SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “stenkyrkan”
Stenkyrkan
21000000989124http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000989124Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 2:30 - husnr 20StenkyrkanLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamlingNybyggnadsår: 1736 - 173615.589008957095736,56.10767455263353http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000989124http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000989124http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000989124RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARNARPS KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet. Arkeologiska undersökningar har dock visat på att en begravningsplats fanns redan innan den romanska stenkyrkan byggdes, eventuellt kring en nu försvunnen stavkyrka. Stenkyrkan hade ursprungligen en romansk planform med smalare kor. Troligen fi ck koret samma bredd som långhuset under senmedeltid och därigenom skapades en salkyrka i tidens anda. En uppgift fi nns om uppförandet av en sakristia 1426, men det är oklart varifrån denna är hämtad. 1655 togs en dörr upp i kyrkans västgavel och försågs med en qvist, samma år inrättades en läktare längs kyrkans norra långsida. Vid d… Tidsprofil: 1926–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOFTAHAMMARS KYRKA
HistorikÅr 1756 påbörjades byggandet av Loftahammars kyrka. Den nya stenkyrkan ersatte Hammars kapell, troligen byggt 1609 då Loftahammar fick egen präst. Stenkyrkan uppfördes nordväst om det gamla kapellet. Från kapellet återvändes ett antal brädor med dekormåleri. De återfinns idag i kyrkans i kyrkans yttertak och kan ses från kyrkvinden. Vem som gjorde ritningarna till den nya kyrkan är inte känt men de kan ha gjorts av byggmästare Peter Frimodig, Linköping, som var engagerad i arbete med kyrkan. I detta arbete deltog också murarmästaren P. Himmelstrand. Loftahammars kyrka fick namnet Stor amiralen Prints Carls kyrka och invigdes 1764 av… Tidsprofil: 1948–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DINGTUNA KYRKA
HistorikAv stiftets kyrkplatser räknas Dingtuna till en av dem med längst historisk kontinuitet. Vid den dåvarande tingsplatsen uppfördes troligen på 1000-talet den första kyrkan i trä, på 1100-talet ersatt med en liten stenkyrka med absid för koret, samt sakristia tillbyggd 1250-1300. Murverk efter första stenkyrkan finns under koret i dagens avsevärt större salkyrka, uppförd omkring 1300. Långhusets yttermurar fick redan då sitt nuvarande omfång. Mot söder fanns vapenhus och mot norr en tunnvälvd sakristia, smalare än dagens. Denna hade behållits från den tidigare kyrkobyggnaden. Kyrkan hade spånklätt sadeltak och högt sittande fönster. Öv… Tidsprofil: 1250–1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBY KYRKA
HistorikUrsprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatsper… Tidsprofil: 1874–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRAHEKYRKAN
HistorikMänsklig aktivitet har funnits på Visningsö sedan länge. Bland de fornfynd som gjorts där är det äldsta en trindyxa från perioden 3000-2500 f Kr. men en mer bofast befolkning tros kommit kring den senare delen av yngre stenåldern. På platsen för Brahekyrkan har fynd gjorts som pekar på en vikingatida boplats och en s.k. Eskilstunakista kan vara tecken på att det funnits en mycket tidig träkyrka här. Det äldsta arkivaliska belägget för att det funnits en kyrka på platsen härrör från 1167 då det finns noterat att kung Karl VII Sverkersson deltagit i en av kyrkans mässor. Den medeltida stenkyrkan fungerade som en av ön två församlingsky… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DAGSBERGS KYRKA
Fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor, som påträffats i kyrkan kan indikera att den första kyrkan på platsen var av trä. Den nuvarande stenkyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, vilket framkom vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes 1958 i samband med ombyggnaden av kyrkan. Kyrkan började sannolikt uppföras på 1100-talet med rektangulärt långhus och med smalare rakslutet kor. Strax därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Omkring mitten av 1300-talet förändrades kyrkan genom att det ursprungliga koret ersattes med ett nytt korparti av samma bredd som långhuset och med en spetsbågig fler… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Delsbo kyrka
HistorikUnder tidig medeltid uppfördes den första stenkyrkan i Delsbo, vilken var en liten rektangulär salskyrka med rakslutet kor, av den typ som var vanlig i hela Norrland vid denna tid. Kyrkan förlängdes sedan mot väster två gånger och fick därigenom en mycket långsträckt och smal form, cirka 40*8,5 meter. Kyrkobyggnaden försågs sedermera med en sakristia mot norr samt två tillbyggnader mot söder; ett vapenhus och den s.k. lillkyrkan. Under senmedeltiden försågs kyrkan troligen med tegelvalv som tillsammans med väggarna målades 1520 av kyrkomålaren Måns Gadh. Kyrkan blev med tiden allt trängre för den växande sockenbefolkningen och flera… Tidsprofil: 1892–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DREVS GAMLA KYRKA
HistorikDrevs socken är belägen nordost om Växjö, sydväst om sjön Örken. Norra och södra delarna av socknen är starkt kuperade, åker- och ängsmarken upptar bara en obetydlig del av områdets areal. Talrika fornlämningar visar att den på vattendrag rika bygden redan tidigt var bebodd. Drevs kyrka uppfördes i centrum av en gammal bygd. Den lilla romanska stenkyrkan är belägen på en höjd ovanför Drevsjön, vars strandlinje tidigare sträckte sig betydligt närmare 2 kyrkan. Drevs gamla kyrka är sannolikt uppförd under senare delen av 1100-talet eller första hälften av 1200-talet, viket gör den till den äldsta bevarade kyrkan i Kronobergs län. Under… Tidsprofil: 1624–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DÖRBY KYRKA
HistorikDen äldsta delen av kyrkan uppfördes under första hälften av 1200-talet. Under Kalmarkriget 1611 brändes kyrkan och vapenhus, sakristia och klockstapel brann ned. År 1625 reparerades koret och vapenhuset och försågs med nya valv. Under andra hälften av 1700-talet breddades hela kyrkan, förlängdes åt öster och försågs med ett fullbrett kor. Därmed hade kyrkan i det närmaste fått dagens utseende. Bakgrund Dörby kyrka uppfördes troligen under första hälften av 1200-talet och omnämns första gången år 1242. Den uppfördes som en ersättning för en tidigare träkyrka. Stenkyrkan hade ett rektangulärt långhus och ett smalare och lägre rakslute… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAGNEFS KYRKA
InteriörbeskrivningI långhuset påträffades ett lösfynd av en trolig senmedeltida taktrobräda. Brädan ligger upplagd vid sidan av gångbryggan i östra delen nära södra takfallet. Det är sannolikt att den bevarade brädan på vinden härrör från 14- eller 1500-talet. Enligt karaktäriseringen lär den första stenkyrkan ha uppförts på 1400-talet. Delar av dess murverk ingår i dagens murar. Kring 1400-talets slut eller vid 1500-talets början utvidgades kyrkan., Kyrkorummet fick sitt tunnvalv i samband med ombyggnaden på 1770-talet. Valvet är något spetsbågigt och indelas i travéer genom breda gördelbågar spända mellan långväggarnas pelare. Mellan vägg… Tidsprofil: Cirka 1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HARLÖSA KYRKA
HistorikHarlösa kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka bestående av långhus samt ett lägre och smalare kor med halvrund absid. Stenkyrkan, som tros ha föregåtts av åtminstone en träkyrka, byggdes sannolikt i slutet av 1100-talet. Senare tillkom ett torn i väster och på 1300-talet ett vapenhus i söder. Kyrkorummet valvslogs troligen på 1400-talet, vilket även föranledde att nya fönster upptogs. Vid slutet av 1500-talet fick kyrkan en ny altaruppsats. 1641 tillverkade den namnkunnige bildhuggaren Jacob Kremberg den predikstol som ännu är bevarad i kyrkan. Runt samma tid anlades en sakristia söder om koret från vilken familjerna von Buchwalds… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Idenors kyrka
