SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Ringsjön Sjöholmen, Västra str
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGSTUGAN
HistorikI anslutning till slottsparken, sydöst om slottet, ligger slottskyrkan från romansk tid och Borgstugan uppförd som bränneri före 1798. Borgstugan byggdes om till bostäder 1890 för anställda på godset. KÄLLA: Länsstyrelsen Malmöhus län, Byggnadsminnesförklaring, 1993-12-14. Tidsprofil: 1993–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borlunda kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkans murverk är uppfört på en grundläggning av natursten från den gamla kyrkan och består av gult tegel med bårder av rött tegel i av kryssförband. Ursprungligen var murarna fogade med cementbruk, men detta ersattes av kalkbruk 1929 då det svaga teglet tog skada av det hårda cementbruket. Stora delar av det ursprungliga teglet har succesivt ersatts av nytt tegel, vilket gett kyrkans fasader ett aningen flammigt uttryck. Samtliga byggnadsdelar vilar på en sockel av grå och rödaktig granit. I underkant med fönstren i långhus, korsarmar och absid löper en fris av rombiska röda tegel som ett pärlband runt kyrkan. En motsvar… Tidsprofil: 1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bosarps kyrka
HistorikUnder medeltiden låg Bosarps kyrka några hundra meter söder om den nuvarande kyrkan och bestod av långhus, lägre och smalare kor med absid i öster samt torn i väster. Under 1400-talet tillfogades ett vapenhus i söder. Den kraftigt ökande befolkningsmängden under 1800-talet ledde på många håll i landet, inte minst i Skåne, till att många medeltida kyrkor genomgick omfattande om- och tillbyggnader eller i många fall revs till förmån för nyuppförda kyrkor. Så skedde även i Bosarp där den romanska kyrkan revs 1867. Den nya kyrkan, som delvis restes med återvunnet byggnadsmaterial från den gamla kyrkan, ritades och uppfördes 1868 av byggm… Tidsprofil: 1914–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikBoningsdelen från 1866 har använts som mjölnarbostad och är uppförd i tegel. Invändigt består utrymmet av förstuga, kök, spiskammare och tre små rum. I köket finns en eldstad samt en vedspis av grov nitad plåt. De flesta väggarna är putsade och vitmelerade. Vinden är oinredd och har täckt norrgavel mot kvarndelen. Sedan kvarnen togs ur bruk har den stått orörd. Bostadsdelen användes under 1940-talet för att inkvartera lantarbetarfamiljer - företrädesvis hemlösa från trakten. Idag utnyttjas Bålamöllan endast som förrådsutrymme. Det äldre spåntaket har under 1970-talet täckts med ett plåttak, men finns bevarat under det nya. KÄLLA: Bes… Tidsprofil: 2003–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Eslövs kyrka
InteriörbeskrivningGenom huvudentrén i väster nås vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med kvadratiska svarta och vita viktoriaplattor. Väggarna har en sockel i rött tegel och ovan denna kvaderimitation. Väggarnas övre del är vitmålad. De norra och södra väggarna har vardera ett smalt fönster i djupa nischer samt dörrar till tornets trapphus. I öster leder en pardörr in i kyrkorummet. Fönster- och dörromfattningar är utförda i rött tegel. Taket är utformat som ett kassettak med profilerade bjälkar. Samtliga snickerier är färgsatta i gröna kulörer med accenter i rött. Tornets övre våningar inrymmer körrum, placerat bakom orgell… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESLÖVS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset består av flera sammanfogade huskroppar som är placerade i gatuhörnet Tempelgatan - Västerlånggatan. Fasaderna är av rött tegel och taken, vars utformning varierar mellan plan- och sadeltak, är täckta med tegel och plåt. Mot Västerlånggatan ligger en trevåningsbyggnad som tidigare fungerade som bostad åt häradshövding, tingsfiskal, vaktmästare och notarier. Den är utformad såsom de flesta bostadslängor från 1950-talet i tre våningar med högt sadeltak och regelbunden fönstersättning. De två entréerna är försedda med vindfång. Idag använder tingsrätten delar… Tidsprofil: 1998–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hammarlunda kyrka
InteriörbeskrivningKyrkan nås genom vapenhuset vars golv är belagt med rektangulärt gult tegel. Väggarna i öst och väst täcks av brädade förvaringsskåp målade i samma grå kulör som det brädade tredingstaket. I den södra väggen som är slätputsat och vitkalkad är två gravhällar uppställda. Den norra väggen utgörs av långhusets södra vägg och har frilagt murverk. Kyrkorummet nås via en fyllningsdörr i ek som sitter i en rundbågad sandstensportal med tympanonfält dekorerat med djurreliefer. Långhuset är indelat i tre travéer, där kryssvalv vilar på tresprångiga hörn- och sidopilastrar. Golvet är belagt med rött rektangulärt tegel i fiskbensmönst… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HARLÖSA DONATIONSHUS
