NATIONELLT TEMASPÅR · Skyddad och värdefull bebyggelse
Det byggda Sverige
Miljöer, byggnader och anläggningar som visar hur Sverige har formats, använts och förändrats.
ETT LAGER · MÅNGA REGIONALA SAMMANHANG
Nationell överblick utan att platta till skillnaderna.
Spåret återanvänder BBRB-identiteter efter den förseglade dedupliceringen. Inga arkivrader eller registeridentiteter ändras.
Arjeplogs kyrka (Sofia Magdalena kyrka)
InteriörbeskrivningKyrkorummet är helt öppet men erbjuder ändå, genom växlande rumshöjder, fönstersättning och pelare, små rum i det stora. Korshörnens små utbyggnader har en skala och fönstersättning som minner om burspråk. Efter ombyggnaden 1899, då korsarmarnas väggar skars av för de små utbyggnaderna, bärs korsmittens valv upp av fyra kraftiga runda pelare. Över korsmitt och vardera korsarmen spänner blåmålade kupolvalv som är neddragna i hörnen. Kvartsvalven över hörnens utbyggnader kantas av textband. Koret i västra korsarmen ligger ett steg över långhuset och hela kyrkan har ett fernissat trägolv medan tak och väggar är klädda med liggande panel av pärlspontade bräder. Fönstren är infattade i kraftiga, utsirade ramverk som även innesluter bröstningen, där panelen lagts i rombiskt mönster. Korets väggar har en rikare utsmyckning med rombiska fält, arkadfriser och målade akantusfriser. Vid en restaurering kring 1970 fick kyrkorummet och inredningen sin nuvarande färgsättning och sakristian byggdes till. Kyrkans stora malmkronor kompletterades med de för arkitekten, Bertil Franklin, karaktäristiska låga mässingsarmaturerna. Altartavlan som föreställer nattvarden har nyklassicistisk aedicula och kartusch i rokoko. Den femkantiga altarrundeln har genombrutet arkadmotiv och direkt framför altarrundeln ligger tre gravhällar av fjällskiffer, daterade 1647-1651, till minne av pr…
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningKontors- och laboratoriebyggnad uppförd av Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Huset har 4 utbyggnadsepoker. Den första delen började uppföras i slutet av 1940-talet och den sista i början av 1970-talet. Byggnaden är i följande beskrivning uppdelad i sina 4 byggnadskroppar; 2a, 2b, 2c och 2d. Byggnaden bevarar sin ursprungliga karaktär från respektive utbyggnadsepok. 2a: Kontors- och laboratoriebyggnad i 8 våningar med källare, uppförd i slutet av 1940-talet. Byggnaden är en tillbyggnad mot väst av den ursprungliga huvudbyggnaden (husnr 5) från slutet av 1930-talet. På södra långsidan finns ett utstickande torn av betong i 16 våningar. SOCKEL: Grön slätputs. FASAD: Sprutputs med ritsar, grå mot syd och gul mot nord. Tornet har fasader av obehandlad gjuten grå betong. ENTRÉ/DÖRRAR: Tornet har ett snett utskjutande glasat entréparti av lackad ek med ett kopparklätt sadeltak. Dörren är utbytt till en glasad av silvereloxerad aluminium. Mot norr finns ett likadant men något bredare och rakt utskjutande entréparti med en pardörr av silvereloxerad aluminium. FÖNSTER: 2-luftsfönster av vitmålat trä med en högt placerad tvärpost. Grönvitrandiga markiser. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL: Husets östra del har en portik i nordsydlig riktning. 2b: Kontorsbyggnad i 13 våningar med souterräng, uppförd som direktionsbyggnad i slutet av 1950-talet. Byggnaden är en tillbyggnad mot väst av…
ANDERS OLSGÅRDEN
HistorikAnders Olsgårdens mangårdsbyggnad är uppförd av timmer i två våningar och har fem fönsteraxlar samt brutet plåtklätt tak. Huvudfasaden pryds av en mindre frontespis. Huset är opanelat utom på nordfasaden, som är locklistpanelad, och rödfärgat. På södra skorstensstocken finns årtalet 1835. Förstugukvisten är av senare datum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
ALLA HELGONA KYRKA
