Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Alebäckakärret

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2000615

Objekttyp

NATURE_RESERVE

ALGUTSTORPS KYRKA

HistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 1850 togs nordväggens fönster upp. Följande år ommålades kyrkan. Interiör och inredning tycks ha vitmålats. Det är troligen vid detta tillfälle som predikstolen placerades över altaret istället för altaruppsatsen i barock. Som fot användes den medeltida dopfunten. Under dessa år gavs interiören således en viss nyklassicistisk prägel. 1910 genomfördes en stor renovering av kyrkan. Arkitekt var Ch. Lindholm. För målning och dekor svarade målarmästare M B Wallström, Lödöse. Kyrkorum och vapenhus försågs med nya golv. Väggarna bilades jämna och slätputsades. Ny trappa anordnades i vapenhuset. Predikstolen flyttades till nordväggen och altaruppsatsen ställdes åter upp ovanför altaret. Deras vita övermålning togs bort. Altaruppsatsen försågs med en ny färgsättning utan äldre förankring, vilket kritiserades vid inspektionen 1917. På predellan målades en kopia av da Vincis Nattvarden. Försvunna sidoornament nytillverkades. Predikstolen fick nytt underrede och trappa. I fyllningarna målades evangelisterna. En på väggen placerad tavla från 1800-talet flyttades med predikstolen och fick en inramning målad på väggen. Den nya läktaren gavs liksom predikstolstrappan en bröstning som med sina rundbågsfyllningar (med figurmålningar) och lövsågade dockor anspelade på såväl predikstolskorg som altarring. Även den nya öppna bänkinredningen fick gavlar i samma stil. Altaret nytillverkades. Den medeltida dopfunten togs åter i bruk. Korporten igenmurades och i dess smyg placerades en kamin med rökrör, en tämligen brandfarlig konstruktion. Innertaket kläddes med pärlspont. Den nya färgsättningen var ljust hållen. Väggarna kalkades vita med oljemålad bröstning. Taklisten målades brun med blomsterbård. Predikstol och läktare fick sitt ramverk målat i ljusgrönt med inslag av rött och blått. Altarringen försågs med gulduppläggningar på kanterna. Exteriört tycks torntakets spåntäckning ha ersatts av plåttäckning. Efter inspektionen ålades församlingen att bygga en riktig skorsten till kaminen, vilket skedde 1920. 1934 installerades åskledare. 1937 insattes innanfönster med antikglas. 1941 ombyggdes trappan i vapenhuset. 1950 restaurerades kyrkan i enlighet med ett program upprättat av arkitekt Axel Forssén. För konservatorsarbetena svarade Thorbjörn Engblad. Elektricitet drogs in för uppvärmning och belysning efter ritningar av Elektroskandia. Kamin och skorsten revs och yttertaket reparerades. Fasadernas puts lagades och avfärgades. Vapenhusporten kläddes med ekpanel. Korporten återupptogs. Innertakets pärlspont togs bort. Takmålningen rengjordes och bättrades partiellt. Partiet över läktaren lämnades orört p.g.a. att det var alltför ombyggt. Taklistens sentida övermålningar togs bort. Bänkarna kortades och fick nya gavlar samt mot väggen en bröstning. Träfiberskivor sattes för baksidan av läktarbröstets balustrad. Den oljemålade putsen i sakristian höggs ned och ersattes av kalkad. Hela interiören ommålades i ny färgsättning. Inredningen ytornerades på lämpliga ytor. Golven fernissades och väggarna kalkades. 1951 färdigställdes en orgel av Nordfors & Co, Lidköping, med pneumatiskt verk. 1953 konserverades predikstolen av Thorbjörn Engblad. De sentida övermålningarna och dekoren togs bort. Den välbevarade äldre färgsättningen med akantusdekor togs fram. Även sentida listverk slopades. Trappskärmen fick ny över- och underliggare samt slutet bakstycke. Den äldre färgsättningen på altaruppsatsen togs fram. Överdelen till en drapering togs fram i taket och kompletterades på väggen bakom altaruppsatsen. Två år senare ersattes predellans Nattvardskopia av en ny kartusch. 1959 ombyggdes orgeln av Nordfors & Co, Lidköping. Det nya verket fick sju stämmor, varav tre var från det gamla. 1990 byggdes ett nytt orgelverk med fasad ritad av arkitekt Arne Nygård. I det nya verkets 14 stämmor ingick fyra från det gamla. I samband med bygget försågs läktaren med en ny trappa, vilket skulle ge mer utrymme åt kören. Läktarbänkar slopades.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443688

