PASS 34 · DIGITAL KULTURARVSRESA
Jönköpings län · 6 verifierade stopp
Sex spår genom Jönköpings län
Från Sm 87, Repperda till Blästplats: en källbelagd digital länsresa genom runstenar och runinskrifter, fornlämningar och kulturhistoriska lämningar, skyddad och värdefull bebyggelse, naturreservat och skyddad natur och kulturreservat. Ordningen följer Pass 33:s publicerade regionala rang och är en kunskapsväg, inte ett automatiskt färdvägsförslag.
EN KUNSKAPSVÄG · INTE EN AUTOMATISK BILRUTT
Ordningen berättar. Källorna bestämmer.
Resan binder samman Pass 33:s sex publicerade landmärken i regional rangordning. Koordinater visas endast när de redan är publika eller generaliserade. Officiella register, beslut och områdesgränser förblir auktoritativa.
Runstenar och runinskrifter
Sm 87, Repperda
AnteckningarÅterfunnen sommaren 2003. Hör ihop med Sm 88. Ytterligare ett fragment av stenen hittades på 1930-talet, nu försvunnet.
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
En runinskrift är både ett materiellt objekt och en textkälla. Datering, läsning och tolkning kan förändras; registeridentiteten ska därför hållas isär från senare tolkningar.
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar
Begravningsplats
Beskrivning1) Ödekyrkogård, 52x100 m (N-S) omgiven av kallmurad bogårdsmur,1m h och 1.2 m br. På kyrkogården finns ett tio-tal gravvårdar av sten.Bevuxet med tall björk, rönn och lönn.1 N delen finns:2) Kyrkoruin, 35x10 m (Ö-V) bestående av en kallmurad stenmur, upptill 1 m h och 1 - 1.5 m br, upptill sammanfogad med cement. Utvisandelånghuskor, 7x6 m (Ö-V) och vapenhus, 4x4 m (i V). I Ö delen i koretär ett kallmurat stenaltare, 2.3 m l, 1 m h och 1 m br. Omedelbartutanför Ö gavelmuren är ett träkors, ca 6 m h.I NÖ delen av ruinen är en takbyggnad av trä, 6x4 (N-S) över endjupare liggande ruindel, ca 2 m under nuvarande markyta.I SV dlen av ruinen är några hällar syniga i marken, markerande denäldsta 100-talskyrkan. Direkt S om kyrkoruinen finns två storasträngda partier av det medeltida murverket. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
En registrerad lämning beskriver ett antikvariskt kunskapsläge. Juridisk bedömning och geografisk precision kan förändras, och känsliga positioner kan vara generaliserade eller utelämnade.
Skyddad och värdefull bebyggelse
ADELÖVS KYRKA
ExteriörbeskrivningAdelövs kyrka hör till de nyklassiska kyrkorna som i stort antal uppfördes på den svenska landsbygden, oftast istället för en medeltida föregångare som för det mesta revs i samband med kyrkobygget. Ritningarna gjordes av Överintendentsämbetet i Stockholm och många kyrkor fick därför mer eller mindre samma utseende över hela landet. Adelövs kyrka skiljer sig dock på några punkter. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning på sedvanligt sätt med kor i öster och ingång i väster. Däremot är det ovanligt att tornet placerats i öster som i Adelövs fall. Överst kröns tornet av en lanternin med guldförgyllt kors. Mittpartierna av långhusets sidor markeras av framspringande risaliter med rundvälvda portaler. Bygget var tydligen kantat av problem och fördröjningar, om det är det som är anledningen till att murverket består av gråsten upp till fönsterkarmen och sen däröver skiftar till tegel är osäkert. Fasaderna är spritputsade med slätputsade risaliter, fönsteromfattningar och listverk samt tornets övre del. Färgsättningen i ljust gult och vitt är en rekonstruktion av äldre färgsättning, vit kalkavfärgning på de slätputsade partierna och ljusgult på de spritade partierna. Sockeln är också spritputsad, avsatt med en liten hålkälslist upptill och avfärgad i ljusbrunt. Taket är ett sadeltak som är lagt med skivtäckt och svartmålad plåt, ursprungligen spåntäckt. Innifr…
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
Förekomst i Bebyggelseregistret betyder inte automatiskt en viss juridisk skyddsform. Kulturhistoriskt värde hålls åtskilt från byggnadsminne, kyrkligt kulturminne, planbestämmelse och andra formella skydd.