21400000440901http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440901Bebyggelse - byggnadNYKÖPING ÖSTER 1:16 - husnr 1ALLA HELGONA KYRKALän: Södermanland, Kommun: Nyköping, Landskap: Södermanland, Socken: Nyköping , Stift: Strängnäs stift, Församling: Nyköpings församlingNybyggnadsår: 1200 - 129917.01643158666524,58.75133473138554http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440901http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440901http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440901RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
"KLOSTRET"
HistorikTidigare trodde man att denna byggnad var medeltida och liksom uthusbyggnaden vid nuvarande biskopsgården ingått i det på 1280-talet grundade Franciskanerklostret. Senare forskning har emellertid givit vid handen att "Klostret" sannolikt i stället uppförts som prästgård på 1500-talet. Efter restaurering 1737 fungerade byggnaden som spannmålsmagasin m.m. "Klostret" kom 1911 i domkyrkans ägo för att därefter nyttjas som materialbod. Byggnaden restaurerades 1964 och är nu av länsmuseet inrättat som museum över kyrklig stenskulptur. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
ADELÖVS KYRKA
ExteriörbeskrivningAdelövs kyrka hör till de nyklassiska kyrkorna som i stort antal uppfördes på den svenska landsbygden, oftast istället för en medeltida föregångare som för det mesta revs i samband med kyrkobygget. Ritningarna gjordes av Överintendentsämbetet i Stockholm och många kyrkor fick därför mer eller mindre samma utseende över hela landet. Adelövs kyrka skiljer sig dock på några punkter. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning på sedvanligt sätt med kor i öster och ingång i väster. Däremot är det ovanligt att tornet placerats i öster som i Adelövs fall. Överst kröns tornet av en lanternin med guldförgyllt kors. Mittpartierna av långhusets sidor markeras av framspringande risaliter med rundvälvda portaler. Bygget var tydligen kantat av problem och fördröjningar, om det är det som är anledningen till att murverket består av gråsten upp till fönsterkarmen och sen däröver skiftar till tegel är osäkert. Fasaderna är spritputsade med slätputsade risaliter, fönsteromfattningar och listverk samt tornets övre del. Färgsättningen i ljust gult och vitt är en rekonstruktion av äldre färgsättning, vit kalkavfärgning på de slätputsade partierna och ljusgult på de spritade partierna. Sockeln är också spritputsad, avsatt med en liten hålkälslist upptill och avfärgad i ljusbrunt. Taket är ett sadeltak som är lagt med skivtäckt och svartmålad plåt, ursprungligen spåntäckt. Innifr…
ALVESTA STATIONSHUS
HistorikStationshuset i Alvesta byggt 1905 är ett exempel på en mycket välbevarad jugendbyggnad. Byggnaden knyter starkt an till för tiden rådande arkitekturideal och den kan ses som exempel på de mer särpräglat utformade stationsbyggnader, som började uppföras efter sekelskiftet år 1900, då man i högre grad lämnade typhusritningarna. Byggnaden har en välbevarad exteriör och delar av interiören - främst väntsalen - är också välbevarade. Det ritades av Folke Zettervall, som var chefsarkitekt vid SJ mellan 1895 och 1931. Byggnaden är uppförd i två våningar i tegel och puts med valmat tak och omväxlande jugendarkitektur. Byggnaden vilar på en delvis hög sockel av granit. Bottenvåningen har teglet synligt medan övervåningen är putsad och avfärgad i en ljus kulör. Fönsterpartierna har omväxlande storlek och form. Gemensamma drag är tättspröjsade fönsterbågar och välvda överdelar med omfattningar i tegel. Stationshuset rustades upp utvändigt 1991. Den ursprungliga gångbron över spåren med direkt anknytning till byggnadens övre väntsal togs då bort då den bedömdes komma i konflikt med de snabbare tågen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2003-05-21, Dnr 432-2406-03.
