ÖSTRA NY KYRKA

Verifierad identitet

ÖSTRA NY KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000119352. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1310–1320. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1310–1320.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Norrköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Det är mycket litet känt om Östra Nys medeltida kyrka. Den var uppförd av sten, men dess utformning är inte klarlagd. Kyrkan hade dock ett flertal högkvalitativa medeltida inventarier, däribland en S:t Olovsskulptur. Den har daterats till tiden 1310-20 genom dendrokronologi, d v s årsringsdatering. Den har stilistiska likheter med skulpturer i Linköpings domkyrka och anses ha tillverkats i samma verkstad och med anknytning till domkyrkohyttan. I kyrkan finns också ett altarskåp från 1400-talet med en sällsynt rik skulptural framställning och anses vara tillverkat i Lübeck eller i en av tyska hantverkare bildad verkstad i Östergötland. Motivet är sällsynt och föreställer S:t Annalegenden. Bland inventarierna finns delar av en medeltida dopfunt av grå kalksten. Delarna påträffades i en stensamling på prästgårdens tomt 1927. Lillklockan är gjuten 1522 av klockgjutaren Ulf Sonason i Skänninge. Det är oklart om den medeltida kyrkan ursprungligen hade ett torn eller om det tillbyggdes senare. Enligt en uppgift i Sveriges Bebyggelse nedtogs en klockstapel 1743. Några år senare, 1747, ombyggdes eller nybyggdes tornet och fick i stort sett den utformning det har idag. Det uppfördes av tegel från Stegeborgs slottsruin.… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000119352. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000119352. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.