Naturreservat och skyddad natur
Alversjöskogen
Alversjöskogen är nature_reserve i Eksjö i Jönköpings län. Kunskapsnoden bygger på den officiella registeridentiteten 2055341 och håller källuppgift, regionalt sammanhang och redaktionell förklaring åtskilda.
Hur ska platsen förstås?
Den säkra tidsmarkören är beslutet från 2021-11-01. Pass 34 skiljer beslutsdatum från platsens äldre natur- eller kulturhistoria.
Naturreservatets aktuella beslut, föreskrifter och officiella avgränsning finns hos ansvarig myndighet. Den här sidan ersätter inte den rättsligt gällande källan.
Kulturreservat
Högarps by
Högarps by är publicerad som en av sex källbelagda ingångar till Jönköpings län och representerar kulturreservat. Källan klassificerar posten som STATE_CULTURAL_RESERVE. Texten stannar vid den verifierade identiteten och lägger inte till en historisk tolkning som saknar underlag.
Hur ska platsen förstås?
Den säkra tidsmarkören är beslutet från 2010-03-19. Pass 34 skiljer beslutsdatum från platsens äldre natur- eller kulturhistoria.
Ett kulturreservat kan vara statligt eller kommunalt beslutat. Beslutsnivå, syfte och avgränsning ska läsas i den officiella källan.
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar
Blästplats
BeskrivningBlästplats, 44x40 m (NV-SÖ), bestående av 3 runda kolbottnar, 2 runda kolningsgropar, 1 fällsten, 1 slaggvarp, 1 kojgrund och 2 rostningsplatser. Kolbottnar, 5- 16 m diam och 0,2 m h. två av dem hade ett sot- och kollager som var 0,2 m tj och två av dem grävdes ej ut, men undersöktes däremot med provsticka. Kolningsgropar, runda, 2,3 m och 3,2 m diam, 0,2 m och 0,5 m dj. En av groparna (A8), C14-daterades till 1170-talet e.Kr. Fällsten, 0,4x0,2x0,1 m, av sandsten. Små slaggstycken (sammanlagt 2,5 kg) samt enstaka träkol och bränd lera inom ca 1 m radie runt stenen. Slaggvarp, oval, 3x2,4 m (N-S) och 0,3 m h, bestående av stenar och slagg. I mitten två ugnsrester uppbyggda av 0,3-0,4 m st klumpstenar och grålera. Leran var rödbränd på insidan av ugnspiporna, vilka var 0,3-0,4 m diam och 0,5 m h. Framför ugnarna på deras V sida fanns grunda fördjupningar/slaggavtappningskanaler med stelnad slagg. Totalt insamlades 150 kg slagg inklusive tre hela bottenskållor och 78 kg bränd lera. Den ena ugnspipan C14-daterades till ca 780 e.Kr. Kojgrund, rektangulär, 5x4 m (NÖ-SV), bestående av 1 m br jordvallar åt Ö, S och V sida. I S vallen fanns ett spismursröse, 1x1,2 m (Ö-V) och 0,1 m h, bestående av 0,2-0,5 m st stenar. Kojgrunden gränsar mot kolbotten (A3). Rostningsplatser, den ena rund, 1,4 m diam, bestående av ett rödbrunt sotigt område, med ett intill 0,1 m tj rostjordsla…
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
En registrerad lämning beskriver ett antikvariskt kunskapsläge. Juridisk bedömning och geografisk precision kan förändras, och känsliga positioner kan vara generaliserade eller utelämnade.
REGIONAL ORIENTERING
Se stoppen mot hela länets arvregister.
0 av sex stopp har en publik eller generaliserad kartposition. Registerkartan visar dessutom den bredare källpopulationen utan att skapa tunna kunskapssidor.