"Gamla kapellet" på Nya kyrkogården.
ExteriörbeskrivningKapellet är uppfört med ett rektangulärt långhus med ett smalt, tresidigt korutsprång i öster. I väster finns en portik med fyra kolonner samt en i fasaden indragen ingång till kapellet. Pardörr av trä vid ingången. Vid portiken finns steg av kalksten. Fasaderna är klädda med förvandringspanel förutom i gavelröstet i väster som har en stående panel. Fasaderna är målade i mörkbrun kulör. Kolonnerna är målade i vitt. Kapellets sadeltak är lagt med tjärat träspån. Mindre fönster finns i norra och södra fasaden. Båda har gultonat glas i blyspröjs. Ovan korutsprånget i öster finns ett lunettfönster med klart glas i blyspröjs. Hängrännor och stuprör av koppar. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.
ADA BLOCKS HUS
HistorikKAPLANEN 6 - Bebyggelsen utgörs idag av två hus, det ena är ett bostadshus i fastighetens nordöstra del bestående av två sammanbyggda medeltida stenhus, och det andra är ett uthus väster om huvudbyggnaden. Den större byggnadskroppen står med gaveln mot Södra Kyrkogatan och är bevarat till ursprunglig höjd medan den mindre, som är sammanbyggd med den större, har medeltida murverk i två plan. I förteckningen anges att tomten bestod av ett stenhus med stall och lada, gårdsrum och trädgård. Fastigheten var bebyggd med ett stenhus i två våningar, ett sten- och korsvirkeshus, en lada, ett stall och ett kohus. Det är oklart var på fastigheten byggnaderna stod, men sannolikt var ett av stenhusen det som idag finns på fastigheten. Bostadshuset som härrör från 1200-talet, består av två byggnadsdelar. Dess östra del ligger med gaveln mot Södra Kyrkogatan och har två våningar med dubbla vindsplan, varav det ena är inrett. Mot den östra delens sydvästra hörn är den andra byggnadsdelen placerad. Den delen har en våning med inredd vind. Byggnaden är uppförd under medeltiden och kvarstår idag till stora delar i full höjd. Huset är uppfört i kalksten med slätputsad fasad. De båda byggnadskropparna täcks av ett tegelbelagt sadeltak. Ada Blocks hus, uppkallat efter fastighetens ägarinna i mitten av 1900-talet, utgör med sin till stora delar mycket välbevarade ålderdomliga karaktär en av…
AMIRALITETSKYRKAN, ULRICA PIA (K0018.552)
HistorikAmiralitetskyrkan Ulrica Pia är en "stenkyrka byggd av trä" Kyrkan är Karlskronas första och är egentligen ett provisorium som skulle ha ersatts av en stenkyrka. Byggnaden är en del av världsarvet. Ulrica Pias läge och träkonstruktion tyder på att kyrkan var tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att man skulle uppföra en stenkyrka vid Amiralitetstorget. Man vet inte säkert vem som ritat kyrkan, men Erik Dahlberg kan vara arkitekten. Grundplanen är ett kvadratiskt mittskepp och har fyra längre sidoarmar. Taket bärs upp av fyra pelare som tvingas samman av fyra bjälkar. Timret som kyrkan är byggd av har forslats till Sverige från Riga. Under 1800-talet, när man insåg att det inte skulle vara möjligt att ersätta Ulrica Pia med den stenkyrka som man planerat, målades kyrkan gul för att se ut som en stenkyrka. Idag är Ulrica Pia rödmålad igen och renoverades invändigt 1985 och utvändigt 2001. Kungliga Karlskrona Amiralitetsförsamling har kvar banden till de marina förbanden i staden. Församlingens kyrkklockor är upphängda i Klockstapeln vid Amiralitetstorget och sedan 1986 även i kyrkans lanterin. Klockstapeln var från början örlogsvarvets vällingklocka och en del av F.H. af Chapmans ambition att effektivisera arbetet genom att bland annat mäta arbetarnas tid. KÄLLA: Fortifikationsverket, http://www.fortv.se/