HistorikNär den första stenkyrkan i Idenor uppfördes är inte känt, men den nuvarande kyrkobyggnadens äldsta delar kan ha tillkommit under 1100- eller 1200-talet. Uppgifter finns dock om att kyrkan invigts 1306 till S:t Marias ära, men detta årtal skulle möjligen kunna datera en återinvigning. Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av liggande timmer, som enligt en dendrokronologisk undersökning, dvs årsringsdatering, daterats till 1250. Under 1400- eller 1500-talet uppfördes en ny kyrka av sten med återanvändning av delar från träkyrkans takkonstruktioner i bl a gavelrösten och remstycken. Trägavlarna visar, enligt uppgift, spår efter utvändig spånbeklädnad och östra gaveln har varit tjärad. De sekundärt använda väggbjälkarna och takbrädorna har rester av målningar. Målningarna anses vara utförda av den s k Risingemästaren eller någon av hans efterföljare och kan dateras till tiden 1430-1450. Stenkyrkan uppfördes… Tidsprofil: 1430–1450. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLUNGA KYRKA
HistorikKällunga kyrka stammar från 1100-talet och har kvar betydande delar av den romanska kyrkan i långhusets västra del. Långhusets ursprungliga avslutning i öster var att döma av hörnstenarna rak. Det har också konstaterats att det fanns en ingång på södra sidan. Delar av gamla eksyllar har hittats vid golvarbeten i kyrkan som gett stöd för teorin att en träkyrka kan ha varit uppförd på platsen före stenkyrkan. Dopfunten från 1200-talet är fortfarande i bruk. 1718 beordrade dåvarande biskopen Jesper Swedberg att gravsättning i kyrkan måste upphöra eftersom stanken från gravarna orsakat att man tvingats ställa in gudstjänster. 1796 tillko… Tidsprofil: 1500–1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLKYRKA KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Troligt är att den första kyrkan i Lillkyrka var en träkyrka som uppfördes i tidigkristen tid. Enligt Erik Lundberg, professor i arkitekturhistoria, kan Lillkyrka ha varit centrum för den kristna missionen i dessa trakter. Den första stenkyrkan uppfördes i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet, varav hela långhuset samt norra korväggen återstår. Den tillhörde den vanligaste typen av romanska kyrkor i Östergötland med rektangulärt långhus och smalare absidkor med sydportal och ett litet högt placerat fönster i söder. En bevarad skulpterad nockbjälke visar att takstolen ursprungligen var öppen. I början av 13… Tidsprofil: 1864–1867. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Njutångers kyrka
HistorikKyrkan är huvudsakligen murad av gråsten och består av ett rektangulärt långhus med vidbyggd sakristia i nordost och vapenhus i sydväst. Av den äldsta stenkyrkan, uppförd under 1100- eller 1200-talet, är huvuddelen av långhuset bevarad. Från denna tid finns även de ursprungliga takstolarna och taktron kvar i västra delen av långhuset. Vid en ombyggnad under 1400-talet utvidgades koret till samma bredd som långhuset och sannolikt tillfogades även sakristia och vapenhus. Även från denna tid finns takstolar och taktro bevarade. Kyrkans vitputsade murar och spånklädda tak har fortfarande kvar sin medeltida resning. Vapenhusets tak kröns… Tidsprofil: 1928–1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORMLÖSA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Det saknas en närmare datering av när den medeltida kyrkan uppfördes i Normlösa. Troligen är den byggd under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Den kan ha föregåtts av en träkyrka. I vapenhuset förvaras nämligen fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor. De brukar förknippas med de tidiga kyrkor, som byggdes i trä. Inga spår av en sådan kyrka har dock hittats i Normlösa. Stenkyrkan uppfördes i kalksten, men det är inte känt hur planlösningen såg ut. Vid en arkeologisk undersökning hittade man delar av långhusmurarna, men det gick inte att avgöra korets ut… Tidsprofil: 1766–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ODENSVI KYRKA
