategiska läget vid den uråldriga och viktiga vägförbindelse som utnyttjade Badelundaåsen skapade tidigt förutsättningar för fast bebyggelse. Det spekuleras kring förekomsten av ett träkapell redan på 1100-talet (Lannergård, 1967). Denna första kyrkobyggnad… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aneby kyrka
HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TOLLSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan i Västra Tollstad var uppförd av sten under 1100- eller 1200-talet och bestod av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. Det är oklart om tornet uppfördes samtidigt med långhuset eller om det uppfördes något senare. Kyrkan är känd bl a genom avbildningar av Elias Brenner 1670. Brenner var konstnär och vandrade genom Östergötland och tecknade av kyrkor på uppdrag av det nyinrättade Antiqvitetskollegium. Teckningen visar att kyrkan vid det tillfället även hade ett vapenhus på södra sidan och en sakristia på korets norra sida. Tornet hade e… Tidsprofil: 1840–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uråsa kyrka
HistorikUråsa socken nämns 1423 i skriftliga källor som Wrasa soken. Kyrkan är från tidig medeltid och hade tidigare separat klockstapel. Under åren 1835-41 gjordes genomgripande förändringar i kyrkobyggnaden. Det tidigare plana innertaket välvdes, läktare byggdes och tornet uppfördes. Två nya fönster togs upp på var långhussida för att några år senare muras igen och ersättas med tre. Vapenhuset flyttades först från södra sidan till västra gaveln men ersattes 1841 av det nya tornet. Kyrkan omdanades från romansk medeltidskyrka till ett tempel i nyklassicistisk stil och form. Kyrkan har restaurerats flera gånger sedan dess men har behållit de… Tidsprofil: 1835–1841. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÖTS KYRKA
HistorikBakgrund Försvarskyrkor Löt gamla kyrka, av vilken endast tornet återstår idag, omtalas ofta som försvarskyrka och tornet rubriceras ofta som ett försvarstorn. Den äldre bilden av försvarskyrkorna består i att det utmed Ölands kust och längs Smålands östra kust under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet skapades en linje bestående av den typ av kyrkor som kallats fästningskyrkor. För Ölands del handlade det främst om att komplettera befintliga kyrkor med en eller ett par extra våningar samt oftast ytterligare ett torn (så att man fick klövsadelkyrkor). Dessa kyrkor fick en kärv och avvisande karaktär med små fönster och kast… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRIKA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: Kungl Maj:t resolution med tillstånd om sockenbildning och att bygga en kyrka föll i januari 1736. Platsen för kyrkan var redan klar och bygget påbörjades omedelbart. Kyrkan var färdigbyggd på ett år och invigdes den 1 juni 1737. Kyrkan fick en snarast medeltida form. Den är uppförd av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutet kor. Sakristian fick en ovanlig placering på östra sidan. Den traditionella platsen för sakristian var vid den här tiden på norra sidan av koret. Exteriören är spånklädd och rödfärgad och ingången är via vapenhuset. En koringång finns även på s… Tidsprofil: 1710–1766. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.