ARRIE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två mindre fönster i söder. På golvet ligger ursprungliga svarta och beige cementplattor i diagonalt mönster. Väggarna är putsade och vitmålade med alltför tät färg som flagnat. Taket är ett brunmålat kassettak av trä. Två grå ramverksdörrar i norr leder till torntrappa och till elcentral under trappan. Dörrarna har tidigare varit ekådrade som alla övriga snickerier. Mot söderväggen står två gravstenar från 1700-talet som legat i golvet i den gamla kyrkan. Vapenhuset är möblerat med äldre bänk, bord för broschyrer och ursprungliga klädhängare med järnkrokar på bräda på väggen. En oljemålning på väggen visar den gamla kyrkan, skolorna och prästgården. En ekådrad pardörr av ramverk och fyllningar leder till kyrkan. Kyrkorummet består av ett enskeppigt långhus och ett upphöjt smalare kor i öster och en orgelläktare i väster. Slutna ekådrade bänkar med trappgavlar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggen och står även under orgelläktaren. Långhuset är välvt med tre stycken spetsbågiga vita kryssvalv. Ribborna med kvadratiskt snitt vilar på tresprångiga pilastrar med kapitäl med dekorativt mönster. I taket hänger två kristallkronor och på väggarna hänger mässingslampetter. De höga smala fönstren sitter högt. Fönsterbänkarna sluttar kraftigt. Väggarna är målade med imit…
APELVIKSHÖJDS KYRKA
InteriörbeskrivningHELHET- Apelvikshöjds kyrka och församlingshem har en planlösning enligt följande. Mot gården i norr ligger entrén med kyrktorg i öster och kapprum i väster samt mellanliggande korridor/hall. Från entré- och torgdelen i öster nås kontors- och förrådsutrymmen i nordöstra armen, kyrkorummet i öster - skilt från torget med vik-/skjutbara dörrar - sakristian i sydöstra armen och samlingssalen i mittpartiet mot söder. Från entré- och kapprumsdelen i väster nås köket i sydvästra armen, ett grupprum i sydvästra armen, toalettutrymmen, förråd och barngrupprummen i nordvästra armen. KYRKSAL- GOLV- Kalksten, rödbrunviolett kulör. Rektangulärt format. Förskjutna skarvar. Tunn fog i ljus, brungrå kulör. I mittgången ligger stenarna i Ö-V riktning och för övrigt ligger golvet i N-S riktning. Golvlist av trä, tunn, låg, platt. Täckmålad i vit kulör. VÄGG- Skivmaterial. Sprutmålat med tjock färg i stänkstruktur. Vit kulör. Rektangulära galler över varmluftsaggregat under fönsterpartierna och utefter väggarna, i västra väggen 8 st. Sydöstra hörnet i koret är brutet och har ett fönsterparti från golv till tak - se fönster. DÖRRAR- Fast entréparti med glasad entrédörr/pardörr i ljusblå kulör (Mdf- board med trälister kring glasrutorna AS 2 SUNEX). Handtag av mässing. Glasindelning med kantställda fyrkanter och överljus i vit kulör med kryss- och mittspröjs. 2 st glasade vikvä…
ALGUTSTORPS KYRKA
HistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 1850 togs nordväggens fönster upp. Följande år ommålades kyrkan. Interiör och inredning tycks ha vitmålats. Det är troligen vid detta tillfälle som predikstolen placerades över altaret istället för altaruppsatsen i barock. Som fot användes den medeltida dopfunten. Under dessa år gavs interiören således en viss nyklassicistisk prägel. 1910 genomfördes en stor renovering av kyrkan. Arkitekt var Ch. Lindholm. För målning och dekor svarade målarmästare M B Wallström, Lödöse. Kyrkorum och vapenhus försågs med nya golv. Väggarna bilades jämna och slätputsades. Ny trappa anordnades i vapenhuset. Predikstolen flyttades till nordväggen och altaruppsatsen ställdes åter upp ovanför altaret. Deras vita övermålning togs bort. Altaruppsatsen försågs med en…
ALKVETTERNS HERRGÅRD
