PASS 34 · DIGITAL KULTURARVSRESA
Västra Götalands län · 6 verifierade stopp
Sex spår genom Västra Götalands län
Från Vg 86, Edåsa kyrka till Boplats: en källbelagd digital länsresa genom runstenar och runinskrifter, fornlämningar och kulturhistoriska lämningar, skyddad och värdefull bebyggelse, naturreservat och skyddad natur och kulturreservat. Ordningen följer Pass 33:s publicerade regionala rang och är en kunskapsväg, inte ett automatiskt färdvägsförslag.
EN KUNSKAPSVÄG · INTE EN AUTOMATISK BILRUTT
Ordningen berättar. Källorna bestämmer.
Resan binder samman Pass 33:s sex publicerade landmärken i regional rangordning. Koordinater visas endast när de redan är publika eller generaliserade. Officiella register, beslut och områdesgränser förblir auktoritativa.
Runstenar och runinskrifter
Vg 86, Edåsa kyrka
AnteckningarEnligt fornminnesregistret ska ytterligare runtecken finnas på gravhällen.
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
En runinskrift är både ett materiellt objekt och en textkälla. Datering, läsning och tolkning kan förändras; registeridentiteten ska därför hållas isär från senare tolkningar.
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar
Begravningsplats
BeskrivningÖdekyrkogård, 60x40 m (NÖ-SV), begränsad i SV, NV och NÖ av en sten-mur, intill 1 m h och lagd som en skoning i den nedre delen av sluttningen. Åt SÖbegränsas kyrkogården av den branta, delvis grävda, sluttningen mot Tidan. In-gång till kyrkogården är i N hörnet. Ungefär mitt på kyrkogården,9 m SV omkyrkogårdsmuren (SÖ-NV) och något försänkt i förhållande till kyrkogårdens SÖdel är: Kyrkogrund, 26x9 m (ÖNÖ-VSV), bestående av (från V) grundmurar tilltorn (eller vapenhus?) 6x7 m, långhus 11x9 m, kor 5x6 m samt en halvrund absid5x4 m. I SV intill tornmuren är möjligen grunden till ett vapenhus, ca 3x3 m. Mu-rarna är, 1-1.5 m br, 0.3-0.6 m h, grunden till vapenhuset i SV dock i marknivåoch till större delen övertorvade. 2 m VSV om tornets NV hörn är grunden, ocksåden övertorvad, till en klockstapel, 5x6 m, (?, enligt skiss från1830-talet av kyr-koherde Carl Landtmansson). Lutade mot insidan av grundmuren tilltornets Nvägg är två gravstenar av kalksten, 45 cm br, 4 cm tj och 1 m h resp. 40 cm br, 10cm tj och 65 cm h. Båda är avrundade och profilerade upptill samthar vittrade ochotydliga inskriptioner.Den större har inskriptionen: A.S1698Den mindre har inskriptionen: N...1700Båda är överst prydda med porträttmedaljonger i relief. I tornrummets NV hörnstår också ett fragment av en stenpelare löst uppställt. 5 m N omNÖ hörnet avgrunden till koret är en gravsten, 0.5 m br oc…
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
En registrerad lämning beskriver ett antikvariskt kunskapsläge. Juridisk bedömning och geografisk precision kan förändras, och känsliga positioner kan vara generaliserade eller utelämnade.
Skyddad och värdefull bebyggelse
ALGUTSTORPS KYRKA
HistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 1850 togs nordväggens fönster upp. Följande år ommålades kyrkan. Interiör och inredning tycks ha vitmålats. Det är troligen vid detta tillfälle som predikstolen placerades över altaret istället för altaruppsatsen i barock. Som fot användes den medeltida dopfunten. Under dessa år gavs interiören således en viss nyklassicistisk prägel. 1910 genomfördes en stor renovering av kyrkan. Arkitekt var Ch. Lindholm. För målning och dekor svarade målarmästare M B Wallström, Lödöse. Kyrkorum och vapenhus försågs med nya golv. Väggarna bilades jämna och slätputsades. Ny trappa anordnades i vapenhuset. Predikstolen flyttades till nordväggen och altaruppsatsen ställdes åter upp ovanför altaret. Deras vita övermålning togs bort. Altaruppsatsen försågs med en…
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
Förekomst i Bebyggelseregistret betyder inte automatiskt en viss juridisk skyddsform. Kulturhistoriskt värde hålls åtskilt från byggnadsminne, kyrkligt kulturminne, planbestämmelse och andra formella skydd.