HistorikOdensvi kyrka uppfördes 1774-76 av murarmästarn Jonas Zachrisson och byggmästaren Eric Ek(e)lund. Som förebild användes närmast Döderhults kyrka, tidigare uppförd av dessa. Det är oklart vem som utfört ritningen till byggnaden och endast en detaljritning av långhusfasaden finns idag bevaras. Den nya kyrkan ersatte en medeltida kyrka vilken låg ungefär på samma plats. Uppgifterna om den gamla kyrkan är knappa men man vet att den i slutet av 1500-talet hade vapenhus och sakristia av trä och att taket var spånklätt. 1687 uppfördes ett nytt kyrktorn och några år senare byggdes en ny klockstapel. En karta från 1773 visar att stenkyrkan va… Tidsprofil: 1774–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORLUNDA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKAN Fragment av sk Eskilstunakistor från 1000-talet indikerar att det har funnits en ännu äldre kyrka än den medeltida stenkyrkan på kyrktomten. Den medeltida kyrkan var byggd under 1100-talets senare del av kalksten med långhus, smalare kor och halvrund absid samt ett torn i väster som troligen var byggt något senare. Vapenhuset och sakristian tillkom senare och var byggda av gråsten och tegel. Taken var täckta av stavspån. Invändigt var kyrkan valvslagen och dekorerad med medeltida målningar. I slutet av 1800-talet ansågs den medeltida kyrkan för liten för den växande församlingen… Tidsprofil: 1988–1989. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Porthus
HistorikByggnaden var tidigare vapenhus till den gamla stenkyrkan som uppfördes 1642. Möjligen är vapenhuset också från denna tid men har byggts åtminstone till viss del av äldre, återanvänt virke. En dendrokronologisk datering visade att virke från 800-talet ingår i timmerkonstruktionen. När kyrkan revs 1905 sparades vapenhuset av kantor Sven Wängqvist, som först gjorde ett privat sockenmuseum av det, varpå det ställdes under decennier vid Säveholm och sedan på skoltomten, innan det slutligen donerades till församlingen vid hans pension. Vapenhuset ställdes vid kyrkogårdens norra kant, där det står kvar idag. Tidsprofil: 1642. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RUNSTENS KYRKA
HistorikBakgrund 1822 byggdes en salkyrka i Högsrum intill ett medeltida torn. Kyrkan gjordes i huvudsak efter ritningar gjorda 1821 av Carl Gustav Blom Carlsson. Denna kyrka kom att bilda mönster för många kyrkor på Öland, även för kyrkan i Runsten. Den nyklassicistiska stenkyrkan i Runsten uppfördes 1835-36 av byggmästare Gustav I. Rudwall, Kalmar och ersatte då en, flera gånger ombyggd, medeltida klöv-sadelkyrka. Ritningarna till den nya kyrkan hade upprättats av Nils I Löfgren med Högsrums kyrka som förebild och blivit omarbetade av Johan Carlberg vid Överinten-dentämbetet. Vid uppförandet frångick man den fastställda ritningen enligt vi… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA BIRGITTAS KAPELL
HistorikByggnadsår 1960-63, arkitekt Erik Gunnar Asplund och Sven Ivar Lind, byggherre Skövde krematoriebyggnadskommitté.År 1938 fick arkitekt Gunnar Asplund uppdraget att rita Skövdes krematorium. Kyrkogårdarna spelade en stor roll i Asplunds arkitektgärning, och började med Skogskyrkogården i Stockholm redan 1915. Skövde krematorium skulle bli ett av hans sista verk, då han gick bort 1940, och det blev professor Sven Ivar Lind som slutförde arbetet efter Asplunds ritningar. Detta skedde dock först 1960.Kapellet är uppfört av kalksten med brant tak av skiffer, en anknytning till den medeltida stenkyrkan. Dess placering på en höjd mellan for… Tidsprofil: 1960–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIBBARPS KYRKA
