SANKT NICOLAI KYRKA

Verifierad identitet

SANKT NICOLAI KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440160. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1100-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1100–1199.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Simrishamn · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikS:t Nicolai kyrka började byggas under 1100-talet och motsvarade då ungefär de östra delarna av det som idag utgör kyrkans kor. Koret, som än idag är intakt men delvis ombyggt, är murat i sandsten på en sockel av kalksten med rakt avslut i öster. Fasaderna var dekorerade med halvkolonner i kalksten vilka delade in fasaden i fält. När kyrkan år 1161 annekterades av Premonstratenserklostret i Thumatorp inleddes en ombyggnad enligt klostrets byggnadsideal. Detta är också det tillfälle då S:t Nicolai kyrka omnämns för första gången. I kyrkans östra gavel togs tre korfönster upp och en del av fasaddekorationerna i form av halvkolonner revs ner, och på södra fasaden ersattes de med ett vigvattenkärl. På södra fasaden murades också en rundbågig portal och små rundbågiga fönsteröppningar med omfattningar av bearbetad kalksten. Vid samma tid lades grundstenar till ett smalt långhus väster om den befintliga kyrkan. Av någon anledning ändrades planerna och tidigt på 1200-talet stod istället ett bredare långhus färdigt. Långhuset murades med sockel och hörnkedjor av kalksten, likt det äldre koret. I övrigt murades fasaderna med mångfärgad, bearbetad sandsten. Rundbågiga syd- och norrportar murades och fick bearbetade omfattningar av kalksten. Två små rundbågsfönster togs upp i norra… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440160. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440160. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.