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

BeskrivningÖdekyrkogård, 60x40 m (NÖ-SV), begränsad i SV, NV och NÖ av en sten-mur, intill 1 m h och lagd som en skoning i den nedre delen av sluttningen. Åt SÖbegränsas kyrkogården av den branta, delvis grävda, sluttningen mot Tidan. In-gång till kyrkogården är i N hörnet. Ungefär mitt på kyrkogården,9 m SV omkyrkogårdsmuren (SÖ-NV) och något försänkt i förhållande till kyrkogårdens SÖdel är: Kyrkogrund, 26x9 m (ÖNÖ-VSV), bestående av (från V) grundmurar tilltorn (eller vapenhus?) 6x7 m, långhus 11x9 m, kor 5x6 m samt en halvrund absid5x4 m. I SV intill tornmuren är möjligen grunden till ett vapenhus, ca 3x3 m. Mu-rarna är, 1-1.5 m br, 0.3-0.6 m h, grunden till vapenhuset i SV dock i marknivåoch till större delen övertorvade. 2 m VSV om tornets NV hörn är grunden, ocksåden övertorvad, till en klockstapel, 5x6 m, (?, enligt skiss från1830-talet av kyr-koherde Carl Landtmansson). Lutade mot insidan av grundmuren tilltornets Nvägg är två gravstenar av kalksten, 45 cm br, 4 cm tj och 1 m h resp. 40 cm br, 10cm tj och 65 cm h. Båda är avrundade och profilerade upptill samthar vittrade ochotydliga inskriptioner.Den större har inskriptionen: A.S1698Den mindre har inskriptionen: N...1700Båda är överst prydda med porträttmedaljonger i relief. I tornrummets NV hörnstår också ett fragment av en stenpelare löst uppställt. 5 m N omNÖ hörnet avgrunden till koret är en gravsten, 0.5 m br och 0.3 m h. Stenen saknar synbar in-skription men bär spår av bearbetning. Stenen är ituslagen. 2 m Nom kyrkogrun-dens N långsida är ett i sen tid rest metallkors, ca 4 m h. På kyrkogården, kringoch inom kyrkogrunden, finns talrikt med sten, en del sannolikt utrivet byggnads-material. Kyrkan som byggdes på 1100-talet var uppförd i sandstenoch revs 1839.Kyrkogården är beväxt med några lönnar samt syrénbuskage. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ed77b4eb-3856-4349-99c3-6e318d54a060