HistorikSibbarps kyrka är uppförd på medeltiden, troligen omkring 1200 och byggd av gråstensblock. Stenkyrkan hade då ett vapenhus på söderfasaden. Kyrkan är byggd i romansk stil med ett rektangulärt långhus och ett smalare kor med tresidig avslutning. Ursprungligen var koret rakavslutat. Fönstren är rundbågefönster och taken täckta med skiffer. 1833 förlängdes det korta koret med en 6 meter lång förlängning utförd av tegel. 1876 vid en större renovering genomgick kyrkan omfattande förändringar. Bl a revs det medeltida vapenhuset på södra sidan och ersattes med ett fönster. Vidare ersattes spåntaket med ett tegeltak. I samband med detta öppn… Tidsprofil: Cirka 1200. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
skanörs kyrka
HistorikStenkyrkan har eventuellt föregåtts av en träkyrka. Gravar är hittade på kyrkogården som är äldre än stenkyrkan. Kyrkan byggdes sannolikt i början av 1200-talet som en typisk romansk kyrka med långhus och lägre, smalare kor. Kyrkan hade små högt sittande, rundbågiga fönster och en nord- och sydportal i långhuset. Skanör kyrka är helgad åt S:t Olof. Med handelns uppsving på 1300-talet behövde kyrkan byggas ut. Västväggen på långhuset revs och långhuset förlängdes med två travéer västerut som försågs med spetsbågiga fönster. Förmodligen valvslogs kyrkan i samband med förlängningen. Den nya gaveln dekorerades med trappgavel med blinderi… Tidsprofil: 2004–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEDEVI KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Vid en arkeologisk undersökning 1993 i samband med mögelsanering under långhusets golv påträffades spår efter en träkyrka. Fynden bestod av en syllstensrad och ett fragmentariskt trägolv. Detta lager kunde dateras genom ett mynt, en brakteat, från 1200-talets början. Dessutom framkom en bevarad väggstock med målningsrester, vilken genom dendrokronologisk provtagning också har daterats till 1200-talets början. I slutet av 1400-talet byggdes en stenkyrka runt omkring den äldre timmerkyrkan, som därigenom kunde användas under byggnadstiden. Stenkyrkan saknade torn och hade e… Tidsprofil: 1745–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SPANNARPS KYRKA
HistorikSpannarps kyrka är troligen ursprungligen uppförd på 1200-talet och delar av den medeltida stenkyrkan, ursprungligen med romansk planform, torde ingå i den nuvarande kyrkans västra del. Kyrkan har byggts om och till i omgångar. En större ombyggnad utfördes på 1600-talets förra hälft. Kyrkans inredning är från 1600-talet och framåt. Altaruppsatsen är från 1673 och predikstolen är troligen samtida, de konserverades 1936. År 1771 försågs kyrkan med brutet takfall och fönstren gjordes större. Åren 1821-24 genomgick byggnaden en omfattande ombyggnad, efter ritningar av arkitekten Samuel Enander. Det äldre koret, som var smalare och rakt a… Tidsprofil: 1821–1824. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENÅSA KYRKA
HistorikNär Stenåsa kyrka renoverades 1956 hittade man under kyrkans golv resterna av en träkyrka med lergolv som daterades till 1000-talet. Detta var den första kyrkan på platsen. I mitten av eller möjligen i slutet av 1100-talet ersattes träkyrkan av en stenkyrka. Under 1200-talet byggdes stenkyrkan ut så att den blev dubbelt så lång som den ursprungliga byggnaden. Under 1700-talet och början av 1800-talet ökade befolkningsmängden i socknen. Den gamla medeltidskyrkan blev trång. År 1831 stod en ny kyrka klar som hade byggts som ett skal utanför den medeltida kyrkan. Ritningarna gjordes av Samuel Enander. Tre byggmästare, P.Isberg, P. Ekhol… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KÖPINGE KYRKA
HistorikProfessorn och medeltidsarkeologen Jes Weinberg gjorde 1990 en utförlig beskrivning och historik över Stora Köpinge kyrka. Den nedan presenterade byggnadshistoriken bygger i stora delar på hans artikel. Stora Köpinge har en komplicerad byggnadshistoria med murverk från vitt skilda perioder. Kyrkan uppfördes av Köpingesandsten och kalktuff sannolikt under 1100-talets början med långhus med smalare kor med sannolikt ursprungligen rakt avslut. Stenkyrkan kan ha föregåtts av en träkyrka, vilket tidigmedeltida gravar som påträffades omedelbart norr om kyrkan skulle kunna indikera. Inga spår av den har dock påträffats vid arkeologiska unde… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.