HistorikHerrgården, anlagd på terrasser, består av huvudbyggnad och tre flygelpar, varav ett är beläget på huvudbyggnadens baksida. Den nuvarande huvudbyggnaden uppförd åren 1804-09 av Johan Henrik Geijerstam, är en timrad tvåvåningsbyggnad med vitmålad brädpanel och skiffertäckt sadeltak. Den tidigare mangårdsbyggnaden var ett karolinskt envåningshus med säteritak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
ANNEXET
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Vid rådhusets östra sida, längs Stöökagatan och Stora Bergsgatan, har uppförts ett sentida annex i två våningar. Det byggdes i början av 1970-talet sedan den gamla brandstationen som funnits på platsen rivits. Byggnaden har en stomme av tegel och fasader i gulbrun slätputs, pulpettaket är täckt med betongtegel. Fönstren är ospröjsade. Annexet är förbundet med rådhuset medelst en glasad entré. På gården finns en vacker liten plantering. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-14
AALTOHUSET
HistorikIngenjören, byggmästaren och den lokale affärsmannen Ernst Sundh lät 1957-61 uppföra det kombinerade affärs-, kontors- och bostadshuset Sundhcenter. Byggnaden ritades av den finländske arkitekten Alvar Aalto som genom sin svenske kollega Albin Stark kommit att engageras för uppdrag i södra Dalarna. Sedan Avesta 1919 fått stadsrättigheter och senare under krigsåren tagit del av Avesta Jernverks ekonomiska framgångar, ansåg styrande politiker att staden var i behov av ett stadscentrum. 1944 lämnade således Alvar Aalto och Albin Stark på uppdrag av Avestas stadsstyrelse ett förslag till ett nytt centrum - Akropolis. Ernst Sundh var en av dem som kämpade för Akropolis men förslaget kom dock aldrig att genomföras då skapelsen bl.a. ansågs alltför främmande för stadens karaktär. Sundh kom sedermera att bli delägare och huvudfinansiär i möbelföretaget Svenska Artek (1945-1957) som på fabriken i Hedemora producerade Aaltos möbler.
ARBETARBOSTAD
HistorikEfter något år sysselsatte Nors ångsåg tolv arbetare. Omkring år 1901 kunde en del av dessa få bostad i en nybyggd arbetarkasern med fyra lägenheter om ett rum och kök, strax norr om såghuset. Kasernen byggdes i två våningar med ett utskjutande trapphus, som försågs med förstukvist omkring år 1930. Till arbetarbostaden hör ett uthus med förråd, vedbodar och sovplatser för sommarbruk, samt en byggnad rymmande stall, smedja och kolbod. Dessa är förmodligen samtida med bostadshuset. Samtliga byggnader är uppförda i regelkonstruktion med liggande fasspontpanel. Byggnaderna är ytterst välbevarade, även interiört. Källa:Beslut om byggnadsminne 1993
ALBY KYRKA
ExteriörbeskrivningTegelbyggnad, uppförd som gravkapell, med nordvästlig - sydostlig orientering, ritad 1933 av Nils Fürst. Den har avgjort inspirerats av Gunnar Asplunds skogskapell på Skogskyrkogården söder om Stockholm, uppfört 1920. Rektangulär plan med lägre sakristia i norr och vapenhus i sydost. Sakristian förlängd mot norr under sent 1980-tal. Spritputsad med krossad sten, svart målning på sockel, vit målning i övrigt, sadeltak klätt med svartmålad falsad skivplåt, över vapenhuset är taket mjukt karnissvängt, sak-ristian med valmat tak. Taket fortsätter så att även gavlarna klätts in med falsad plåt. Ursprung-ligen var det lagt med spån. Möjligen genomfördes bytet under 1970-talet. Djupt utkragande taksprång, undersida med laserade bräder. Långhuset med två små spröjsade tvålufts träfönster på var sida, kopplade, inåtgående, grå målning. De norra korfönstren med färgat dekorglas från 1996-97 på insidan. Separat entré till sakristian från öster, svartmålad gallerdurk. Enkeldörr i trä, klädd med rombformade masonitstycken, svart målning. Fönster mot väster lika långhus. Litet påbyggt hus för källarnedgång från 1997 strax intill sakristians entré mot öster. Lättväggar, slammad gräng. Sadeltak med svart falsad plåt.