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

BeskrivningBoplats, ca 160x60 m (N-S/V-Ö) bestående av 3 härdar (varav en med riklig förekomst av skärvsten), en kokgrop alt. skärvstenshög, 5 stolphål, 14 störhål i 2 olika sökschakt, 2 mindre gropar med keramik och bränd lera i fyllningen, samt en större grop. Inom området förekom fynd av förhistoriska keramikfragment, slagen flinta och bitar av bränd lera. Lämningarnas karaktär tyder på en preliminär datering till yngre bronsålder-äldre järnålder. Framkom i samband med arkeologisk utredning år 2018. (RAÄ-2018-650) Förundersökning 2019: Inom den berörda ytan upptogs tolv maskingrävda sökschakt. Sökschakten fördelades jämnt över ytan med hänsyn till utredningens sökschakt. Vid förundersökningen påträffades total 25 anläggningar inom område. Anläggningarna utgjordes av 1 härd, 8 stolphål, 4 gropar, två rännor, 8 käpphål och två kulturlagerester i S1. De fynd som påträffades vid förundersökningen utgörs av enstaka keramikskävor, fragment av bränd lera och ett fåtal flintavslag. Samtliga fynd påträffades i eller i anslutning till anläggningar. Lämningen tolkas som boplatslämningar av förhistorisk karaktär. Ytan utgörs av den nordligaste delen av en registrerarad boplats. Boplatsen ligger på en åsrygg som planar ut mot norr, och är den del som nu förundersöktes. De anläggningar som påträffades framkom alla inom en begränsad yta intill undersökningsområdets sydligaste gräns. Lämningarna som undersökts tolkas vara från den yttersta/nordligaste delen av boplatsen. Förundersökning 2021: Undersökningen omfattade 4220 kvadratmeter, vilket motsvarade de västra, östra och södra kanterna av fornlämningens kända utbredning, samt en yta inom boplatsens norra del. Den sistnämnda ytan var belägen mitt uppe på åsryggen, inom vad som tidigare har bedömts som boplatsens centrala del. Större delen av undersökningsområdet totalavbanades i samband med schaktningsövervakning. Totalt dokumenterades 70 anläggningar, varav två tolkades som väggrännor, 35 som stolphål, 20 som härdar, tre som kokgropar, sju som gropar och tre som rester efter lerugnskonstruktioner. Dessutom fanns fläckvisa förekomster av kulturlagerrester. Ett 30-tal kontexter undersöktes. Väggrännorna och flera av stolphålen utgör tydliga rester efter ett stolpbyggt, treskeppigt hus, som har varit minst 19 meter långt och runt sex meter brett, beläget på krönet av åsryggen. Djurben från ett av stolphålen i huset har C14-daterats till folkvandringstid. En kokgrop i boplatsens sydöstra del har C14-daterats till mitten av bronsålder och en grop i närheten av det stolpbyggda huset daterades till slutet av bronsålder. Det tillvaratagna fyndmaterialet utgörs av 70 keramikskärvor som bedöms vara från bronsålder till förromersk järnålder, bla från ett rabbat hushållskärl. Dessutom insamlades 27 bitar slagen flinta, ett 80-tal brända benfragment och en halv lerkula. Fynden, lämningarnas karaktär och de radiometriska dateringarna tyder på att boplatsen har haft flera brukningsfaser mellan bronsålder och folkvandringstid.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/02df419d-f5d7-4967-969b-8d93f98ba0c6

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Gräfsnäs slottspark

Slottsruin, park och friluftsområde

Källa

RAA_CULTURAL_RESERVES

Extern identitet

KR-MUNICIPAL-008

Objekttyp

MUNICIPAL_CULTURAL_RESERVE

Vg 86, Edåsa kyrka

AnteckningarEnligt fornminnesregistret ska ytterligare runtecken finnas på gravhällen.

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/eb8dd25f-7b4b-4b80-afb4-4d88909c0479

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"99:an"

HistorikByggnaden på fastigheten är en större trävilla i schweitzerstil uppförd 1899. Här har en rad olika verksamheter hysts genom tiderna, bland annat post, bank, bensinstation, taxistation och skrädderi. Idag är bottenvåningen inredd som restaurang. Byggnaden är mycket typisk för 1890-talets överdådigt dekorerade villaarkitektur, och pryds stilenligt av dekorsågade vindskivor, listverk och fönsteromfattningar. Åt öster vetter en monumental glasveranda i två våningar, och ytterligare en glasveranda är placerad in mot gården. Fasaderna är nedtill klädda med liggande fasspont, och upptill stående, även detta ett tidstypiskt drag. Ett antal fönster har dock ersatts, och den norra fasaden präglas av de förändringar som företogs när byggnaden användes som bensinstation. I övrigt är den exteriört i stort sett i original sedan byggnadstiden (med avseende på panel, snickeridetaljer, verandor och taktäckning), och det kulturhistoriska värdet är högt. Värdet skulle stiga ytterligare om den ursprungliga färgsättningen kunde återställas.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016754

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"Bracka"

ExteriörbeskrivningLångsträckt byggnad med vackra fönstersnickerier med hålmönster som bildar blommor upptill och profilerade sidosycken. Byggnaden är faluröd utom på norra långsidans östra del där den är gulmålad. Mot öster vetter en glasveranda med spetsigt tak över dörren och fönsterrutor med rundande ovansidor. Mitt på den västra långsidan är också en veranda.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000642704

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"ELEKTRISKE BAGARNS HUS"

Antal våningarVind - Inredd, 01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694692

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"Glashyttan"

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050000

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"Nerigården"

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000641623

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"NYA VILLAN" kurortshotellet

