VÄSTRA TOLLSTADS KYRKA

Verifierad identitet

VÄSTRA TOLLSTADS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028710. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1840–1843. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1840–1843.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ödeshög · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan i Västra Tollstad var uppförd av sten under 1100- eller 1200-talet och bestod av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. Det är oklart om tornet uppfördes samtidigt med långhuset eller om det uppfördes något senare. Kyrkan är känd bl a genom avbildningar av Elias Brenner 1670. Brenner var konstnär och vandrade genom Östergötland och tecknade av kyrkor på uppdrag av det nyinrättade Antiqvitetskollegium. Teckningen visar att kyrkan vid det tillfället även hade ett vapenhus på södra sidan och en sakristia på korets norra sida. Tornet hade en ovanligt utformad påbyggnad, som synes vara av trä. Vid en biskopsvisitation 1783 ansågs kyrkan vara i för dåligt skick och utdömdes. Församlingen önskade i det längsta behålla sin kyrka och nybyggnadsplanerna drog ut på tiden. År 1827 ansökte de hos kungen att få bygga en ny kyrka på platsen för Alvastra klosterruin, vilket avslogs. Det beslöts då att den nya kyrkan skulle byggas på den gamla kyrkplatsen. Prästgården som var belägen i direkt anslutning till kyrkans västra parti tillät ingen förstoring av långhuset. Församlingen önskade dock behålla den nedre delen av det medeltida tornet som sakristia. Det innebar att den nya kyrkan förlad… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028710. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000028710. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.