ALANÄS KYRKA
ExteriörbeskrivningAlanäs kyrka består av ett treskeppigt basilikalt långhus med smalare lägre kor i öster flankerat av sakristia i nordost och murat arkivrum i sydost. Huvudentrén finns i tornet i väster vilket kantas av trapphus med sidoentréer. Långhus, kor, sakristia och arkivrum täcks av sadeltak och sidoskeppen av pulpettak medan tornet avslutas av en kraftig spira med svängd nederdel. Spiran är klädd med plåt medan övriga takfall är klädda med tjärad spån. På mittskeppets nock i öster är en kyrktupp placerad. Den synliga delen av grunden består av huggen rusticerad sten med vädringsluckor i järn. Kyrkan är timrad och utvändigt klädd med liggande vitmålad panel. Fasaden avslutas nedtill av en fasad rejäl dropplist. Fasaden delas upp genom ett strävsystem och mellan strävorna i både sido- och mittskepp sitter tätspröjsade fönster i grupper om tre. I de båda yttre sektionerna mot väster är sidoentréerna förlagda med pardörrar utformade likt huvudentrén. Entréerna omfattas av enkla oprofilerade lister och trapporna är utförda i huggen sten med handledare i plattjärn. I söder finns en handikappsanpassning genom svart stålramp. Fönstren har rak avslutning upptill och fönsterbågar med åtta rutor sitter i sidoskeppen medan kleristorievåningens fönsterbågar har sex rutor. Symmetrin bryts i söder genom att arkivdelen har två fönster istället för tre. Däröver sitter ett kantställt…
ANGÅRDEN
HistorikAngården är en ämbetsmannabostad från 1700-talets slut. Huvudbyggnaden uppfördes av lanträntmästare Per Forsell 1791. Till gården hörde då ett omfattande jordbruk. Senare kom Angården i prosten Olof Hambraeus´ ägo och kom därmed att fram till 1833 fungera som prästgård. En omfattande förändring av interiören genomfördes 1825. Vid en upprustning omkring 1840 fick huvudbyggnaden bl a sin yttre, nu gulmålade stående panel med sex blindfönster. Byggnaden är uppförd i en våning med oinredd vindsvåning under det stora mansardtaket. Vindsvåningens takstolskonstruktion är ett timmermansarbete av hög klass. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
AVTRÄDE
21420000016538http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016538Bebyggelse - byggnadSKINNSKATTEBERG KARMANSBO 1:56 - husnr 4AVTRÄDELän: Västmanland, Kommun: Skinnskatteberg, Landskap: Västmanland, Socken: Hed , Stift: Västerås stift, Församling: Skinnskatteberg med Hed och Gunnilbo församlingNybyggnadsår: 1870 - 189915.751122942375325,59.695102850961945http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000016538http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000016538http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000016538RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Inga stopp matchar den valda kombinationen.