Historik"Nya Villan" stod färdig 1902, invigdes 1903. Huset byggdes för att besvara den ökande efterfrågan på gästrum som rådde vid sekelskiftet. Förutom 33 bostadsrum och sällskapslokaler inrymdes ett postkontor i huset. När huset tillbyggdes 1906 genomfördes också en ombyggnad av Nya Villan efter ritningar av Rudolf Steen. Balkongerna på 3:e våningen byggdes till under 1920-talet, med anledning av den nye överläkaren Karl Frumeries ordination av två timmars vila på kurortsbalkongen, även om det rådde stark kyla. KÄLLOR: Ulla Andersson, Eyvor Hedberg & Ulla Nordmark, "Mössebergsparken, minnen från en kurort" Falköping 1979. Ulla Nordmark, "Mössebergs kurort, hälsokälla med historia", Mössebergs kurort 2004.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696473

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"PARKHYDDAN", fd Mössebergsparken nr 22A

TakformSadeltak - Valmat

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694693

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"PLUTTEBO", "Åkeshof"

HistorikArbetarbostaden "Pluttebo", är byggd av korta virkesstumpar från sågen, "pluttar", därav namnet. Huset har också kallats"Åkeshof" efter en av de boende i huset. Byggnadsåret är ej utrett, men är troligen sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Sverker Larsson för projektet "Tillgängliga byggnadsminnen i Västra Götalands län" länsstyrelsen 2008-02-27

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580565

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"SOCIETETSVILLAN"

TakformSadeltak - Valmat

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694709

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"VAKTMÄSTAREBOSTADEN"

TakformMansardtak - Med valmad spets

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694697

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"VILLA MARIA"

Antal våningarHalvvåning, 01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694711

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

(FESTLOKAL)

HistorikSimsjön 1:1, Våmb, Festlokal Samlingslokal med dansrotunda samt kiosk- och lotterilänga byggd i vinkel. Byggnaden ligger centralt i området i anslutning till grönytor och fotbollsplaner vid Simsjöns största badplats. Byggnaden torde vara byggd i slutet av 1960- eller början av 1970-talet och bevarar sina fasader med brunmålad fjällpanel. Anläggningen visar på gemenskapen och det livaktiga föreningslivet vid Simsjön och har ett stort kulturhistoriskt värde.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051810

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

(Två sjöbodar)

ExteriörbeskrivningTvå bodar, grå bod med rött dörrblad och vit bod med grönt dörrblad

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042100

Objekttyp

BUILDING

57 mm batteri (Salutbatteriet)

21420000049301http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049301Bebyggelse - byggnadGÖTEBORG ÄLVSBORG 855:800 - husnr 900257 mm batteri (Salutbatteriet)Län: Västra Götaland, Kommun: Göteborg, Landskap: Västergötland, Socken: Göteborg , Stift: Göteborgs stift, Församling: Älvsborgs församling11.852278113824553,57.676958594583http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000049301http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000049301http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000049301RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049301

Objekttyp

BUILDING

Abborratorpet

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/de38f840-aa9d-442f-87b1-1455f697e1d6

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Abborraön

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8716119e-c390-433c-afcc-a4aade0e644c

Objekttyp

PLACE

Abrahamstorpsstenen

TerrängSSV om åssträckning (NV-SÖ), (kallad Långehallsbacken) på låg avsats.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/59291ab4-ee2b-4a2c-b6c5-879ee62e2fc3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Abrielsåsen

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/207d0fcf-5c2d-43ae-8d46-996e51d86d41

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ACKLINGA KYRKA

Antal våningar01, Källare - Delvis, 04

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443582

Objekttyp

BUILDING

Adam och Eva

TerrängFlack moränmark. Skogsmark (granplantering).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d992f6b0-daeb-403a-bc81-26ece99e6f5a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ADJUTANTSTALLET

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694193

Objekttyp

BUILDING

Administrationsbyggnad

ExteriörbeskrivningHuset rivet.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043636

Objekttyp

BUILDING

ADMINISTRATIONSBYGGNAD (K0037.012)

