ÖSTRA KARABY KYRKA

Verifierad identitet

ÖSTRA KARABY KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548711. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1100-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1100–1199.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Eslöv · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkobyggnaden Östra Karaby kyrka uppfördes under romansk tid, de flesta byggnadsarkeologiska spåren pekar mot en tidpunkt kring sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. På 1200- eller 1300-talet valvslogs det två valvtravéer långa långhuset och något århundrade senare försågs även koret med valv. Från sent 1600-tal och framåt finns bevarade skriftliga källor som ger en bild av att kyrkan skötts väl och underhållits löpande. Till stor del rör kyrkans räkenskaper under 1700-talet underhåll av tak, murverk och klockstapeln, som nyuppfördes 1713. En ny predikstol installerades 1719 och året därpå ny bänkinredning. 1728 sägs vapenhuset ånyo ha uppmurats. Troligen har hela vapenhuset nybyggts detta år med nya murar, takstolar och yttertak. 1749 överfördes en altaruppsats från Reslövs kyrka som på 1630-talet hade skänkts av Tage Ottesen Thott på Näs (senare Trollenäs). Vid seklets mitt målades stora delar av interiören och den fasta inredningen om av målaren Christoffer Fischer. Utöver detta tillkom eller förändrades kyrkans fönsteröppningar vid flera tillfällen under 1700-talet. 1827 rymde inte längre kyrkan den ökande församlingen. Vapenhuset utnyttjades för åhörare och vissa sägs till och med fått följa gudstjänsten från utsidan stående vid fönstren. Eftersom en utvidgning av k… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548711. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000548711. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.