ÖSTRA SKRUKEBY KYRKA

Verifierad identitet

ÖSTRA SKRUKEBY KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000404387. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1793–1794. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1793–1794.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Linköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN I slutet av 1800-talet påträffades en lockhäll till en s k eskilstunakista inmurad över kyrkans sydportal. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och kyrkogårdar i anslutning till sina gods och gårdar. Dessa första kyrkor uppfördes av trä. Den påträffade lockhällen indikerar därigenom att den nuvarande stenkyrkan kan ha föregåtts av en träkyrka. Den nuvarande kyrkan uppfördes av kalksten i mitten av 1100-talet, men dess medeltida utformning är inte helt klarlagd. Sannolikt bestod den äldsta kyrkobyggnaden av ett rektangulärt långhus med ett smalare kor med absid samt torn i väster. Tornet, som revs 1868, hade likheter med tornet på Kaga kyrka. Det var slankt med avtrappat murliv och en hög och smal spira. Det var troligen uppfört samtida med kyrkobyggnaden. Från långhusvinden kan man se en igenmurad rundbågig öppning som funnits m… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000404387. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000404387. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.