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696205

Objekttyp

BUILDING

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

HistorikLilla Stolan finns omnämnt i jordeboken 1649. Egendomen är intimt förknippat med kolmbrytningen vid 1900-talets början vilket skapat en speciell industrimiljö (se historik). När AB Kolm bildats 1909 beslöts uppföra bolagsbyggnaden som stod klar 1910. Byggnaden uppfördes med drag av nationalromantik med faluröd panel, småspröjsade fönster och tegeltak, med arkitekt H. Falkman, Stockholm, som upphovsman. Huset inrymde bolagets styrelserum, kontor och gruvfogdens bostad. Idag är huset gulmålat och har moderniserats under 1900-talet, men har ändå i stort kvar en ursprunglig. karaktär

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051722

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

HistorikTorggatan 10, Före detta Staketgatan 9, S:ta Helenagatan 1.Fastigheten intar en särställning genom att dess byggnadsbestånd har förblivit praktiskt taget oförändrat under mycket lång tid. Inget hus har vare sig nybyggts eller rivits sedan 1878. Järnstaketet och träden i fastighetens nordvästra hörn erinrar om den forna trädgården, på 1800-talet en vanlig beståndsdel av stadens tomter. Gården är intressant disponerad med en från gatorna nedsänkt nivå, vilka nås via en stensatt ramp från Staketgatan. Arrangemanget gör att källaren i huset vid Torggatan är tillgänglig i plan med gården. Bostadshus, Torggatan 10. Byggnadsår 1864, arkitekt okänd, byggherre löjtnant Carl Theodor Ahlberg.Inkomster från Carlsro Kalkbruk, grundat av och troligen uppkallat efter byggherren, torde ha finansierat detta stenhus. Den nuvarande rika puts och gipsornamentiken, även på gårdsfasaden, härrör dock från en modernisering 1876-77 av dåvarande ägaren, byggmästare AP Larsson. Denne uppförde även den mindre flygeln år 1878. - 2007 var byggnaden renoverad och moderniserad invändigt och hela gårdsfasaden är omgjord med nytillverkade dörrar, fönster och balkonger. Hela gården är omgjord med stenbeläggning och upphöjda rabatter.Byggnaden vid Torggatan 10 har, trots omgjord gårdsfasad, ett mycket stort kulturhistoriskt värde på grund av sin ålder som ett av det nya Skövdes första stora hus och på grund av sin rika puts-fasad från 1876.Industri- och bostadshus, Staketgatan 9.Byggnadsår 1877-78, arkitekt okänd, byggherre byggm. Anders Petter Larsson.Huset vid östra tomtgränsen byggdes med en verkstad och flera smålägenheter. Tegelstenen har här använts som ett arkitektoniskt element i sig själv och anger proportionerna för mönstermurning, våningsband, taklist och lisener. Huset är ett intressant och sällsynt exempel på genomarbetad tegelarkitektur från slutet av 1800-talet.- 2007: Huset rivet och ersatt med moderna bostadshus. Den intressanta gården är därmed borta.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043635

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

21400000274455http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000274455Bebyggelse - byggnadPARTILLE PARTILLE 4:41 - husnr 1Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontorLän: Västra Götaland, Kommun: Partille, Landskap: Västergötland, Socken: Partille , Stift: Göteborgs stift, Församling: Partille församling12.103441851216303,57.739467816917745http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000274455http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000274455http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000274455RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000274455

Objekttyp

BUILDING

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000650233

Objekttyp

BUILDING

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041656

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443986

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

21400000274545http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000274545Bebyggelse - byggnadPARTILLE PARTILLE 1:62 - husnr 7Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontorLän: Västra Götaland, Kommun: Partille, Landskap: Västergötland, Socken: Partille , Stift: Göteborgs stift, Församling: Partille församling12.10436527503205,57.738748267855http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000274545http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000274545http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000274545RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000274545

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

21400000274578http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000274578Bebyggelse - byggnadPARTILLE PARTILLE 11:46 - husnr 1Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontorLän: Västra Götaland, Kommun: Partille, Landskap: Västergötland, Socken: Partille , Stift: Göteborgs stift, Församling: Partille församling12.106338803248244,57.739963452298895http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000274578http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000274578http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000274578RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000274578

Objekttyp

BUILDING

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

TakformKupol, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000649378

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000670851

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor

Exteriörbeskrivning

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047721

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT