ARBY KYRKA

Verifierad identitet

ARBY KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442671. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1874–1950. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1874–1950.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Kalmar · Kalmar län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikUrsprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatsperson. För ett tidigt inflytande av en betydelsefull person talar även utformningen av dopfunten och triumfkrucifixet. Ursprungligen hade både torn och långhus entréer i söder. Förutom dessa hade kyrkan fyra fönsteröppningar på den södra sidan och en på den östra. Norrfasaden saknade helt öppningar och det var först under 1700-talet som öppningar togs upp där. Kyrkor från tidigt 1100-tal hade ofta öppningar åt norr. Under medeltiden utvecklades dock tron på att det onda kom från norr vilket gjorde att norrsidorna ofta helt kom att sakna öppningar åt norr. I slutet av 1700- talet förstorades den södra fasadens fönster och i samband med detta byg… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442671. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442671. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.