Njutångers kyrka

Verifierad identitet

Njutångers kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444672. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1928–1929. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1928–1929.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Hudiksvall · Gävleborgs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkan är huvudsakligen murad av gråsten och består av ett rektangulärt långhus med vidbyggd sakristia i nordost och vapenhus i sydväst. Av den äldsta stenkyrkan, uppförd under 1100- eller 1200-talet, är huvuddelen av långhuset bevarad. Från denna tid finns även de ursprungliga takstolarna och taktron kvar i västra delen av långhuset. Vid en ombyggnad under 1400-talet utvidgades koret till samma bredd som långhuset och sannolikt tillfogades även sakristia och vapenhus. Även från denna tid finns takstolar och taktro bevarade. Kyrkans vitputsade murar och spånklädda tak har fortfarande kvar sin medeltida resning. Vapenhusets tak kröns av en dekorativt skuren kam av trä, enligt inskription utförd 1683. De befintliga fönsteröppningarna i söder och på västra gaveln, väsentligt större än medeltidens smala öppningar, togs enligt bevarade handlingar upp vid 1700-talets början. De två fönsteröppningarna i norr kan vara upptagna senare. Eventuellt härrör även fasadens klassiserande hörnlisener och takfot från 1700-talets början. Från 1700-talets mitt till nutid har exteriören genomgått måttliga förändringar och främst underhållits avseende puts och kalkavfärgning, ommålning av trädetaljer, samt byte och tjärning av takspån. Hängrännor, stuprör och plåtavtäckningar tillkom 1928-29.… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444672. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444672. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.