PASS 34 · DIGITAL KULTURARVSRESA
Västernorrlands län · 6 verifierade stopp
Sex spår genom Västernorrlands län
Från M 1, Nolby till Boplatsgrop: en källbelagd digital länsresa genom runstenar och runinskrifter, fornlämningar och kulturhistoriska lämningar, skyddad och värdefull bebyggelse, naturreservat och skyddad natur och kulturreservat. Ordningen följer Pass 33:s publicerade regionala rang och är en kunskapsväg, inte ett automatiskt färdvägsförslag.
EN KUNSKAPSVÄG · INTE EN AUTOMATISK BILRUTT
Ordningen berättar. Källorna bestämmer.
Resan binder samman Pass 33:s sex publicerade landmärken i regional rangordning. Koordinater visas endast när de redan är publika eller generaliserade. Officiella register, beslut och områdesgränser förblir auktoritativa.
Runstenar och runinskrifter
M 1, Nolby
M 1, Nolby är publicerad som en av sex källbelagda ingångar till Västernorrlands län och representerar runstenar och runinskrifter. Källan klassificerar posten som CULTURAL_OBJECT. Texten stannar vid den verifierade identiteten och lägger inte till en historisk tolkning som saknar underlag.
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
En runinskrift är både ett materiellt objekt och en textkälla. Datering, läsning och tolkning kan förändras; registeridentiteten ska därför hållas isär från senare tolkningar.
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar
Boplats
Beskrivning1) Sten- och bronsåldersboplats, med i sin helhet okändutsträckning, men fastställd inom ett ca 40x40 m (Ö-V) stområde, genom tidigare artefaktfynd och förekomst av kulturlager(?). Under maj-juni 1936 påträffades vid grävning nära ettpumphus sammanlagt 16 st föremål: 1 tväreggad yxa (av svartskiffrig eller vulkanisk bergart), 2 lancettformiga dolk- ellerspjutblad av kvarts och kvartsit, 6 skrapor av flinta,hälleflinta(?), kvarts och kvartsit samt 7 avslag av kvarts ochkvartsit. Fynden gjordes enligt Lagerström, 1936, den sistaveckan i maj vid uppsättning av ledningsstolpar. Den 1 junisamma år gjordes en närmare undersökning av fyndplatsen ochgrävningar med sållning av jorden utfördes. En yta på flerakvadratmeter genomsöktes. Fynden anges ha gjorts rel. ytligt.Enl. Westerdahl, 1985, har Evert Bandon 1962 gjort enprovgrävning på platsen och påvisat att fynden indikerar enboplats. Bl a hittades små benförekomster. Det i tidigareanteckn. nämnda pumphuset finns ej kvar, men på den fastställdaplatsen är en grund med betongfundament, 3.5x3.5 m (Ö-V). 3 m åtNNÖ är en gammal elledningsstolpe. Pumphuset ochelledningsstolpen är avbildade på foto i handlingar med dnr ATA4376/1937. Vid förfrågan bland ortsbefolkning bekräftas attgrunden är efter pumphuset. Kulturlagren(?) faställdes vidprovstick på flera platser inom det markerade området. 6 m VSV,1 m V och 8 m V om grunden kost…
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
En registrerad lämning beskriver ett antikvariskt kunskapsläge. Juridisk bedömning och geografisk precision kan förändras, och känsliga positioner kan vara generaliserade eller utelämnade.
Skyddad och värdefull bebyggelse
ALBY KYRKA
ExteriörbeskrivningTegelbyggnad, uppförd som gravkapell, med nordvästlig - sydostlig orientering, ritad 1933 av Nils Fürst. Den har avgjort inspirerats av Gunnar Asplunds skogskapell på Skogskyrkogården söder om Stockholm, uppfört 1920. Rektangulär plan med lägre sakristia i norr och vapenhus i sydost. Sakristian förlängd mot norr under sent 1980-tal. Spritputsad med krossad sten, svart målning på sockel, vit målning i övrigt, sadeltak klätt med svartmålad falsad skivplåt, över vapenhuset är taket mjukt karnissvängt, sak-ristian med valmat tak. Taket fortsätter så att även gavlarna klätts in med falsad plåt. Ursprung-ligen var det lagt med spån. Möjligen genomfördes bytet under 1970-talet. Djupt utkragande taksprång, undersida med laserade bräder. Långhuset med två små spröjsade tvålufts träfönster på var sida, kopplade, inåtgående, grå målning. De norra korfönstren med färgat dekorglas från 1996-97 på insidan. Separat entré till sakristian från öster, svartmålad gallerdurk. Enkeldörr i trä, klädd med rombformade masonitstycken, svart målning. Fönster mot väster lika långhus. Litet påbyggt hus för källarnedgång från 1997 strax intill sakristians entré mot öster. Lättväggar, slammad gräng. Sadeltak med svart falsad plåt.