Naturreservat och skyddad natur
Alebäckakärret
Alebäckakärret är nature_reserve i Falköping i Västra Götalands län. Kunskapsnoden bygger på den officiella registeridentiteten 2000615 och håller källuppgift, regionalt sammanhang och redaktionell förklaring åtskilda.
Hur ska platsen förstås?
Den säkra tidsmarkören är beslutet från 1970-01-25. Pass 34 skiljer beslutsdatum från platsens äldre natur- eller kulturhistoria.
Naturreservatets aktuella beslut, föreskrifter och officiella avgränsning finns hos ansvarig myndighet. Den här sidan ersätter inte den rättsligt gällande källan.
Kulturreservat
Gräfsnäs slottspark
Gräfsnäs slottspark är publicerad som en av sex källbelagda ingångar till Västra Götalands län och representerar kulturreservat. Källan klassificerar posten som MUNICIPAL_CULTURAL_RESERVE. Texten stannar vid den verifierade identiteten och lägger inte till en historisk tolkning som saknar underlag.
Hur ska platsen förstås?
Den säkra tidsmarkören är beslutet från 2010-06-16. Pass 34 skiljer beslutsdatum från platsens äldre natur- eller kulturhistoria.
Ett kulturreservat kan vara statligt eller kommunalt beslutat. Beslutsnivå, syfte och avgränsning ska läsas i den officiella källan.
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar
Boplats
BeskrivningBoplats, ca 160x60 m (N-S/V-Ö) bestående av 3 härdar (varav en med riklig förekomst av skärvsten), en kokgrop alt. skärvstenshög, 5 stolphål, 14 störhål i 2 olika sökschakt, 2 mindre gropar med keramik och bränd lera i fyllningen, samt en större grop. Inom området förekom fynd av förhistoriska keramikfragment, slagen flinta och bitar av bränd lera. Lämningarnas karaktär tyder på en preliminär datering till yngre bronsålder-äldre järnålder. Framkom i samband med arkeologisk utredning år 2018. (RAÄ-2018-650) Förundersökning 2019: Inom den berörda ytan upptogs tolv maskingrävda sökschakt. Sökschakten fördelades jämnt över ytan med hänsyn till utredningens sökschakt. Vid förundersökningen påträffades total 25 anläggningar inom område. Anläggningarna utgjordes av 1 härd, 8 stolphål, 4 gropar, två rännor, 8 käpphål och två kulturlagerester i S1. De fynd som påträffades vid förundersökningen utgörs av enstaka keramikskävor, fragment av bränd lera och ett fåtal flintavslag. Samtliga fynd påträffades i eller i anslutning till anläggningar. Lämningen tolkas som boplatslämningar av förhistorisk karaktär. Ytan utgörs av den nordligaste delen av en registrerarad boplats. Boplatsen ligger på en åsrygg som planar ut mot norr, och är den del som nu förundersöktes. De anläggningar som påträffades framkom alla inom en begränsad yta intill undersökningsområdets sydligaste gräns. Lämni…
Hur ska platsen förstås?
Källkedjan anger ingen tillräckligt säker period för en mer exakt datering. Sidan markerar därför tidsläget som okänt i stället för att fylla luckan med en uppskattning.
En registrerad lämning beskriver ett antikvariskt kunskapsläge. Juridisk bedömning och geografisk precision kan förändras, och känsliga positioner kan vara generaliserade eller utelämnade.
REGIONAL ORIENTERING
Se stoppen mot hela länets arvregister.
0 av sex stopp har en publik eller generaliserad kartposition. Registerkartan visar dessutom den bredare källpopulationen utan att skapa tunna kunskapssidor.