HistorikSom en påminnelse om forna tider och den gamla kyrkbyn i Harlösa, ligger Harlösa donationshus kvar än idag på sin ursprungliga plats. Donationshuset uppfördes mellan åren 1823-24 av friherre Carl Gustav von Schwerin, som mellan 1805-55 var ägare av Hjularöds och Harlösa säterier. Huset skulle tjäna som ålderdomshem för säteriets underlydande. I friherre von Schwerins donationsbrev av år 1832 kan man läsa direktiv för hur ålderdomshemmet skulle drivas: "Det skall utgöra bostad för åtta fattighjon vilka erhåller underhåll som ska årligen i evärdeliga tider utgå av Hjularöds och Harlösa säterier". När donationshuset stod färdigt 1824 sk… Tidsprofil: 1823–1824. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HARLÖSA KYRKA
HistorikHarlösa kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka bestående av långhus samt ett lägre och smalare kor med halvrund absid. Stenkyrkan, som tros ha föregåtts av åtminstone en träkyrka, byggdes sannolikt i slutet av 1100-talet. Senare tillkom ett torn i väster och på 1300-talet ett vapenhus i söder. Kyrkorummet valvslogs troligen på 1400-talet, vilket även föranledde att nya fönster upptogs. Vid slutet av 1500-talet fick kyrkan en ny altaruppsats. 1641 tillverkade den namnkunnige bildhuggaren Jacob Kremberg den predikstol som ännu är bevarad i kyrkan. Runt samma tid anlades en sakristia söder om koret från vilken familjerna von Buchwalds… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Medborgarhus
HistorikEslövs Medborgarhus består av tre formmässigt distinkt åtskilda delar; den liggande foajén, den stående högdelen med kontor och den bågformade delen med samlingssalar. Foajén är Medborgarhusets huvudentré och öppning mot staden. Här ligger husets hjärta - ljusgården - från vilket kalkstensgolvets mönster utgår. Från foajén nås samtliga funktioner i huset; samlingssalar, restaurang, kontor och studielokaler. Källaren, utgrävd under hela byggnaden, fungerar som servicevåning åt hela huset. Byggnaden är en platsgjuten betongkonstruktion med utvändig isolering. Fasadmaterialet är syratvättad puts med vit marmorflis medan socklar, balustr… Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARHULTS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, fullbrett kor i öster, smalare kvadratiskt torn i väster, vapenhus i söder samt sakristia och pannrum i norr. Murverken är uppförda av rektangulära gråstenar, med inslag av sandstenskvadrar i vissa hörnkedjor. Korets och vapenhusets trappstegsgavlar är murade i tegel. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade och avslutas förutom på gavelfasaderna med en enkel putsad gesims i tegel under takfoten. Samtliga takfall frånsett tornet utgörs av sadeltak täckta med rött enkupigt tegel. Tornet har spånklätt tälttak där den övre delen täcks av falsad kopparplåt. I kyrkans rundbågiga fönsteröppnin… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARHULTS SLOTT
HistorikSkarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TROLLENÄS SLOTT
HistorikTrollenäs slott, som har medeltida ursprung, är beläget vid det näs som bildas av Saxåns sammanflöden. Borgens läge, omgivet av åslingorna och träskmark, hade fortifikatoriska fördelar. Slottet fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad under åren 1891-95. Exteriören är i det närmaste oförändrad sedan denna ombyggnation. Flera välbevarade rumsindelningar från denna tid finns bevarade. Trollenäs slott, som ursprungligen uppfördes på 1500-talet, är ett av Sveriges bästa exempel på ett slott i nyrenässans från 1800-talets senare hälft. Riksrådet Tage Ottesen Thott byggde under 1550-talet om och nyuppförde delvis slottet som var i t… Tidsprofil: 1891–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VATTENKVARN
HistorikKvarndelen är uppförd i olika tekniker bl.a. korsvirke, träplank och tuktad fältsten. De olika byggnadsteknikerna och materialen visar hur kvarnen förändrat utseende och byggts till under olika epoker. Bålamöllan har varit driven med hjälp av tre underfallshjul. Kvarnen har haft mycket stor kapacitet och har kunnat mala mjöl i industriell skala, även om den rent tekniskt hamnar i en pre/tidigindustriell kategori. Den kommersiella driften vid Bålamöllan upphörde 1905, men förmalning till hemmabruk fortsatte fram till ca 1917. Sedan kvarnen togs ur bruk har den stått orörd Kvarnen är i gott skick och endast små förändringar har gjorts… Tidsprofil: 2003–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Västra Strös medeltida kyrka uppfördes troligen vid slutet av 1100-talet. Till följd av 1800-talets kraftiga befolkningsutveckling kom merparten av de skånska landsortskyrkorna att antingen byggas ut kraftigt eller rivas till förmån för nybygge. I Västra Strös fall föll valet 1873 på det senare alternativet och fyra år senare stod den nya helgedomen färdigbyggd strax sydväst om den medeltida kyrkogården som idag fungerar som ödekyrkogård. Byggherre för nybyggnaden var friherren och kyrkans patronus, Nils Trolle på Trollenäs. Patronatsförhållandet bestod till 1922 då patronatsrätten upphävdes genom lag och sockenkyrkorn… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA KARABY KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Östra Karaby kyrka uppfördes under romansk tid, de flesta byggnadsarkeologiska spåren pekar mot en tidpunkt kring sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. På 1200- eller 1300-talet valvslogs det två valvtravéer långa långhuset och något århundrade senare försågs även koret med valv. Från sent 1600-tal och framåt finns bevarade skriftliga källor som ger en bild av att kyrkan skötts väl och underhållits löpande. Till stor del rör kyrkans räkenskaper under 1700-talet underhåll av tak, murverk och klockstapeln, som nyuppfördes 1713. En ny predikstol installerades 1719 och året därpå ny bänkinredning. 