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
Förekomst i Bebyggelseregistret betyder inte automatiskt en viss juridisk skyddsform. Kulturhistoriskt värde hålls åtskilt från byggnadsminne, kyrkligt kulturminne, planbestämmelse och andra formella skydd.
Naturreservat och skyddad natur
Alneskogen
Alneskogen är nature_reserve i Örnsköldsvik i Västernorrlands län. Kunskapsnoden bygger på den officiella registeridentiteten 2000500 och håller källuppgift, regionalt sammanhang och redaktionell förklaring åtskilda.
Hur ska platsen förstås?
Den säkra tidsmarkören är beslutet från 1995-04-03. Pass 34 skiljer beslutsdatum från platsens äldre natur- eller kulturhistoria.
Naturreservatets aktuella beslut, föreskrifter och officiella avgränsning finns hos ansvarig myndighet. Den här sidan ersätter inte den rättsligt gällande källan.
Kulturreservat
Lögdö bruk
Lögdö bruk är publicerad som en av sex källbelagda ingångar till Västernorrlands län och representerar kulturreservat. Källan klassificerar posten som MUNICIPAL_CULTURAL_RESERVE. Texten stannar vid den verifierade identiteten och lägger inte till en historisk tolkning som saknar underlag.
Hur ska platsen förstås?
Den säkra tidsmarkören är beslutet från 2004-11-29. Pass 34 skiljer beslutsdatum från platsens äldre natur- eller kulturhistoria.
Ett kulturreservat kan vara statligt eller kommunalt beslutat. Beslutsnivå, syfte och avgränsning ska läsas i den officiella källan.
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar
Boplatsgrop
Beskrivning1) Tomtning, närmast oval, 9.5x6.5 m st (NÖ-SV) med ettbottenplan, ovalt, 4.5x2.5 m st (NÖ-SV) omgivet av en vall,1.5x2 m br, 0.3-0.5 m h av vanligen stenar, 0.2-0.5 m st.Öppningi NÖ, 0.5 m br. 1.5 m NÖ om nr 1 är 2) Boplatsgrop iklapper, rund, 1 m diam och 0.3 m dj. 6 m ÖSÖ om nr 2 är 3)Sjömärke, rest av(?), bestående av en stensamling, oregelbunden,1.3 m diam, 0.3 m h av 0.2-0.5 m st glest placerade stenar,utrivna. 22 m SV om nr 3 är 4) Härd, rund, 1.5 m diam och 0.4 mh av 0.1-0.3 m st stenar, delvis utrasad i S. Utrymmet innanföreldbegränsingen är 0.7x0.5 m st (N-S). 5.5 m NVom nr 4 är 5)Tomtning, närmast oval, 3.5x3 m st (NNV-SSÖ) med ett bottenplan,ovalt, 2x1 m st (NNV-SSÖ) i SÖ-V avgränsat av vall, 1-1.5 m br,0.5 m h av 0.2-0.5 m st stenar. I Ö-NÖ avgränsat av naturligklapperstenshöjd, 0.6 m h. Öppning i NNV, 1 m br. 13 m V om nr 5är 6) Skåre, bestående av en vall, 3 m l (N-S) 0.5-1 m br,0.2-0.4 m h av 0.3-0.4 m st stenar. 30 m SSV om nr 6 är 7)Tomtning, rund, 4 m diam med ett bottenplan, igenrasat, 2x1.5 mst (NV-SÖ) omgivet av en vall, 1-1.5 m br, 0.2-0.3 m h av0.2-0.5 m st stenar. Öppning i NV, 1 m br. 3 m S om nr 7 är 8)Boplatsgrop i klapper, oval, 3x2.5 m st (ÖNÖ-VSV) med en grop,2x1.5 m st och 0.3 m dj omgiven av en vall, 0.5 m br, 0.2 m h av0.1-0.3 m st stenar. Ca 20-30 m S-V om nr 8 är 3 Stensamlingar,sjömärke rest av (?) 1 m diam och 0.5 m h av 0.2-0.4…
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
En registrerad lämning beskriver ett antikvariskt kunskapsläge. Juridisk bedömning och geografisk precision kan förändras, och känsliga positioner kan vara generaliserade eller utelämnade.
REGIONAL ORIENTERING
Se stoppen mot hela länets arvregister.
0 av sex stopp har en publik eller generaliserad kartposition. Registerkartan visar dessutom den bredare källpopulationen utan att skapa tunna kunskapssidor.