ULRIKA KYRKA

Verifierad identitet

ULRIKA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000404380. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1710–1766. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1710–1766.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Linköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: Kungl Maj:t resolution med tillstånd om sockenbildning och att bygga en kyrka föll i januari 1736. Platsen för kyrkan var redan klar och bygget påbörjades omedelbart. Kyrkan var färdigbyggd på ett år och invigdes den 1 juni 1737. Kyrkan fick en snarast medeltida form. Den är uppförd av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutet kor. Sakristian fick en ovanlig placering på östra sidan. Den traditionella platsen för sakristian var vid den här tiden på norra sidan av koret. Exteriören är spånklädd och rödfärgad och ingången är via vapenhuset. En koringång finns även på södra sidan. Det branta sadeltaket är spåntäckt. En rad föremål skänktes till kyrkan från olika håll, bl a från drottning Ulrika Eleonora och hennes hovdam Emerentia von Düben. von Düben har bl a skänkt altartavlan som hänger över altaret, som är av trä. Altartavlan föreställer Kristus till bords i fariséen Simons hus och är målad av en okänd svensk mästare i början av 1700-talet. Predikstolen i barockstil skänktes till kyrkan 1745 och har ursprungligen varit i Västra Eneby kyrka. Kyrkorummet har den ursprungliga låga triumfbågeöppningen bevarad. Redan i mitten av 1750-talet var kyrkan för liten och en ny läktare uppfördes i väster. Läktarbarr… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000404380. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000404380. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.