1728 sägs vapenhuset ånyo… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Östra Strö kyrka uppfördes under 1100- eller möjligen 1200-talet som en romansk kyrka med långhus och kor med halvrund absid i öster. Kyrkan var i sitt grundutförande sannolikt oputsad, med kvaderritsade fogar och hörnkedjor av kvaderhuggen sandsten. Redan under romansk tid putsades emellertid kyrkan och hörnkedjorna försågs med kimröksavfärgad kvaderimitation. Vissa källor gör gällande att ett brett västtorn ska ha funnits tidigt, möjligen redan från uppförandet. I kyrkans vård-och underhållsplan menar man dock att några belägg för detta påstående inte gått att finna. I en sockenbeskrivning daterad 1747 sägs kyrkan ha… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Abullahagen
Abullahagen är nature_reserve i Eslöv i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Billingemölla
Billingemölla är nature_reserve i Eslöv i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Billingemölla
Billingemölla är nature_reserve i Eslöv i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bosarps Jär
Bosarps Jär är nature_reserve i Eslöv i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Eslövs allmänning
Eslövs allmänning är nature_reserve i Eslöv i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Anderstorp
SGU registrerar platsen som nedlagt industrimineralbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: kaolinite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hultseröd
SGU registrerar platsen som nedlagt industrimineralbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: kaolinite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hultseröd N
SGU registrerar platsen som nedlagt industrimineralbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: kaolinite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Eslövs station
InteriörbeskrivningI stationsbyggnadens norra del låg ursprungligen ett postkontor. Denna byggnadskropp nybyggdes 1913. I dag är planlösningen i kontorets centrala och östra delar i stora drag bevarade även om en del förändringar gjorts. Få originalsnickerier finns dock bevarade. I den västra delen av byggnadskroppen finns endast fragment kvar av den äldre planlösningen. Denna del var inte tillgänglig vid dokumentationstillfället varvid det är osäkert hur mycket av originalsnickerier som finns bevarade. (Se vidare beskrivning i Byggnadsminnesbeslutet av 2003-11-18) KÄLLOR: Beslut - Övergång till byggnadsminne, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FD personalmatsal och signalverkstad
HistorikTegelbyggnaden som innehållit matsal för SJ:s anställda och signalverkstad visar två av den stora mängd funktioner som var knutna till stationsanläggningarna. KÄLLA: Byggnadsminnesbeslutet, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-11-18, Dnr 432-28712-03., Tegelbyggnaden som innehållit matsal för SJ:s anställda och signalverkstad visar två av den stora mängd funktioner som var knutna till stationsanläggningarna. KÄLLA: Byggnadsminnesbeslutet, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-11-18, Dnr 432-28712-03. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADA
21000000971324http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000971324Bebyggelse - byggnadESLÖV SKARHULT 13:36 - husnr 13LADALän: Skåne, Kommun: Eslöv, Landskap: Skåne, Socken: Skarhult , Stift: Lunds stift, Församling: Eslövs församlingNybyggnadsår: 1670 - 167013.373038863303698,55.80445227728581http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000971324http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000971324http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000971324RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADA
21000000971322http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000971322Bebyggelse - byggnadESLÖV SKARHULT 13:36 - husnr 14LADALän: Skåne, Kommun: Eslöv, Landskap: Skåne, Socken: Skarhult , Stift: Lunds stift, Församling: Eslövs församlingNybyggnadsår: 1670 - 167013.37332071256535,55.80381131019389http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000971322http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000971322http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000971322RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.