GAGNEFS KYRKA

Verifierad identitet

GAGNEFS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442369. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1500. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1490–1510.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Gagnef · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

InteriörbeskrivningI långhuset påträffades ett lösfynd av en trolig senmedeltida taktrobräda. Brädan ligger upplagd vid sidan av gångbryggan i östra delen nära södra takfallet. Det är sannolikt att den bevarade brädan på vinden härrör från 14- eller 1500-talet. Enligt karaktäriseringen lär den första stenkyrkan ha uppförts på 1400-talet. Delar av dess murverk ingår i dagens murar. Kring 1400-talets slut eller vid 1500-talets början utvidgades kyrkan., Kyrkorummet fick sitt tunnvalv i samband med ombyggnaden på 1770-talet. Valvet är något spetsbågigt och indelas i travéer genom breda gördelbågar spända mellan långväggarnas pelare. Mellan väggpelarna bildas tvärriktade stickkappor som mynnar ut i tunnvalvet. Valvet har utsmyckning av stucklister som bildar fält i valvryggen. Valv och väggar är vitlimmade men på 1910-talet var pelarna fortfarande avfärgade i tegelrött. I samband med restaureringen på 1960-talet fodrades väggarna med ett skikt av lättbetongsten som fick ett tunt putsskikt. Avsikten var troligen att förbättra kyrkorummets isolering. Åtgärden har medfört en framskjutning av väggytorna i och vid fönsternischer, pelare, vindfång m.fl. platser. Materialens skillnader i kapillaritet har med tiden medfört framträdandet av murfogningen, vilken bildar ett rutnätsmönster i pu… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442369. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442369. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.